Senaste kommentarerna i forumet

@Andrahalvlek Godmorgon!
Ja, gåninte på saker som kostar mer än det ger i slutänden. Det är ju du som betalar priset!
Men du fina AH, det finns bra behandling för sockerberoendet. Du är ju så medveten om mekanismerna o på nåt sätt tar dina återfall med öppna ögon. Men jag tror att du behöver hjälp att bli fri från det. Att nollställa sockerklockan efter varje återfall är verksamt några veckor. Så byggs spänningar (?) upp o så tar du ett återfall.
Tänk dig en tillvaro där du inte lever i detta jojo- förhållande, så fridfullt! En tillvaro där du inte är i fight/flight hela tiden, eller i freeze/ kollaps.
I all välmening AH, jag vill dig så himla väl❤️

@vår2022 Så skönt att du är i balans igen! Andningsövningar påverkar nervsystemet, ett otroligt potent verktyg!

Vad fint att du fick träffa din psykolog o att ni har en plan framåt. Att borra ner i djupet, jag håller med dig om att det är givande. Ja, livet utspelas här o nu, men hur det tar sig uttryck för en själv är jag helt övertygad om beror på mycket som finns lagrat djupt ner. Jag o min terapeut jobbar där. I saker som lagrats i väldigt ung ålder, där minnen inte finns, bara lagringar. DBR heter den metoden.
Önskar dig en riktigt skön helg!🌸🌸🌸

Godmorgon!
Visning av min bostad skulle ha blivit idag, men flyttat till måndag. Vill så gärna bara komma vidare, håll tummarna!
Ska på kakaoceremoni idag. En fin ceremoni med många bottnar. Det är verkligen en fördel med att leva utan partner; jag gör det jag vill utan att kolla av först.
Annars rullar allt på precis som förut, med stor ovisshet om när o vart jag flyttar. Men jag är helt lugn i att det kommer lösa sig.
🌸🌸🌸

Det blev fredag även den här veckan. Fredagar har tidigare väldigt ofta inneburit att jag druckit öl och vin. Den här fredagskvällen kommer jag att istället ägna mig åt yinyoga på gymmet. Yinyoga är en väldigt skön form av yoga där man stannar länge i positionerna. Passar mig perfekt som är stel i kroppen och har problem med ryggen. En dag i taget 😀
/Mrx

Nu har jag bestämt mig. Jag pausar kören resten av våren. Allt fokus är på ett uppträde på en stor festival, och det är inte min grej. Jag gillar inte att uppleva saker ihop med tusentals andra. Gamla hårdrockslåtar på engelska, Meatloaf bland annat, är dessutom svinsvårt att nöta in, plus en massa koreografi. Det tar helt enkelt mer energi än det ger.

Jag ska också meddela styrelsens i tjejjouren jag jobbar ideellt i att på nästa årsmöte i januari 2026 avgår jag ur styrelsen. Sju år får räcka. Bemanna chatten kan jag fortsätta göra, men styrelsearbetet släpper jag. Nya friska krafter får ta över. Just nu är ekonomin god och många nya är verkligen engagerade, då är det lättare att backa ut. När jag började hade vi noll pengar och nästan noll engagemang, då handlade det om jourens överlevnad.

Och när jag stänger vissa dörrar finns ork och lust att öppna andra, efter att jag fått vila och bara-vara ett tag. Jag vill helst prioritera aktiviteter med min hund, och egen träning. Det senare har jag inte alls tid och lust med i min nuvarande vardag. Förutom promenader då.

