skrev Varafrisk i Andra halvlek har inletts

@Andrahalvlek Vad jag skulle skriva tidigare var, eftersom du läser mycket om socker mm, om du har hört talas om Johannes Cullberg? Jag följer honom på Instagram samt att jag köpt några böcker av honom bla ”Ta makten över din mat på 30 dagar”. Han pratar/skriver bla om ultraprocessad mat, blodsocker mm. Det är intressant, tycker jag.

Kram🥰


skrev Varafrisk i Andra halvlek har inletts

@Andrahalvlek Jag började skriva t dig men så ringde min dotter. Trodde inte att inlägget gick iväg🙈Skriver senare vad jag hade tänkt skriva👍🏻💕


skrev vår2022 i Min värderade riktning

@Ny dag Tack❤️ ja, vi får vara tacksamma för där vi är idag.

Skrev ett inlägg till dig tidigare idag. Sköt om dig. Det kommer att bli bra❤️


skrev Ny dag i Min värderade riktning

@vår2022 Vilken bra beskrivning över hur alkoholen förpestar våra liv. Jag kan känna igen mig i allt och är så tacksam (trots stark ångest idag) över att jag imorgon kommer vakna nykter och återigen ta ett nytt löfte att förbli hon som inte dricker! Kram 🥰 till dig som stöttar oss alla här❤️


skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts

@Sattva ”All in” är mitt mellannamn 🤣 Jag är till naturen otroligt nyfiken, och att lära mig nya saker är magiskt roligt 🤩 Om jag ska göra något, så är jag påläst. Stakar ut en riktning, köttar på.

Min svaghet är att jag tröttnar efter ett tag. Därför måste allt nytt etableras som en vana, som förhoppningsvis hänger kvar länge. Jag glömmer ju inte att rasta hunden liksom, den vanan sitter ju stenhårt. Så ska det vara även med kost och rörelse.

Men det förutsätter också att det inte blir för mycket, de nya vanorna ska gå att rodda även i vardagen.

För mig är det obegripligt att, som med min mamma som exempel, inte plugga på när man drabbas av en sjukdom. Hon har haft diabetes 2 i 15 år kanske. Först tabletter, men sen ett år tillbaka även insulinsprutor. Hon har opererat båda ögonen för grå starr, vilket är en vanlig diabetesåkomma. Trycket i hennes ögon kollas varje år, liksom gula fläcken och ev grön starr. Också diabetesåkommor.

I hennes ställe hade jag gjort ALLT jag kunde för att diabetesen inte skulle bli värre. Alltså ALLT. Gör hon det? Nä. Hon lagar inte mat utan lever på mackor och frysmat. Hon äter godis, kex och gifflar typ dagligen. Obegripligt.

Hon verkar ha accepterat diagnosen, och ser det som hennes väg i livet typ. Trots att hon faktiskt kan göra så mycket! Och det är inte lönt att säga till henne. Då snäser hon som en obstinat tonåring och säger att jag inte ska lägga mig i hur hon lever sitt liv. Öh? Det är ju fan jag som måste ta hand om henne när hon blir sämre.

Jag brås inte på henne vad det gäller nyfikenhet och förmåga att planera i alla fall, kanske inte på diabetesen heller. Oavsett mår jag bra av mina nya kost. Det är så skönt att veta att jag står mig hela fyra timmar, och att slippa sötsuget helt.

Återstår att se hur det blir när jobbet drar igång i 190 knyck på måndag.

Kram 🐘


skrev vår2022 i Min värderade riktning

Reflektion och något som jag känner är viktigt att sätta ord på i min värderade riktning.
När jag drack kunde jag inte vara närvarande i nuet, inte vara här och nu. Jag kunde inte få fatt på vad jag hade för behov, de pockade på, men jag lät dem inte landa inom mig, för alkoholen var alltid i vägen. Jag suddade ut mina behov och lät alkoholen fylla behovet. Tillfällig lättnad och lugn. När fyllan började verka kunde det mynna ut i vad som helst, behoven som pockade på avgjorde vad som kom ut, ofta i frustration. Men då täppte jag till ännu mer med alkohol för att få tyst. Dagen efter, ångesten som täpptes till med alkohol, tidigt på morgonen eller senare på eftermiddagen beroende på vad som var möjligt, men jag såg till att det tystades så fort som möjligt. Denna onda beroende spiral, som jag inte då förstod skapade ännu mer ångest och som trampade ned mina behov ännu längre ned inom mig. Jag orkade inte vara närvarande i nuet för ångesten var så stark och måste dämpas, men det var den onda spiralen som förvärrade allt, allt.

