Senaste kommentarerna i forumet

@Smillans Vad bra att det känns bättre idag. Sköt om dig❤️

@aeromagnus Tack för lycka till, det lär jag behöva.

För mig blir det mer och mer glasklart att min beroendehjärna har hittat en ny drog, eller en nygammal drog snarare.

Jag har i hela mitt liv jojobantat, ända sen jag 14 år gammal jobbade i en servicebutik med smågodis bakom disk där man skulle plocka åt kunden. ”En sån, och en sån, och två såna”.

Men bakom disken hade jag fri tillgång eftersom jag ofta jobbade själv i butiken. Gick upp många kilon på kort tid. Gick ner alla kilon något år senare, gick upp igen efter några år osv.

I 41 fucking jävla år har jag hållit på så. Suck.

Kram 🐘

Nu har jag startat träningen igen. Två hårda 40-minuterspass på crosstrainern. Första höll jag på att spy efter. Andra idag gick bättre. Nu ska jag bara försöka få ordning på min kost. Imorgon ska jag ta mig till AA-möte. Vi har haft massor med besök på lördagar när jag brukar åka. Känns lite jobbigt att facea att man fallit dit igen. Ingen som dömer men jag är fortfarande jävligt irriterad på mig. Nu kommer det folk på nyår.

Igår var min lillasyster här från E-tuna tillsa mmans med hennes flickvän och barn. Vi åy blinier med räkröra, smashed burgers med dubbelfriterade pommes och hemgjord vitlöksaioli. Glöggcheescake till efterrätt. Det var grymt gott.

Två fyllon och en sanning, riktigt bra

Mor-dotter oavsett så innerst inne tror jag alltid man älskar sina föräldrar men till en viss gräns för hur mycket man kan ta. Min mamma söp också men min pappa tog helt sonika mig och flyttade till Jönköping när jag var 8 år. Min mamma protesterade inte. Vet inte hur det var med vårdnad och så i början av 80-talet. Vet varje jul så bjöd pappa ned min mamma. Jag hoppades att vi skulle bli familj igen. Pappa gjorde detta enbart för min skull. Sedan kom mamma asplakat 23/12 sedan hade vi ingen kontakt med många år. Så det här med band till sina föräldrar är inte alltid så lätt.

Socker är förknippat med glädje. När vi äter socker frigörs glädjemolekyler (lite enkelt förklarat) detta gör att vi vill ha med lite som med alkohol. Lycka till med din kosthållning.

@Sattva Tack för tips! Kram 🐘

@Andrahalvlek Såg detta på facebook, o tänkte på dig. Gratis webbinar om sockerberoende:
(länk borttagen pga försäljning)

@Himmelellerhelvette Jag blir djupt berörd av hur din situation ser ut med din mamma. Jag vet hur du kämpat med allt och medberoendet så många år. Jag ser också hur du tagit tag i din egna situation med alkoholen och gjort dig fri, hur otroligt mycket du jobbat/jobbar med dig själv för att få sinnesro och fötterna i kontakt med jorden. Du gör ett otroligt bra jobb!❤️

De där banden som sitter djupt sammanflätade, mor och dotter. Att livet blev som det blev, hennes liv. Hopplösheten, att hon inte kunde ta sig ur missbruket i tid och köra ned sig totalt i botten. Att du har tagit på dig ansvaret att övervaka, finnas där och se på och maktlösheten i att inte kunna påverka. Så mycket oro, så mycket sorg, så mycket ont i själen. Du har gjort mer än man kan göra, du har genom din omsorg och kärlek troligen gett henne skäl till att ändå leva, trots att hon inte haft förmågan till att komma upp och ur och ta ansvar för sig själv och sitt liv. Du har gett henne kärlek, det finaste man kan ge en människa, fast det kostat dig så mycket, men du kan inte ge henne livet, det måste hon göra helt själv. Vi kan inte andas åt någon annan, man måste klara av att andas själv för att överleva. Missbruk ger konstgjord andning ett tag, men luften är syrefattig och tar slut till slut. Har man inte krafter att andas själv, kan endast vården hjälpa med respirator, men vill man inte ta emot hjälp, så har man gjort ett val och det valet kan ingen påverka, för man kan inte andas åt någon annan. Det är en sorg att ens mamma inte vill ta emot hjälp, men det kan du inte påverka hur man än vill och försöker dela med sig av sin andning och sitt syre.

