Senaste kommentarerna i forumet

@Carisie ja, det låter som du har en hel del som pågår i ditt liv. Det kan vara skönt att gå till jobbet och tänka på annat men jag hoppas du hinner vila och återhämta dig lite mellan varven. Hos mig är det hur lugnt som helst. Det mest upphetsande som hänt i mitt liv just nu är att jag var hos optikern igår. Är glad att jag lyckades välja ett par bågar men sen var det olika tjocklek och filter och annat och där går min gräns. Så mycket kan jag inte bestämma på en dag. 😂

@Carisie, välkommen tillbaka🩷. Du har varit saknad. Skickar en Styrkekram🩷

@Carisie Toppen att du mitt i allt har en så bra och förstående chef, det gör verkligen livet så mycket lättare att hantera. Ja, håller med, det är värre att stå bredvid maktlös och titta på och be till högre makter att det ska gå bra. Då är man verkligen urtrött när man kan sova hur som helst i en fåtölj på IVA😅. Huvudet som faller och man hoppar till och somnar om och man kan inte stå emot tröttheten😂. Bra att du stod på dig och att din mamma få vara kvar några dagar till. Skönt att du får fokusera lite på annat och jobba några dagar.

Ja, inte så mycket drama här😁. Skulle vara min gammhund som nu fyllt 8 år, men pigg som en unghund. Han fick springa lite lös på ängen då jag hade bra uppsikt över hundarna och tränade lite inkallning mm. De är duktiga och lydiga…gammhunden gjorde en lov i skogskanten och kom inte! Han hade fått korn på en löptik och drog i väg efter denne. Fick ett samtal och hämtade in honom. Min löptur blev såå mycket längre än jag tänkt! Lite gammhundsfasoner och kanske, jag skulle bara kolla läget😂. Annars håller jag på med inredning i nymålade rummet och målar om lite bord och detaljer med lackfärg, sätter upp gardinstänger mm. Har intressanta uppdrag på jobbet och fin sammanhållning, det gör det roligare😁.

Sköt om dig och jag håller tummarna för att det ska bli en positiv utveckling med din mamma❤️. Massor av kramar❤️

@Jempa123 Tack! Ja det är oerhört lättande att se att det blir bättre ❤️

@vår2022 Tack snälla fina vårfru 🧚🏼‍♂️ Ja det var en riktig pärs! Det finns få saker som gör mig så arg som maktlöshet. Att stå bredvid och se att de gör allt de kan och ska (på IVA) och bara hoppas att kroppen - organismen - ska orka. Jag har vilat när jag kunnat. En stund här och där - sovit ut när jag kunnat det. Du anar inte vilka ställningar man kan sova i på en fåtölj på en IVA-sal 😂. Mamma skulle flyttas till hemsjukhuset idag men jag pratade med läkaren och frågade om det verkligen var SÅ bråttom att flytta henne när hon varit så illa däran så de tänkte om och låter henne ligga kvar mot veckoslutet för att se att det är verkligt stabilt. Ska tillägga att hennes hemsjukhus inte har några resurser alls. Ska man bli livshotande sjuk är det bra om man bor i en större stad eller nästgårds helt enkelt.

Nu ska jag jobba 2,5 dagar 👩🏼‍⚕️ fint att få vila tankarna på lite annat en stund. Min chef är TOPPEN! Jag kommer och går lite som jag vill och hon är världens stöd ❤️.

Hur har du det? Ge mig lite härlig dramafri (?) vardag tack. Stor kram och tack för omtanke ❤️

@JHL Tack ❤️ Nej alkohol hade verkligen inte hjälpt! Tack för omtanke - hur har du det själv? Du har också varit tyst. 🩵

@Varafrisk Hej kompis, hur går det för dej med ditt och datt, det var ett tag sedan vi hördes?

Denne helgen har jag varit hos dottern min i Kungliga huvudstan, och hon var riktigt nedstämd när jag for åter idag. Vi har haft kul, café och musik och restaurang. Hun dricker knappt alls, och jag ingenting. Inget sug ens faktiskt. Konstigt att jag var nere där ock lullte i Tuben för bara halvtannat år sedan.

Storstan är härlig på sitt sätt, i små portioner, men egentligen har jag fått nog av det livet. Känner mej allienerad där ofta, men inte i helgen, i solen, på våren.