Mina dagar var bara transportsträckor. Jag skulle göra det som skulle göras och transportera bort den dagen, varje dag. Men jag var inte närvarande i nuet. Jag var någon annanstans. Det som jag trodde hjälpte mig att vara närvarande, var att dricka alkohol. Det blev lättare att orka med, att skratta lite, få glädje känslor, utföra saker, men det var ändå bara en transportsträcka för att få dagen att gå. Jag fungerade inte utan alkohol, det var mitt bränsle. När jag var utan alkohol blev det läskigt med all ångest och transportsträckan genomfördes ångestfylld. Såg ingen annan utväg än att lindra och få fart på transportsträckan med alkohol. Hur orkade jag gå igenom tiotals år på detta sätt, hur kunde jag fixa allt som jag ändå gjorde. Relationer, barn, hemmet, jobb, allt. Så sorgligt att jag såg livet som olika transportsträckor som skulle utföras, ångestfylld, alkoholiserad och någon annanstans, inte här eller närvarande i nuet.

Jag kan idag förstå att jag då inte riktigt kunde njuta av något, att så många situationer blev så tunga och tuffa. Så mycket tyngre och tuffare än de kunde ha känts om jag inte dränkt dem med alkohol. Om jag inte dränkt mig själv med alkohol. Jag kan förstå att mina upplevelser av olika situationer inte var riktigt sanna, då de var förvridna av min alkoholhjärna. Jag kan förstå att jag då inte kunde komma i kontakt med mina behov, de som kom ut i frustration, i kombination med min förvridna alkoholhjärna som skapade en annan sanning, en annan upplevelse av platsen, känslorna och tiden. Som gjorde att jag inte var närvarande i nuet utan på en annan plats. Mina tankar och känslor som alkoholiserad. Det är en sorg. En sorg och påminnelse om hur vanskligt det är med alkohol.

Jag kan inte påverka det som hänt, men jag påverkar det här och nu och framåt. Sorgen gör mig ödmjuk, den hjälper mig att se framåt och i rätt riktning. Den hjälper mig att aldrig trampa snett gällande alkohol. Den gör mig klarsynt och klok. Den gör mig tacksam för att jag till slut orkade sluta dricka och att idag kunna vara närvarande i nuet och inte se livet som en transportsträcka. Varje dag är en gåva och jag gör mitt för att ta vara på den så gott jag kan och i nykterhet❤️


skrev Torn i Det är aldrig försent

@Sattva Hej! 🤗 Jag har sett att du har haft det ganska tufft den senaste tiden. ❤️ Men med din positiva inställning så kommer allt bli bra!

Kram


skrev Torn i 1år och framåt🙏

@Himmelellerhelvette Grattis! 🤗 Oj, vad tiden går.😮 Jag är så glad för din skull.❤️


skrev Torn i Nu får det vara nog!

@Amanda L Tack så mycket!🤗 Jag har sett att du hänger kvar här, härligt! Hur länge har du var nykter nu?


skrev Varafrisk i 1år och framåt🙏

@Himmelellerhelvette Grattis t 29 månader🎉❤️🌟Säger som @vår2022, det är fullt tillräckligt att du bara finns här på forumet🙏🏻 Din berättelse…trots allt det svåra..så är du nykter för du vet att det livet är allra bäst även om livet kan vara tufft på andra vis. Friheten med att vara nykter är oslagbar! Du är fantastisk ❤️

Kramar 🥰


skrev vår2022 i 1år och framåt🙏

@Himmelellerhelvette Grattis till 29 månader!🥳. Det räcker så bra med att du bara finns här och visar vägen, att det går att leva ett nyktert och härligt liv!