Kram 🐘

@Rehacer @Carisie @Se klart Tack för era inlägg❤️. Jag känner mig mycket mer balanserad och i harmoni igen. Jag har gjort andningsövningar i 14 dagar nu, minst 3 gånger per dag i 5 min och jag är helt säker på att det gjort inverkan och påverkat både kropp och knopp. Det ska jag helt klart fortsätta med som rutin. Var hos psykolog igår för att stämma av läget och var jag befinner mig. Hon känner till min historia så jag kunde fortsätta där jag är idag, 3 år senare. Oj, vad det ändå skett/förändrats saker under denna tid i mitt liv och framförallt med mig. Jag ska fundera lite mer om vad jag vill och det finns tid för behandling först efter sommaren. Det känns bra att få tid för att fundera. Vi hittade mönster som man kan gå in mer i djupet på. Vi skulle då göra EMDR vilket gör att man på ett annat sätt kan nå mina innersta tankar/känslor. Jag är verbal och är bra på att tänka med huvudet, med EMDR skulle jag får chansen att känna efter mer i magen och hur jag verkligen känner. Jag är ju så nyfiken på och fascinerad av detta och tycker det är intressant att utforska mitt allra innersta. Jag är inte längre rädd för det och att möta det. Det är privat och en kostnad, men det är en sak jag skulle göra för bara mig själv och också vara värd det.

Som sagt känner mig i balans utan obehagskänslor och kan också nu njuta av det lilla igen. Som en kaffe i sängen på morgonen och en skön löpning i skogen med mina små kompisar. Det ska vi göra idag på lunchen i det soliga vädret🌞. Livet är spännande om man nyfiket undersöker det. Om man vågar vara i det så kan man ta sig över motståndet och komma ut lite mer påfylld för att hantera livet bättre. Kram❤️

@sommarkatten Jo, det hände att jag fick både kontrollförlust och minnesluckor.

Precis som du säger själv så behöver du börja se framåt och sluta älta. Ser att du lätt lägger ditt fokus på hur det var, både sorg, ilska och bitterhet. Och kanske att det fortfarande finns ett hopp eller önskan om att det kunde vara ni på något sätt. Det är inte lätt, förstår det. Du behöver släppa och fokusera på dig själv och din framtid. Det förgångna kan man inte göra något åt, men man kan ändra på det som man vi ska ske framåt och man kan bara ändra på sig själv. Jag kan ångra massor av saker och önska att det inte skett, men idag lägger jag fokus på framtiden, en dag i taget. Görs det bästa av just den dagen och framåt. Man behöver acceptera att det som varit och förlåta sig själv, känna medkänsla med sig själv. Tänk på vad du skulle säga till en vän.

Fokusera på att starta ett nytt kapitel i ditt liv och fyll det med saker som du vill att det ska innehålla med fokus på dig själv. Många kommer inte ur ett destruktiv alkoholiserat förhållande, så på ett sätt är det bra att du slipper det och kan börja ett sunt liv där alkohol inte förstör för dig. Att gå på samtal hos en psykolog kan vara bra för att få bolla och sätta ord på sina tankar och känslor. Det har hjälp mig och lett mig framåt. Planera för sköna saker att fylla din tid med och motion eller promenader ger måbra hormoner.

Ha en fin helg!🌞❤️

Hej @vår2022 innan godnatt här. Ville höra hur läget är med dig o h om du känner av ditt mående och dipp något mer. Jag har sällskapat med förkylning denna vecka. Idag kände jag krypande ångest (låg sådan) över min oföretagsamhet. Men hoppas bättre imorgon. Och hoppas framförallt att det är bättre med dig. Stor kram 🥰

@vår2022 Hej 👋🏼 Nu är jag äntligen hemma. En stor kram till dig som alltid funnits där för mig (och andra) och du ska veta att det har varit till stor hjälp för mig under den här tiden.

Hoppas dina olustkänslor går över och att vårkänslor snart sköljer över dig som en varm våg och tar dig "hem" i själ och hjärta ❤️

@vår2022 Hej! Nu har jag läst i fatt lite här hos dig. Vad jobbigt & tråkigt att du inte har haft det så bra det sista. Att du har varit sjuk, haft dåligt med energi och olustkänslor. Det är konstigt det där med hur kroppen reagerar och beter sig. Ibland så kan jag komma på i efterhand att min kropp dragit i nödbromsen när jag själv inte förstått att göra det. Att jag blir sjuk eller får migrän t ex, det är ofta förknippat med dålig sömn eller slutkörd. Det kan kanske vara så med dig med? Att du får nedsatt ork just för att du behöver ta det lugnt? Och först när du varvat ner så kommer skavet fram som behöver upp i ljuset? Vad bra att du känner efter och gräver i vad det är som ger dom där olustkänslorna! Hoppas psykologen kan hjälpa dig ytterligare!
Det kommer bli bra! Allt blir det tillslut.
Kram 🤗

