Senaste kommentarerna i forumet

@Anoto Bra att du kontaktat beroendecentrum som steg 1. Det verkar som du har druckigt mycket och gjort det ganska länge och då som @Thompa_68 skriver så kan det vara viktigt att du får gå igenom abstinens under medicinsk övervakning för det kan vara förenat med livsfara att göra det själv.

Genomgå abstinensen och ta sedan all hjälp som finns att tillgå med medicin och samtalsstöd.

Lycka till, det finns mycket stöd i forumet som kan hjälpa efter att den skuta fasen är över.

@Anoto. Du är ju på gång tänker jag. Du har kontaktat beroendecentrum och skrivit här🌸. Bra gjort!

Det är ju fullt naturligt att du känner hopplöshet och att du inte orkar. Din kropp och hjärna är hårt belastad och då tänker man inga friska tankar. Varje dag som du kan hålla dig nykter så friskar kropp och knopp på sig och du kommer klara utmaningen bättre. Ta den hjälp du kan få, kapitulera i att du inte kan dricka längre. Det kan kännas tufft men att fortsätta som du gör är rakt ner i mörkret. Vi är så. Ånga här som lyckats vända skutan. Läs i forumet så ser du många hoppfulla berättelser. Tungt i början men ljusare dag för dag. Hoppas det kan inspirera dig.

@JHL Just det, var så länge sedan att jag glömt att det finns beroendevård både i regional och kommunal regi. Tror att för att jag skulle få regional fortsatt vård efter antabus och nykter period krävdes det att arbetsgivaren blandades in, medan jag själv kunde gå vidare med kommunens alternativ. Det är lite lustigt och ibland svårnavigerat i skärningspunkterna mellan region och kommun. Men precis som du säger, finns behov kan man återvända. Tack!

Tja, ser du har försökt lite tidigare. Jag tror styrkan ligger i att man har bestämt sig och är tillfreds med det. Ta en dag i taget, tillslut staplas dagarna på varandra. Har du någon gammal hobby eller aktivitet du får tillfredställelse från? Som du kan använda som distraktion.
Annars finns det vanliga, promenader träna osv. Bra du kontaktat beroendecentrum där kommer du få hjälp! Kämpa på!

@asdf1973 Vinna en morgondag, fint uttryck, vacker tanke, det tar jag med mig! All lycka till dig, vi lyckas en dag i taget!

Låter som att du behöver akut hjälp (som beroendeakuten på Sankt Göran) först och främst, för att åstadkomma en kortare period av nykterhet, med all medicinsk assistans du behöver för att hantera abstinens, och även starta en plan för lite längre nykterhet möjligen med antabus. Därefter kan du tänka efter mer i lugn och ro över hur resten av ditt liv ska vara. Att inte orka är en känsla som behöver följas av en vilja och bestämdhet att förändra beteende, och det är svårt men definitivt inte omöjligt. Först behöver du som sagt ta dig över den akuta fasen jag tänker du befinner dig i nu. All lycka till!

Jag har nog gjort all skit som finns pga. Druckit alldeles för mycket alkohol.
Vet inte varför jag fortsätter, får hemska abstinenssymptom och ångest.
Har tidigare förlorat jobb, kraschat bil på fyllan, you name it.

Jag orkar inte mer, det här måste få ett slut nu, jag märker ju att det blir värre hela tiden. Numera vill jag korka upp direkt när jag vaknar, det har kommit senaste halvåret/året.

Hur gör man egentligen?
Skrev ett meddelande till beroendecentrum online Stockholm nyss, hoppas verkligen de kan hjälpa mig..

@LAO, @Bubbelmorsan, @vår2022och @mmm tack och ja det är fantastiskt vilka positiva effekter nykterheten har medfört för mig.