Kram ❤️

@Carisie Även om jag känner mig mycket stabil i min nykterhet samt att det känns som om det finns inte på kartan att jag skulle ta ett återfall är jag också ödmjuk inför att jag har ett alkoholberoende ( oj, vilken lång mening!).

Oj, missade man att skriva om cytostatikabehandlingen! Det måste väl vara en ganska stor miss! Jag har förstått att du jobbar inom sjukvården, visst stämmer det? Då tar du ju hand om människor i ditt arbete och så finns du där för din mamma. Jag har ju själv erfarenhet av detta. Så va gott att du har kuratorsstöd🙏🏻

Kramar och styrka t dig❤️

@Stellabruden Grattis till 3 nyktra år! 🥳🥳🥳

Kram 🐘

Tufft ❤️ livet är skört! Men fint hon är ute på den stabilare sidan nu. Förstår att du är trött. 🙏🏽

@Carisie Oj, oj vilken pärs! Vad fint att du hör av dig, som jag tänkt på hur du har det❤️. Jag befarade att något hänt din mamma och jag är glad att få höra att hon är på väg tillbaka om än långsamt❤️. Förstår verkligen att du inte mått bra och orkat skriva mitt i allt. Fint också att du har kuratorstöd❤️.

Ta hand om dig och se till att få lite vila mellan varven så du orkar med! Massor av kramar❤️

@Stellabruden, grattis till 3-åringen. Håller med om vikten av att aldrig ta 1:a glaset igen. Avståndet till sista glaset ökar var dag och det är riktigt najs! Nu kör vi vidare i kampen 🫶

@Carisie, usch vilken tuff tid din mamma och du går igenom. Starkt och bra av dig att hjälpa och stödja. Glöm inte att ta hand om dig själv.
Ja, alkoholen hade inte hjälpt. Fortsätt på den nyktra vägen.

Tack för att du skrev.

@Andrahalvlek Ja eller hur?! Rena såpoperan! Och JA - köttat på är exakt vad jag gjort. Skalat bort allt som inte är ett måste. Kommer sova som en bebis när allt är över - till dess leva och orka lite till. Har fått superfint kuratorsstöd både på IVA och via hematologen där mamma är inskriven. Tack för omtanke och kram 🩵

@Varafrisk Tack för omtanken gulle du ❤️ Nej även om du inte trodde att jag tagit ett återfall så tänker jag att man gör klokt i att behålla ödmjukheten (för min egen del alltså) och inte avskriva möjligheten att förlora fattningen för en stund och ta ett felsteg. Jag känner mig fortfarande säker i min nykterhet men håller garden uppe 💪🏼

Ja ett helvete för mamma och för läkaren som skrev hem henne från akuten första gången - hen har fått det hett om öronen vill jag lova. IVO-anmält då de helt bortsåg från eller missade cytostatikabehandlingen. Inte ett ord om den i journalen! 🤬

Tack så mycket för pepp 🩵

Fyllde tre år som nykter i fredags! Känns mycket bra. Har varit upp o nedgångar så klart under tiden men jag har ej tagit till alkohol. Nu känns det så klart lättare än i början av den nyktra tiden. Det var dock riktigt illa med mig för tre år sen så jag är mycket glad att jag tagit mig ur missbruket för det var vad det var. Det gäller dock att komma ihåg att aldrig ta första glaset igen!

@Carisie Men shit, vilken pärs. Både för dig och din mamma. Man får nästan tunnelseende när akuta saker händer, man bara köttar på. När allt lugnat ner sig blir man så trött att man kan sova stående. Och just det ska du göra: sova, sova, sova. Hjälper dig tusen gånger bättre än alkohol någonsin har gjort.