Ikväll blev det ingen körsång. Jag orkade inte. Jag var på föreningsmöte igår och kom hem sent, att göra saker två kvällar i rad är fan för mycket för en tant. Allra helst när jag fortfarande är lite dränerad efter orosveckan med mamma. Mitt jobb har ju rullat på som vanligt, och kräver mycket koncentration.

Istället åkte jag och köpte vaniljbullar, choklad och glass 🤣 Sockerclownen lyckades övertala mig. Samma missbruk, olika substanser.

Socker är fan bättre än alkohol, och den tanken har inte funnits hos mig på flera år. Men det är samma typ av jobbiga känslor och trötthet som jag vill dränka.

Men det är okej. Jag får vara lite extra trött ett tag. This too shall pass.

Kram 🐘

Jag vill bara tillägga att jag inte skrev med mening att skapa dåligt samvete eller skuld. Men vi kan ibland påminna varandra om sånt vi ser- som man kanske inte själv ser? Det var endast det som var min tanke. Kram 🤗

@Sattva låter jättebra med nystart! För det blir ju ett annorlunda liv, ett livsomställningen du fyller ut själv. Jag är ju efter snart ett år i nya bostaden fortfarande euforisk över allting. Kram!

@Se klart hörde just på radion att vårproblemet är en jetlag i kroppens ombyggnad av melatonin-serotoninbalans i o m ökat ljus. Bra förklaring. Jag har varit ganska däckad i över en vecka nu. Ställt in liten resa. Svårmodet bättre. Idag nog frisk! Bra bild m myntinkastet! Så lätt att man är där o försöker knöla ner för stora saker. Dagens jobb är duscha o byta lakan efter lite sängläge. Intressant hur vi alla har så liknande mönster med benägenhet att trycka in för mycket, överprestera, försökt lösa med att dricka, kvarvarande känslighet. Så glad att vi har varandra. Kram! 🥰

@Charlie70 Tycker också att det var ett märkligt agerande från Familjerätten. Jag tänker att de skulle ringt pappan och bokat en tid med er tillsammans. De kan ju inte tvinga honom men då vet du och de vet om det blir ett möte el ej. Samarbetsavtal som familjerätten upprättar är juridiskt bindande om jag inte missminner mig. Jag vet inte om du berättade för hen att han dricker när din flicka är hos honom. De borde de reagera kan jag tycka. När det gäller samvetet att du kanske inte blundade men kisade som @Se klart skrev så kan du inte göra så mycket åt det nu. Det är lätt i teorin att säga så ngt annat är det i verkligheten men det tar bara energi fr dig som du behöver till annat. Det finns saker som jag kunde gjort annorlunda i mitt föräldraskap bla att inte dricka jag kan inte göra det ogjort bara visa nu att jag är nykter och kommer så förbli.

Skriv och berätta hur det går och bolla med oss här på forumet.

Allt gott t dig🌷🥰

@sommarkatten Det eskalerade under de senaste 15 åren och blev typ dagligt bruk kanske under 10 år, lite fram och tillbaka. När jag var på fest blev det alltid för mycket eller så fortsatte jag att dricka när jag kom hem och grundade före. Jag drack helst hemma för då kunde jag dricka i egen fart och mängd. Jag och min man drack tillsammans men han kunde sluta i tid, medans jag smög, gömde och smusslade även inför honom. När jag slutade för ca 3,5 år sedan, berättade jag hela sanningen om min alkoholism för honom och att att vi måste sluta tillsammans annars kommer det aldrig att gå. Han förstod allvaret och har inte handlat på bolaget sedan dess. Han dricker 3,5 öl emellanåt åt det är ok för mig. Vi mår så mycket bättre båda två och har ett mycket bättre liv tillsammans. Han är min största supporter. Jag ville alltid komma åt ruset och kunde svepa i mig ett glas för att få påverkan. Min romantiserade bild var att dricka ”fint”, få en guldkant i tillvaron och ”göra även vardagen till en fest” men det blev alltid för mycket och inte så fint, med ångest, förvridna tankar, ågren och oro.