Du behöver ditt syre själv för att kunna andas fullt ut och för att kunna finnas till för din familj, även din mamma. Det enda du kan ge din mamma är din kärlek och det gör du. Det känner hon och det är det som gett hennes liv en mening, men hon kan inte ge dig det du behöver och tänker att det är det som är hennes stora livssorg. Men hon måste andas själv och vända sitt liv själv, ingen annan har makten att göra det. Du kan inte göra mer än du har gjort.

Jag önskar att din mamma ska få frid en dag, att hon får en ny chans och blir din ängel som vakar över dig och ger dig nya krafter och kärlek när du behöver det. Jag önskar att du får frid och att du förstår att du har gjort allt i din makt och att din kärlek är det finaste du kan ge.

Är din mamma nykter nu? Kanske skulle ett samtal med en präst med din mamma och dig vara en väg för att finna förlåtelse, försoning och frid?

Kram och sköt om dig❤️

@Himmelellerhelvette Så kände jag med min pappa också. Det sista halvåret sa jag upp bekantskapen med honom. Jag vägrade låta honom att komma till oss sin sista jul. Den 24 januari 2002 dog han. En månad efter julafton. Många jular framöver hade jag ont i magen, jag kunde ju låtit honom vara med den sista julen? Men jag kunde ju inte veta att det var hans sista.

Jag tror att dåligt samvete är en del av sorgen. Att man alltid tänker ”jag kunde gjort mer”. Och på något sätt sörjer du redan nu din mamma. Du sörjer den relation ni aldrig fick. Du sörjer den fina mamman som finns längst inne. Men en sak är säker: Du har gjort tillräckligt. Du kan inte bära din mamma. Hon måste vilja, hon måste be om hjälp. Sen kan du bistå genom att ringa biståndshandläggare på kommunen och dyl, men hon måste be dig om hjälp.

Det låter som din mamma är på sluttampen. Skönt för er båda. Faktiskt. På min pappas begravning sörjde jag allra mest att jag inte hade satt ner foten tidigare. Tidigare sagt att: ”Du är inte välkommen till oss förrän du på allvar tar tag i ditt alkoholmissbruk”. Jag skulle sagt det tio år tidigare. Verkligen varit iskall. Stått på mig. Istället för att titta bort och snacka bort hans beteende. På slutet blånekade han bara. ”Jag har inga problem med alkoholen”. Han visste att han inte skulle reda ut att sluta, eller snarare reda ut att inte börja igen. Han visste att hans kropp fått nog.

Styrkekramar i massor till dig!

Kram 🐘

Som jag längtar in i det nya året! Att lämna 2024 bakom mig ska bli skönt! Mycket kaos och mycket tid till reflektion men nu vill jag vidare! Jag är så less på att ta på mig andras bekymmer, att känna ansvar för andras måenden. Som vanligt har det varit mycket med mamma detta året också, när ska jag få sinnesro från mitt oroande av henne? Jag är så less på att oroa mig och tycka synd om men samtidigt inte orka hjälpa mer. Dåligt samvete för att jag inte hjälper mer samtidigt som jag vet att jag behöver skydda mig själv.

Tänk va knepigt det är med beroenden, man tror man bara skadar sig själv tills den dagen man förstår hur mycket alla runt om som älskat skadats. Så mycket jag tagit skada av min mammas beroende och ändå har jag det starka bandet och övertygelsen över att jag behöver hjälpa, det är rätt orättvist, konstigt att jag ändå hållit fast vid henne hela livet och alltid trott att jag ska kunna hjälpa och rädda, konstigt med mor/dotter relation att ett barn är så blint bundet till sin förälder att den inte ser att den borde klippa banden.
Men jag är så trött på att oroa mig och känna att jag borde göra mer. Hon ställer inga krav, det är jag som ställer dom på mig, jag önskar att hon kan få styrkan och energin att klara upp sitt liv själv eller få somna in utan smärta och bara få bli fri, släppa mig fri och sig själv. Kan man ligga och förtvina i månader för läkning och sedan resa sig stark? Det är ju mitt hopp men jag lider så mycket på vägen och hon lider såmycket. Jag vill känna mig fri från ansvar för henne, jag önskar av hela mitt hjärta att hon ska kunna ta vara på sig själv och bilda ett liv som hon mår toppen i men jag kan inte förstå hur det ska ske, ge oss frid, har vi inte kämpat färdigt nu? Hur mycket till ska vi behöva kämpa, kommer det bli ljust en dag eller ska hennes själ bara få vandra vidare, kan hennes uppdrag här på jorden vara färdigt nu, kan hon lärt sig det hon önskat lära av livet även om det var en fruktansvärt svårt läxa, hon får gärna bli min ängel nu och vaka över mig och ge mig sinnesro.