Kram 🐘

@Carisie Så skönt att du skrev, men jag tänkte inte att du hade tagit ett återfall.
MEN, så svårt och tungt för din mamma😔fast vad gott att hon lurade döden🙏🏻

Tro sjutton att du inte har orkat el haft tid att skriva här du har ju haft fokus på något helt annat! Förstår att du mått dåligt och du måste ha varit/är helt slut!
Det är i sådana här svåra stunder som man verkligen uppskattar att vara nykter🙏🏻
Allt gott till dig och ta hand om dig😍

Kram 🥰

@vår2022 @Varafrisk @JHL

Hej på er mina vänner ❤️ Livet blir inte alltid som man tänkt sig, önskar och hoppats. Mamma blev dålig efter sista kuren cytostatika och man bestämde sig för att skjuta upp kommande kur men innan det blev dags för den så blev hon septisk och på grund den tröga sjukvården sin hemmaregion så blev hon FÖR sjuk för att vårdas där och blev istället transporterad i ilfart till annan region där hon legat på intensiven först nedsövd och svävandes mellan liv och död. Jag var nästan säker på att det skulle bli det senare. Att det inte skulle gå. Men det har gått! Hon har lurat döden med en hårsmån ❤️🙏🏼. Men pga lång IVA-tid så är det också lång väg tillbaka och fortfarande en cancer som ska besegras 💪🏼.

Jag har mått skitdåligt och åkt som en liten skottspole mellan region hemma och borta. Jag har helt enkelt inte orkat skriva. Varit rädd för det skrivna ordet och den ovissa framtiden. Jag kan i alla fall glädja mig själv, och kanske er också, att jag är fortsatt nykter 🙏🏼. Som vanligt när nåt händer har jag reflekterat över hur jag skulle orkat om jag hade haft alkoholen att tänka på också?! Så av förklarliga skäl har det varit lite tyst från mig men här är jag iaf 👋🏼.

Jag hoppas att ni mår bra och att ni tar hand om varann och era nära och kära ❤️. Stor kram till er (och alla andra).
🩵

@Carisie, är allt bra med dig? Du är saknad.

Tack alla för pepping! 🤗Och @andrahalvlek du är kvar! Och @aeromagnus, jag tror
Också vi "träffats" och @fooliehutten, trevligt att träffas. 😊

Jag gick egentligen in här för att jag börjar fundera vad jag ska acceptera när det gäller min man. Han kan ha vissa dagar, ibland nästan hela veckor som han inte dricker men jag tycker att dom blir färre och färre. Han blir aldrig jättefull men jag börjar märka i hans ansikte och kropp att dricker ofta Och det känns tråkigt. Det sorgligaste är att min man är rätt introvert och sitter mycket med sin mobil men när han dricker så blir han faktiskt "trevligare" ..sjukt, jag vet. Men ibland funderar jag på om det är så här jag vill ha min ålderdom. Med nån som dricker. Jag är 56 år. Hans pappa har druckit nästan hela livet. Han har skött jobb och alla plikter men det syns ju på honom . Plufsig och i dåligt skick och dålig hälsa.
Och det som stör mig, som jag fattar hör till beroendet, är att han dricker för minsta obehag.
Funderar på att ha ett allvarligt samtal men vet ju att man bara kan ändra sig själv. Ska jag säga att jag inte vet om jag kommer vilja dela livet med honom om det fortsätter? Jag vill inte ställa något ultimatum men kanske är det bra att han vet hur jag funderar? Så hemskt svårt...🙄

Idag har jag jobbat med min bok, som utgår från mina två trådar här på forumet. Det var evigheter sedan senast, jag tappade liksom drivkraften. Jag blev lätt sittande i alldeles för många timmar, så jag tröttnade helt enkelt. Men det är ju synd om boken aldrig ska bli klar, även om den aldrig blir tryckt. Originalet har jag ju kvar för eget behov.

Ett bra sätt att få saker gjorda är ju att stapla en vana ovanpå en annan, det vet jag av egen erfarenhet. Varannan söndag brukar jag tvätta, så nu är planen att jag jobbar med boken medan jag tvättar. Då får jag helt naturliga pauser också, och en tydlig tid att anpassa mig till. Klockan 11-15 varannan söndag tvättar jag - och jobbar med boken.

Jag har hittills fått ihop 282 A4-sidor. Har harvat mig igenom hela min första tråd, som handlar om mina första sex månader som nykter. Har kommit till sidan 189 på min andra tråd, det vill säga den här tråden. Just nu har den här tråden 350 sidor. Idag hann jag gå igenom 9 sidor. Så många söndagars jobb återstår!

Boken kommer i slutändan inte alls bara att handla om alkoholfriheten, utan även allt annat jag fått ta itu med i nykterhetens spår. Idag handlade inläggen om återgången i arbete efter min sjukskrivning våren 2022. Till oktober 2022 hann jag med idag. Det är nästan lite märkligt att läsa vissa inlägg, alldeles för mycket har jag helt glömt bort att jag gjort och tyckt. Minnet är märkligt.