Idag finns det inget värde i att överhuvudtaget dricka något. Tidigare var det värt att må skit bara jag fick mitt vin. Alkohol har blivit helt värdelöst för mig och jag ser det mer som ett helt onödigt gift. Jag kan få skönare känslor och roligare stunder utan alkohol och jag kan hantera motgångar så mycket bättre utan alkohol. Jag mår psykiskt bättre utan alkohol, mer balanserad och harmonisk. Jag har bättre självkänsla och självförtroende utan alkohol. Mina relationer är bättre utan alkohol. Jag jobbar bättre och fysiskt mår jag bättre utan. Som du ser är det bara fördelar för mig utan alkohol och alkohol förstör bara för mig, så det går bort i mitt liv.

Så tråkigt att det blev som det blev med din man, förstår att det är en sorg. Men man kan aldrig förändra en annan människa, det är något man måste göra helt själv. Man måste inse, acceptera och ta sitt egna ansvar över sitt egna liv. Precis som du gör. Men du kan inte förändra på din man. Det bästa du kan göra är att fokusera på dig själv och ditt liv och mindre på honom. Hade inte min man slutat tillsammans med mig skulle vi nog inte vara ihop idag. Jag skulle nog börja hata honom, jag kan inte leva ihop med någon som är alkoholiserad. Jag/vi har skapat en nykter livsstil där träning, uteliv i skog och mark med våra hundar, sunda vanor och att vakna upp varje morgon nykter är det som värderas högst.

Fokusera på dig själv och ett nytt kapitel i ditt liv där du mår bra och har god kontakt med dig själv och dina behov. Det är nog först då du kan må bra och börja leva som du önskar. Kram❤️

@Varafrisk @Andrahalvlek @Se klart Tack snälla ni för, som vanligt, kloka kommentarer som är oerhört hjälpsamma. Dina erfarenheter från yrket Varafrisk och AH och Seklart med era erfarenheter från - livet. Jag ringde Familjerätten på socialtjänsten och har nu bett dem hjälpa mig med ett samarbetssamtal. Nu skickar de ett brev till pappan, därefter bygger det hela på att han kontaktar dem och bokar en tid och då blir jag också kontaktad. Gör han inte det hör jag inget heller, utan då får jag helt enkelt gå och vänta. Och med tanke på hur han fungerar kan den väntan bli oändlig, det vet jag. Märklig konstruktion kan jag tycka. På deras inrådan (som inte är bra, men nu har jag gjort det) kontaktade jag pappan och berättade detta. Han blev (så klart) mäkta upprörd. Jag "förstorar saken" och han "ska sluta dricka när han har flickan". Varför slutade han inte när han blev kontaktad av socialtjänsten förra gången? Hade jag varit i hans situation, t.ex. för 5 år sedan när jag fortfarande drack, hade jag skämts ögonen ur mig och slutat dricka ögonblickligen. Nu funderar jag på skälet till hans motstånd. Är det så att jag överdriver eller är det så att han dricker sådana mängder numera att han tappat perspektiven fullkomligt? Flickan säger inte något, hon skyddar sin pappa. Men när jag tog upp frågan i helgen för att tala om för henne att jag tyckte det var BRA att hon ringde mig så tyckte jag mig förstå från henne att detta inte var någonting särskilt, det brukar vara så här hos pappa. Detta gör mig så klart ledsen och orolig. Jag har också ett stort sting av dåligt samvete för den utsatthet som flickan ställs inför. För jag har i så många år gjort precis som du Se klart, tittat bort, för jag har inte orkat se trots att sonen tagit upp detta så många gånger tidigare. Det var förra året när jag började känna mig piggare efter "allt" som jag tog tag i frågan, men detta har ju pågått sedan skilsmässan för 7 år sedan. Jag får se vilken information jag ger till LSS-handläggaren när jag pratar med henne nästa gång. Allt detta kräver eftertanke.