Godafton,
En redig tupplur (2,5 timme) på em/tidig kväll blev det idag efter att alla åkt hem, och jag sedan ägnat några timmar åt att plocka ihop och ställa undan, liksom ta tillbaka hemmet från storfamilj till ett enda par + två katter som nog längtat efter lugn och ro. Jag har inte längtat, för jag har njutit väldigt av all samvaro, men det var urskönt när de sista åkte hem. En hel vecka med gäster och middagar för mellan 4 och 22 personer. (Den sistnämnda var inklusive mer släkt och i trängsta laget..)
Jag är rätt trött men mer glad. Stolt över barnen som med sånt gott humör kan vara tillsammans, ha roligt, hugga i, hjälpas åt. Det är inte givet. De är generösa och så fina med varandra och inte minst varandras barn.
Men tror att alla kände att det räckte mer än väl, behovet av lugn har ju alla och jag försöker påminna dem om att vila/ta pauser- att vara så många ihop, flera dagar, det tar energi och kräver återhämtning. Det tänkte jag aldrig på förr. Jag bara körde på, med mig själv och med andra. Jag hoppas och tror att mina barn upplever att jag inte bara kan se mina egna behov utan också deras lite bättre. Jag har nog haft en köra-på-attityd även som förälder, är jag rädd.
Hade vårt minsta lilla barnbarn på besök. En ny bebis. Som jag alltid alltid kommer att kunna skjutsa, vakta, ansvara för. Det är min present till henne, och till mig själv.
Tre nya bebisar har kommit under dessa nyktra år. Och fler lär det nog bli.
Nu ska vi fundera över nyår, maken vill gå på middag hos vänner, jag vill allra helst loda några dagar till i raggsockor. Vi får se.
@andrahalvlek- jag fattar dig precis!😍 Vill inte heller gå på personalfester längre. Går inte på spektakel-events, och har noll fomo. Endast jomo här.
Min mamma var inte hos oss just på julafton/juldag vilket var skönt för henne och för oss, det blir alldeles för intensivt för att hon ska kunna njuta. Hon var hos oss några dagar innan, firande liten jul och var med i bak och matlagande, i hennes takt.
@sattva ja, jag övar och blir bättre 😍Förr i tiden kunde jag stanna uppe till 02:30 för att säkerställa att all disk var diskad, deg på jäsning, allt i ordning för första småbarnsgänget. Så mycket stress och även kompensarionsbeteende (även som nykter alltså- vilket tydliggör hur lång o omfattande denna resa är.) Nej, nu är det godnatt när jag är trött- rätt tidigt förutom när jag sovit tre timmars middag då… 🥱
Hoppas ni njuter av vila och aktivitet i lagoma doser! Tänker på er alla och simmar hit till mitt safe place när jag behöver tänka lite, läsa om hur ni har det. Kram kram 💕💕

@vår2022 Tack för tipsen! Numer är jag ju själv i hushållet och kan laga mat som enbart passar mig. Laga matlådor på helgen och värma i veckan passar mig. Då har man alltid bra mat hemma!

Kram 🐘

@Andrahalvlek Kål är så gott och man kan göra massor av gott av det. Brukar göra en stor sats asiatisk kålpanna som räcker flera dagar. Strimlad kål och köttfärs med lök, ingefära, chili mm. Skära vitkål i stora bitar i långpanna, olivolja och salt på, i ugnen ca 20 min. Något som också är gott är brysselkål, koka och sedan på med olivolja och salt. Frysta haricot verts eller vaxbönor som bara kokas upp och får dra 5 min, olivolja och salt. Lite strimlad skinka och en röra av 1-2 msk cremefraiche och en äggula, salt och peppar som blandas med detta samt lite riven ost på. Det kan ersätta potatis, pasta och ris😁 och är både gott och nyttigt!

@Sattva Exakt! ”Kål är den nya potatisen” som Bitten skriver i boken. Igår åt jag blomkål, idag blir det gräddstuvad strimlad vitkål. Jag steker den mjuk i stekpanna, pepprar rejält, häller på lite grädde och sen får den koka ner sig lite. Supergott! Passar till allt. Kokosfett tog jag i kaffet också, ett bra sätt att få i sig fett. Fett mättar.