Helgen blev lugn precis som planerat och nu efter helgens runda är golfklubborna inställda i förrådet några veckor tills jag drar söderut för en långweekend med golf. Nu får det bli hårdare fokus på lite styrketräning inför kommande längdskidsäsong,

Kommande helger kommer att bli en uppvarvning mot jul och det kommer vara en hel del tillställningar och övernattningar där det dricks alkohol. Jag känner ingen oro inför det och det blir intressant att träna på att ha en nykter jul-uppladdning. Jag har dock tackat nej till någon av de värsta festerna där julfesten mest är en anledning för att det ska supas. Se, lyssna och uthärds gamla gubbar och gummor som är dyngraka känns inte så lockande oavsett hur fantastiskt julbordet är.

Något tidigt inlägg rörande jul men i helgen drar det igång för mig.

Ha en trevlig dag. En dag i taget.

Det är så fantastiskt att höra era erfarenheter. Det hjälper mig enormt att förstå att jag inte är ensam och att se på hur man kan hantera framtiden.

Jag relaterar helt till det Thompa_68 så fint formulerar i sina inlägg. För att få en meningsfull framtid så måste jag acceptera och inse att jag inte kan dricka alkohol och att genom avhållsamhet kan få en mycket bättre framtid.

Just nu är jag lite nykär i tanken på att avstå alkohol och att få uppleva de positiva effekterna som kan komma av det. Men eftersom det är ganska länge innan de stora positiva effekterna kommer så hoppas jag bara att jag kan hålla i. Sättet att göra det är dag för dag. Varje dag jag kämpar mig igenom betyder att jag vinner en morgondag.

Drack 4 starköl i fredags hoppas det inte syns på testet....
Hade 0,25 för 3 veckor sedan.
Någon som har erfarenhet

@Blenda hmmmm... jobbar vi måhända i samma projekt? Det är bra att du har fokus på nykterheten för utan den blir arbetsprestationen (och annat) lidande. Om det kör ihop sig kan man alltid mentalt ha tanken "jag är iallafall nykter och det skulle vara mycket värre om jag drack alkohol" så känns det bättre och man kan jobba på.

Ha det bra

@Andrahalvlek Förstår precis! Jag har ju klarat av många perioders nykterhet, som följts av initialt kontrollerat drickande, för jag alltid föresatte mig att jag kunde dricka kontrollerat. Det var rent självbedrägeri, men så länge tanken på att avstå alkohol helt och hållet skrämde mig mer än att halka från kontrollerat till "trilla över kanten" drickande på kort tid så förlorade nykterheten varje strid på mer eller mindre lång tid. Det är först nu när jag accepterat att jag inte kan dricka alkohol och förmått fokusera på annat positivt istället för att ta på mig offerkoftan som nykterheten känns som en skön filt snarare än en black om foten. Det är inte orättvist att andra kan dricka och inte jag, det är bara som det är och kräver att jag gör på annat sätt.

Min energi börjar öka, jag mår fysiskt bättre, sover något bättre (fortfarande problem, men mer djupsömn) och av och till känner jag en glädje strömma genom mig som det var länge sedan jag upplevde. Dessutom blir jag överraskad över hur mycket plats kärleken får ta i mina tankar. Nu ska jag riva av en bra arbetseftermiddag och se fram mot att ge min fru en rejäl kyss eller två när hon kommer hem ikväll! :-)

@Thompa_68 Hej, I regionen jag tillhör så erbjuder regionens beroendecenter piller (antabus, nalterxon samt någor annat) som hjälp. De tar även prover. Kommunen erbjuder samtalsterapi. Jag gick till regionens beroendevård initialt men efter ett tag beslöt vi gemensamt att avbryta behandlingen eftersom jag inte tog piller. Kort därefter avslutade jag även relationen med kommunend beroendesamtal.

Personligen så tror jag att en del personer är lyckligt lottade och har inte fastnat alltför djupt i sitt beroende så att ett innre driv kan räcka för ett nycktert liv.

Dina val känns avvägda och balanserade och inget är ju ristat i sten. Finns behov i framtiden så kan man alltid återvända.