Ha en fin lördag! Kram❤️


skrev Varafrisk i Det är aldrig försent

@Sattva Tänker att det är härligt hos dig nu där du bor❄️☀️

Kan verkligen förstå att det är svårt att komma t den tidpunkten att avsluta en relation som man från början trodde på men som blev ngt annat.Skönt med stödet fr terapeuten. Ibland kan jag tänka som så att ska det behöva ta ett helt liv för att kunna hitta sig själv🤔så har det nästan varit för mig🥹

Önskar dig en fin helg🥰Kram 🌷


skrev Se klart i Det är aldrig försent

Det är sannerligen ingen autostrada att förstå sig själv på djupet @sattva, kanske är det därför det dröjer tills vi är modiga nog att göra just det. Jag ska träffa min terapeut på måndag, känns som den sista veckan varit lite sträckbänk- mycket som behöver avhandlas. Önskar dig en fin dag och vecka 💕🧘‍♂️😍


skrev Sattva i 1år och framåt🙏

@Himmelellerhelvette Grattis till 29 månader! Det är ju nästan 2,5 år! Härligt!!!🌸🌸🌸🌸


skrev Sattva i Nykter livet ut

@Se klart Nykter sockerist, ha ha! Själv klarar jag inte dieter/ periodisk fasta eller vanlig fasta. Jag blir så trött, yr etc. Har provat flera gånger!

Hoppas du haft en bra första uppstartsvecka på jobbet🌸🌸🌸🌸


skrev Sattva i Framåt

@Geggan Åh, ha det så härligt i Spanien!!


skrev Sattva i Andra halvlek har inletts

@Andrahalvlek Ha ha, ja du går verkligen "all in" på de saker du tar dig an! Jag gillar baljväxter. Gillar smaken o konsistensen (som jag förstått en del har svårt för). Det är så himla smidigt med grytor. Grönsaker, baljväxt, kryddor, buljongtärning. Eller med kokosmjölk, blir alltid gott! Jag äter den rakt av med en grönsallad till. Perfekt att göra storkok också.

Att äta bakverk etc när man blir bjuden men inte annars är välverkligen good enough om du frågar mig! Och kanske en dag känns det inte ens lockande med den där tårtbiten.
🌸🌸🌸🌸


skrev Sattva i Det är aldrig försent

@vår2022 Tack! Ja, jag känner att framåt är enda vägen. Jag vill bli fri i sinnet. Förstå mig själv.
Njut av skidåkningen med hundarna! Åh dessa otroliga små själar. Finns inget mer läkande❤️


skrev vår2022 i Det är aldrig försent

@Sattva Tycker ändå att det mitt i det svåra är så häftigt hur du borrar i och undersöker dig själv och får allt mer självkännedom. En spännande och så givande inre resa. Du kommer att en dag känna att nu är du mogen för att avsluta relationen helt och stå stadigt i det. Du har ju gjort ett första svårt steg då du sade att du inte orkar längre. Vägen och den rätta riktningen öppnar sig mer och mer.

Ja, härligt vinterväder ändå. Idag ska jag ta en tur på skidorna med maken och hundarna i skogen och på ängar. Ha en fin lördag! Kram❤️


skrev Sattva i Det är aldrig försent

Lördag o sovmorgon, så skönt. Kallt men soligt o ljust, härligt vinterväder!

Tack för era svar@Se klart @Andrahalvlek @Himmelellerhelvette.
Jag är ju så på det klara med att jag vill avsluta relationen med maken, men har så svårt att verkligen göra det. Det är som om jag väntar på "rätt" tillfälle, men vet ju att ett sådant inte finns.

Var hos terapeuten i tisdags. Skönt. Hjälpsamt. Vi pratade bla om skuldkänslor och gränssättning. Och om egentliga behov.
Inser att jag använder så otroligt mycket strategier för att minska risken att uppleva skuldkänslor. Men att jag då låter mina gränser passeras, utan att förstå det själv. Jag tror att jag är förstående och tolerant. Vi kommer jobba vidare med varför dessa strategier utvecklats.

🌸🌸🌸🌸🌸


skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts

@Geggan Bönor och linser får det bli också! Det kan man lätt blanda ner bland grönsakerna. Hade en tetra svarta linser hemma, och nu är det dags att laga matlådor: Morot och palsternacka i stavar i ugn, med olivolja och timjan, och hemlagade köttfärsbiffar. Till det rosepepparsås gjord på grädde. Mums 😋

Jag tänker att jag på sikt nog kommer att avstå även när jag blir bjuden. Precis som med alkoholen är det ju tusen gånger lättare att avstå helt än att äta lite, ibland. Suget försvinner ju efter några dagar-veckor.

Kram 🐘


skrev Geggan i Framåt

@Se klart jag kommer väl att vara lite socialt undernärd, så kommer säkert att höra av mig! ❤️