TACK snälla för att ni bryr er!

Vi lär oss hela tiden @andrahalvlek
Jag är sjuk men försöker anamma min terapeuts ord ”hur blir det för mig” när jag tänker att jag borde orka jobba litegrann. Bara stöka undan några grejer.
Hur blir det för mig?
Inte bra. Jag behöver supervila, inget annat, det är vad som blir bra för mig.
Ibland tjafsar jag med terapeuten kring att ”känna efter”. Jag hör min pappas röst, lite jante blandad med stoicism.
”Tänk om man alltid kände efter, vad skulle bli gjort då”
Min terapeut menar att min trackrecord inte tyder på att jag känt efter alltför mycket- utan snarare mest kört på.
Det vet jag uppenbart hur man gör.
Att INTE bara köra på. Det är min utmaning. Livet är jäkligt coolt för om man inte ligger i en soffa och sörplar vin och tycker synd om sig själv- så erbjuder livet på egen hand en massa utmaningar.
Man får som vanligt vara tacksam.

Jag är urless på alkoholens skit och skadeverkningar. Mitt tålamod för snack om ”myset” med ett glas är noll.
Från att ha känt att jag inte direkt bryr mig, folk gör som de vill, grattis till de som kan dricka lagom. Så är jag nu inne på att det borde vara totalförbud för alla.
Klart slut från sjukstugan. 🤒🙏

Det har blivit väldigt många alkholfria dagar för mig igen. Tyvärr har jag tappat räkningen men jag började räkna när vi kom hem från "grankan" i januari. Kände under semester att jag fått nog och vill ta en paus. Det har jag gjort många gånger tidigare. Jag vet att jag kan dricka kontrollerat men övertid går konsumtionen upp till oönskade nivåer. Jobbar mot helvitt men har haft ett par "hack" i min strävan. Det ger mig bara ångest att dricka alkohol så jag vill helst inte göra det. Jag mår absolut bäst när jag undviker alkoholen. Stress och oros problematiken försöker jag lösa med promenader, gym, yoga och mindfullness. Det funkar riktigt bra men ibland känns det hela lite hoplöst. Det gäller att inte tappa taget. Igår var det nära att jag hoppade över 55 min spinning för det kändes jobbigt. Efteråt var jag super nöjd med att jag släpade mig till gymmet. I kväll väntar ett yoga pass på mig. Det ska bli skönt. En dag i taget :)
/Mrx

@sommarkatten Hej! Jag har en första tråd ”vågade skriva här” när jag startade min nykterhetsresa för ca 3,5 år sedan och den är inte aktiv. Detta är min andra tråd i ”det vidare livet” efter att jag varit nykter i 7 månader. Min tolerans för alkohol har successivt ökat under mitt liv liksom mängden. Till slut drack varje dag minst en flaska vin och mer på helgen. Det pågick under många år. Jag började också med återställare på morgonen. Jag gömde, smög och smusslade. Jag tog ganska tidigt ett beslut om att aldrig mer dricka efter att tidigare misslyckats med att dra ned och hålla upp. Jag accepterade och insåg äntligen att jag är alkoholberoende och inte kan hantera alkohol och det fanns bara en väg för mig att gå, alkoholfri, för att kunna må bra och känna livslust. Jag har också accepterat och insett att jag har en sårbarhet för att bli beroende och att jag och alkohol inte är en bra kombo.