@Andrahalvlek Ja, elefanter har jag ätit många under mina år som egenföretagare, brukar tänka så. Problemet med att få i sig just den här elefanten är en kombination av kulturkrockar, kontraorder och svårigheter att få tag i korrekt underlag inför – ja – en mycket skarp och fullständigt fix deadline.
Men det finns en ljuspunkt. Jag jobbar tack och lov på löpande räkning och det är hyfsad timpenning. Så egentligen tjänar jag mer pengar på att det är rörigt, så länge det hinner lösa sig i tid. Strulet är verkligen inte mitt fel, har dock blivit mitt ansvar att lösa på något märkligt sätt. Men jag klarar att känslomässigt hålla det på nivån ”gäller bara jobb, gäller inte livet”, det är en bra utveckling för denna f.d. duktiga prestationsprinsessa.

@xyz23 Tack! Min största nytta av beroendemottagningen var dels att jag fick antabus så att jag för första gången kom igång med en längre tids nykterhet i vuxen ålder, dels att jag fick remiss till terapi och mindfulness/yoga. Annars kommer jag också ihåg rädslan för blodvärden och vad de skulle meddela socialen i och med att jag hade små barn. Jag försökte ju verkligen bli nykter under denna period och det gick bra så länge att min behandling avslutades. Tyvärr föll jag tillbaka i gamla vanor några månader efteråt.

Fint att höra dig beskriva om dina egna erfarenheter, jag är uppvuxen med ett hårdare tryck på att formellt uppmärksamma högtidsdagar av olika slag, annars fick jag se på andra bullar. Jag förstår absolut vad du menar!

@Thompa_68 Hej Thompa, det är intressant att läsa vad du skriver, och jag känner igen mig själv. Inte kan jag säga att beroendemottagningen hjälpte mig så mycket heller, jag var mest rädd att de skulle anmäla mig till TS om körkortet - jag känner mig inte helt säker än. Isf vore mitt liv som jag känner det slut. Nog sådde den kognitiva frön ändå. Jag har svept nätet under flera år för att hämta så mycket info som möjligt om mitt beroende. I den situationen jag är nu är det min samlade kognitiva insikt som gjort att jag står på ungefär tre månaders helvitt.

Jag har gått igenom en pärs nyligen här på AH. Den gör att jag känner mig olustigt osäker på mig själv och läser genom mina kommentarer både en och två - nog tre - gånger extra innan jag trycker på Spara. Jag har tänkt på min senaste till dig hela natten nog, somnade vid 05-snåret :))), och vill förtydliga vad jag menade med pojkar och flickor. Jag är ju själv "pojke"; inte ringde jag så mycket hem om det inte var trassel. Inte hade jag koll på fars dag om mamma inte påminde mig, eller vice versa med pappa. Men visst älskade jag mina föräldrar himla mycket för det. Så klart. Vi var verkligen en enhet som ställde upp för varandra. Dina pojkar älskar dig också. Men det vet du såklart. Så menade jag.

Ha det bäst.

@Thompa_68 Den häftigaste upplevelsen du har framför dig är att uppleva att det är tusen gånger lättare att avstå helt än att dricka ”lite” och ”ibland”. När kasettbandet på repeat i skallen tystnar (som mal på om när, hur, varför man kan dricka) så finns det plats för mycket vackrare tankar. Det finns tid och plats för reflektion. Tacksamhet. Förundran. På så sätt blir vi alla lite klokare för varje nykter månad.

Kram 🐘

Hejsan! @väljermigsjälv, Det är alltid trevligt med folk som läser lite av ens dystra historia och peppar på alltså. Hängde nog inte med riktigt där, undrar kanske vilken läkare som skulle ha hjälpt... Tja, det var väl kanske mest tiden och omständigheternas läkare som hjälpte till med vad som krävdes i så fall. För den överläkare från nåt grannland jag tänkte på som gav mig en kluven smått positivt klingande kommentar, och sedan tipsade om en enkel resa till Schweiz. Denne expert, snackade jag ju bara med en mycket kort stund i förbifarten när jag så att säga fångade denne i flykten. Ja, fem minuter gratis konsultation bredvid ett tomt väntrum i en entré. Ja, länge leve sjukvården och psykiatrins experter. Tänker att vissa tror, på tomten, andra på sjukvården eller kanske Skaparen som en själv, och alla nyttiga medel som är någorlunda hjälpsamma och håller en borta från flaskans nervgift kallat för alkohol är väl gott nog kanske. Fiskpinnarna som blev över från gårdagens söndagskalas har nu snurrat färdigt i mikron, så nu är ju den här dagen räddad också.