Kram 🐘

När jag började springa i april för snart ett år sedan insåg jag att jag måste styrketräna, för att inte riskera att skada mig. Jag köpte en slantboard från Trukka. En lutande platta med halkfri yta, där tränar jag tåhävningar och knäböj. Stärker vaderna, fötterna, knäna och låren. Jag har utökat antal efterhand men sen i höstas gör jag 30 tåhävningar och 30 knäböj. Varje kväll.

Det ingår i min gå-och-lägga-mig-rutin att träna några minuter styrketräning. Sen gå ut med hunden 5 min. Jag trodde att det skulle göra det svårare att somna, men faktum är att denna rutin rensar skallen innan läggdags. Ibland bråkar latmasken med mig så jag fuskar vissa dagar, men jag jobbar på att faktiskt göra det varje dag. Har jag träningsvärk så hjälper det att låta musklerna jobba. Är jag trött efter ett löppass hjälper det också musklerna att stretcha.

Det viktiga är att jag inte fuskar mer än jag faktiskt gör det. Om jag skippar vissa kvällar är okej. Att det blir gjort förutsätter dock att jag inte blir sittande framför tv:n för länge. Därför har jag larm i mobilen kl 21.30, då är det dags att stänga av tv:n och göra sig i ordning för sängen.

När tåhävning och knäböj kändes okej utökade jag med kettlebell mellan benen, för ryggen. Nu är jag redo för nästa övning: höftlyft liggande på golvet. Också viktig muskel för löpningen. Och när den övningen känns okej ihop med de andra tre blir det nog kettlebell-lyft med rotation, för överkroppen. Sen får det nog vara nog, då har jag fem övningar som totalt kanske tar 20 min. Fler får det inte bli för då fuskar jag nog för mycket, för att det tar för lång tid. Möjligen sätter jag kvällslarmet på 21.15 i så fall. Mindre tv-tid är bara sunt.

Och idag blir det löpning! Börjar faktiskt längta lite efter det. Tisdag, fredag, söndag är det löpning och idag blir det elljusspåret i skogen. På söndagar springer jag på förmiddagen, då är det gjort. Första springa, sen tvättstugan. Men först frukost!

Kram 🐘

PS. I april har jag jobbat på företaget i 34 år. Otroligt. Jag hinner passera 40 jobbår. Jag tillhör den sista generationen som stannar så länge på ett företag. Men att jag har gjort en massa olika saker är nyckeln till det tror jag. Många gånger har jag tänkt söka annat jobb. Många gånger har jag valt om mitt jobb. Mest för att företagets värderingar stämmer med mina egna.

@aeromagnus 5 km på 37 minuter är jättebra! Och oavsett distans och tid: att du gör det är allra viktigast. Rensar skallen, hittar en känsla av nöjdhet. Det finns så mycket i livet du inte kan råda över. Men springa kan du, och det kommer hjälpa dig. Ju bättre kondis, desto bättre ork både mentalt och fysiskt i vardagen. Jag märker en stor skillnad på min ork, förvånar mig själv ofta. Hmm, så här länge brukar jag inte orka hålla på?

Vad det gäller jobbet så har jag ju gått tillbaka till rötterna, jag gör nu vad jag gjorde på 90-talet när jag började jobba på företaget. Intellektuellt utmanande, kreativt, svinroligt: och när jag går hem är jag klar. Jag kan jobba lite framåt, vilket ger mig en ännu bättre start nästa jobbdag.

Sen jobbade jag i 15 år med personalgrejs: schema, rekrytering bla bla bla. Jag blev aldrig klar. Det fanns alltid ”högar” att ta itu med, ytterligare ett mail att svara på, ännu en surdeg att försöka få ordning på. Det var väldigt utmanande, och jag blev sjukskriven för utmattningsdepression tre gånger.

När jag nu är tillbaka där allt började, som förvisso är helt annorlunda idag rent tekniskt, så känns det som att komma hem. Jag behöver ha ett jobb där jag får ett färdigt resultat, när datorn stängs av är jobbet klart för den dagen. Så min fritid kan ägnas åt mig själv, min hund, mina barn och närstående. Det är fan viktigare än jag förstått tidigare.

Kram 🐘