Mitt liv har förändrats med nya alkoholfria vanor och rutiner och jag mår så mycket bättre. Det finns inte i min tankevärld att kunna/vilja ta ett glas och vid tillställningar är jag nykter. Att leva ett nyktert är min nya livsstil och mitt förhållningssätt till mitt liv. Jag känner mig fri och sann mot mig själv. Man skulle kunna säga att jag har skapat nya kopplingar i min hjärna som inte triggar sug eller tankar/önskan om att kunna dricka. Skulle jag dricka skulle jag väcka alkoholdjävulen ur sin djupa dvala och snabbt vara tillbaka i dåliga alkoholvanor och koppla om hjärnan raka vägen till alkoholdjävulen igen. Inget jag skulle kunna kontrollera för jag har en sårbarhet för alkoholberoende och jag har accepterat att min hjärna automatiskt skulle kicka igång alkoholberoendet. Där finns det inget som heter ett glas bara, det är allt eller inget, bara gasen i botten och ruta ett. Det vill jag aldrig vara med om igen.

Hur såg dina vanor ut och hur tänker du? Och bra jobbat med 16 dagar!💪. Ha en fin dag!❤️

Nu har min mamma fått komma hem. Hämtade henne på sjukhuset vid tvåtiden. Sannolikt har hon haft inflammation i en tarmficka, men det har hävts med hjälp av antibiotika. Så tacksam över att hon slapp operation.

Jobbet fick jag sköta hit och dit idag också, lämnade över vissa delar. Inte optimalt, men det gick. Kollegorna stöttade.

Tillåter mig ikväll att vara dödens trött. Efter-anspänning-trött. Det är liksom inte aktiva oroskänslor jag har behövt hantera, de ligger liksom på ett undre lager och gnager. Det är inte heller så att orostankar far runt som vilsna hönor, det är mer att hålla fokus på annat som är svårt.

Det är svinsvårt att bemöta och hantera känslor som gömmer sig. Det är först efteråt som jag förstår att jag burit omkring på dem.

Jag tror också att alla kriser under årens lopp med yngsta dottern spelar roll. Då har jag bara köttat, gjort vad som krävs. Och när krisen är över har jag packat ner känslorna noga i ryggsäcken.

Men nästa gång en kris uppstår kommer liksom hela byltet upp igen, det känns som att få en spann vatten över huvudet. Men jag visar inget, pratar inte ens om det. Vad är det att prata om? Skit händer då och då.

Huvudsaken är att kriserna går över, att vi tar oss igenom det. Allt man övar på blir man bättre på.

Kram 🐘

@Se klart Ensambarn brukar man nog säga, även om jag är vuxen. Jag hoppas innerligt att min mamma slipper opereras för det är svintufft att återhämta sig efter en bukoperation. Hon har noll kondis och noll muskler. Och det verkar som antibiotikan hon får hjälper. Hon kan gott stanna några dagar till, äta upp sig lite. Och jag får lite välbehövlig mamma-vila.

Kram 🐘

@Se klart Likadant för mig, en-två kvällar per vecka orkar jag med något åtagande. Absolut inte mer, och absolut inte fredagar. Även helgerna behöver vara lite ”lediga”. Om jag reser bort en helg behöver jag en ledig dag efter helgen, har jag märkt.

Kram 🐘

@charlie jag har inte så mycket vettigt alls att säga för jag är dåligt insatt i lagar och regler MEN jag har haft samma upplevelse som du av att ha en ex man som dricker. I efterhand har jag sett att jag undvikit att ta tag i saker för att jag inte orkat. Eller velat se. I efterhand ångrar jag att jag inte agerade och att jag om inte blundade- så iaf kisade.
Jag säger inte det för att lägga nån sten på börda, men ibland kan agerandet t om vara mindre arbetsamt än att hålla tillbaka. Om man kan se saker klart och nyktert: han dricker, det påverkar er dotter- det måste få ett slut.
Han får avstå att dricka när hon är där.
Man kan bli in-nästlad i en massa tankar kring det ena och andra. Men på ett sätt är det enkelt.
Jag kunde själv inte tänka så när jag var i en liknande situation. Förmådde inte. Orkade inte. Jag vet inte. Idag är jag hård mot mig själv. Fanns inga skäl att göra livet enklare för den alkade ex-mannen.
Det innebar bara mer problem för mig och främst för barnen.
Tänker på dig! Skriv här, vi är som du vet alltid vakna 💕🤗

”När min pappa dog”*