Ha det fint!

@Andrahalvlek Du är klok som en bok! Återigen underbara formuleringar som jag tar med mig: släng offerkoftan och stäng dörren till en dysfunktionell älskare! Jag bara älskar hur du får till det så målande och på pricken. Jäklar vad jag är laddad på mitt nyktra liv, har redan upplevt flera saker starkare och mycket mer positivt än när alkoholen lurar i vassen eller redan visar sitt fula tryne sittandes bredvid mig. Stort tack för dina värdefulla inlägg!

Idag hade jag ett kort videomöte med beroendemottagningen som jag hade kontakt med för några veckor sedan efter mitt sista återfall som var riktigt jobbigt. Då kände jag att var på botten och behövde använda alla medel för att vända situationen, och att kontakt med beroendemottagningen skulle vara ett sådant. Det jag inte räknade med var att någon del av min hjärna insåg att det nu fick räcka och faktiskt besegrade den av alkohol kidnappade delen så till den grad att jag inledde en hittills lyckosam nykterhet. Därför blev det aldrig av att skatta mitt beroende via formulär, och till sist fick jag istället ett inbokat videomöte.

Det var en barsk sjuksköterska som nog inte hade den bästa måndagsmorgonen, särskilt som tekniken också strulade. Därför var det extra skönt att få meddela att jag skrev ut mig mig själv. Missförstå mig rätt, jag tror verkligen beroendemottagningar kan vara en väldigt stor hjälp för många som brottas med beroende, och jag har själv haft hjälp av dem tidigare. Men det är fint att känna att jag kommit till en vändpunkt av egen kraft och håller i nykterheten.

Det gör mig också mycket gott och underlättar att ha detta forum att få skriva av mig i och lyssna på andras berättelser och kloka tankar. Jag önskar alla en bra dag, och att vi idag lovar att inte dricka alkohol utan istället går nyfikna på livet och tar emot de möjligheter som finns. Hur morgondagen blir vet vi inte, så bäst att leva här och nu. Jag är tacksam för er alla!

@Andrahalvlek Tack för att du delar, visst är det viktigt att ha en fin och ärlig kontakt med sina barn, och nu äntligen kan jag ha det till 100%. Önskar dig en fin dag!

@Flarran skicklig läkare fick dig alltså att sluta upp med alkohol i 2 veckor efter alla dessa år har nån hjälpt dig med det som krävdes!!
Ta tillvara på den hjälpen. Frisk från depression blir man aldrig så länge man dricker. Kämpa på!

@Blenda Otroligt bra initiativ! Alkoholfritt till alla är basen. Så skulle fler göra.

Angående uppdraget. Tänk att du delar upp en elefant i småbitar, till slut har du käkat upp den, även om det kan ta lite tid. Är du jagad av deadline också?

Kram 🐘

@Thompa_68 Att nyfiket utforska hur det är att göra och uppleva olika saker nykter är ett framgångsrecept. Jag brukar likna det vid att andaktsfullt trä smultron på ett grässtrå. Ett i taget, och helheten blir amazing. Huvudsaken är att man slänger offerkoftan i soporna!

Visst finns det en viss sorg i början. Det är som att stänga dörren för gott till en dysfunktionell älskare. Charmig och skön som fan inledningsvis, men destruktiv för mitt mående i längden. Att stänga dörren till alkoholen är att uppvärdera sig själv. Jag är värd ett mycket bättre mående ❤️

Kram 🐘

@Thompa_68 Klokt och fint att prata med sönerna ❤️ Min äldsta dotter svarade mig ”Så bra, jag tycker bäst om dig som nykter” och gav mig det bredaste leendet. Hon har nog varit irriterad på mitt drickande många gånger, även om jag hoppas att hon inte lidit av det massor. Min yngsta dotter har en utvecklingsstörning så henne kunde jag inte prata med på samma sätt. Men hon är supernoga att det alltid finns alkoholfri öl till mig ❤️

Kram 🐘