Kram 🐘

@Sattva Tungt och jobbigt samtal du har framför dig. Det är svårt att inte ta saker personligt när motparten går bananas och tar till de fulaste argument han kan komma på. Som han vet sårar. Men det är nog ändå klokt att mentalt ta ett steg tillbaka och försöka se helheten.

När folk beter sig som idioter brukar jag inombords tänka att det är synd om vb, att personen egentligen mår jättedåligt. Då kan jag hålla mig från att börja argumentera jag också. Jag brukar också tänka att jag vägrar spela på deras planhalva. Låt dem hålla på, jag håller mig här på min egen planhalva. Att försöka vinna i det läget är bara att kasta ved på elden.

Gott nytt år! Ditt fjärde som nykter 😍

Kram 🐘

@Sattva vad fint skrivet.Att göra saker som ger en trygghet för sig själv.Trygghetsskapande aktiviteter.Jättebra förslag åxå på vad det kan vara.Se en feel-goodfilm.värme.yinyoga.Det ska jag göra idag & kanske be om att få en kram.

Tack för ditt stöd! Betyder så mycket ❤️❤️❤️ önskar dig en fin lördag.

Tack för ditt stöd! Betyder så mycket ❤️❤️❤️ önskar dig en fin lördag.

@Andrahalvlek Jag brukar också oftast skippa potatis, ris, pasta osv.
Ett annat tips är vitkål. Jättegod både rå och tillagad. En favorit är ugnsbakad. Har en kollega som brukar strimla o steka vitkålen som tillbehör itället för ris, pasta, potatis etc.
🌸🌸🌸

@Varafrisk Det måste vara bland det svåraste i livet, att bevittna ens barns sjukdom utan att kunna hjälpa som man hade önskat.
Allt du kan göra är att ta hand om ditt eget mående. Göra saker som ger dig trygghet. Värme, omfamning, se på en feelgoodfilm, yinyoga....jag vet inte vad som är dina trygghetsskapande saker? Tillåta sig att känna utan att döva, men skapa sig själv trygghet. Det kan hjälpa att lugna nervsystemet.
Kram❤️

Lördag. Inte hänt så mycket sedan jag skrev sist, på annandagen. Har jobbat en dag o nu ledig igen. Åker till maken på måndag o stannar några dagar. Det blir säkert trevligt, som det brukar vara när vi ses. Trevligt men samtidigt tomt på något sätt. Vi bär båda på mycket från separationen, som vi inte pratar om. Har försökt, men det blir bara projektioner från hans sida, jag vill ha ett vuxet samtal.
När jag tänker på att detta kanske blir sista gången vi ses känns det hjärtskärande. Jag vacklar egentligen inte i mitt beslut om skilsmässa, men samtidigt känns det jättesvårt. Men ännu svårare att fortsätta förhålllandet.
Jag tittar in igen 1/1, då jag firar 4 år som nykter!
🌟🌟🌟

@Varafrisk Styrkekramar till dig❤️! Du kan inte göra något annat än att finnas där för henne, dessvärre måste hon genomgå detta med sig själv. Och du finns där för henne, det är jag övertygad om att hon vet! Men det gör så ont att se någon man älskar må så dåligt. Ta hand om dig, du är fantastisk OCH nykter ❤️❤️❤️

@Varafrisk Så fruktansvärt jobbigt för dig, och henne givetvis. Och din man. Kan ni prata om det? Ibland vill en part prata, prata, prata medan den andre vill försöka tänka på annat. Jag tror att en kombo är det bästa. Prata om det, och sen titta på en komedi typ. Dansa, pausa.

Tänk sinnesrobönen. Du kan inte bära henne genom detta. Hon måste igenom det här själv. Du kan finnas till hands - lyssna, hjälpa till med praktiska saker osv. Men du kan inte laga henne.

Styrkekramar i massor till er!

Kram 🐘

Hej @Jonas1974! Har du provat att lyssna på poddar och ljudböcker folk skrivit om sina beroenden? Jag tyckte det var väldigt hjälpsamt. Tips på böcker som finns på Storytel:
Beroendepersonligheten,
This naked mind,
Beroende,
Beroende på ren svenska

Min favorit podd är alkispodden avsnitt 1-70 ca.

Läsa och skriva mycket på forumet har hjälp mig otroligt mycket också.