Hej allesammans, hittade in här idag och såg många fina inlägg. Jag undrar om ni har tips på hur jag ska bemöta mina vänner med mera.

Jag är 30 år. Har en blandning av personer omkring mig. Vissa som kan vara ute på AW till 01 på vardagar och ännu senare på helger och de andra personerna som inte följer med lika ofta och som säger tack och godnatt senast kl 20.

Kan dricka i sällskap 2 ggr/vecka och annars dricker jag någon/några öl på kvällen när jag är hemma.

Om jag dricker mer än 2 glas så kan jag inte längre stoppa mig själv. Blir alltid jättefull och vaknar med grov ångest som kan vara i dagar efter. Däremot blir jag aldrig sluddrig, brukar (för det mesta) minnas allt som sagts, är alltid center of the party och de jag umgås med tycker att det är väldigt roligt att ”gå ut och ta en öl med mig”, sen blir det såklart aldrig 1 öl.. Och jag är så trött på att vakna bakis, inte kunna kissa först än sent på kvällen för att jag har noll vätska kvar i kroppen och en slöja av ångest som hänger över mig.

Mitt problem är att ingen jag känner förstår mig när jag flertalet gånger försökt ta upp att alkohol är ett problem för mig.
Det är som att ingen tror på mig, jag får svar som ”jaha, jag märkte inte att du ens var så full! Du sluddrade eller vinglade inte ens”. ”Man märker inte att du är full, du är bara snäll och glad”
Vilket får mig att känna att ingen tar mig på allvar.

Idag har jag inte druckit alkohol på 4 dagar. Har utsättningssymptom som frossa, svettningar, likgiltighet i kombination med gråtattacker och ångest.

Känner mig rätt ensam i detta och har svårt att få någon på min sida. Dem jag känner som också festar långt in på kvällen, de är motsträviga och direkt bara förnekar att jag har ett problem då jag aldrig gör något dumt eller skämmer ut mig. Den andra delen av personerna verkar tycka att ”det väl bara att dricka något glas till middag istället, det är väl inte så svårt”.

Har ni några tips på hur jag ska klara av att stå emot både alkohol och de runt mig som inte förstår att det är ett problem för mig?

@tavelram Du är ung, du är klarsynt och jag tror det är bra om du tar dina upplevda problem på allvar. Kör en nykter period och träna på alternativ till att dricka alkohol. Andra aktiviteter, annat sällskap och/eller alkoholfria alternativ. Skit i de du har omkring dig och deras åsikter. Det är ditt liv och du ska nog "köra din grej". Du är välkommen här, där vi ofta är mycket äldre och har erfarenhet av både överdrivet drickande, dess följder och hur man vänder sitt liv till det bättre! Skriv dina tankar, det brukar kännas klarare och bättre än att gå och grunna för sig själv.

@Denlillamänniskan Tack för svaret. Det känns väldigt skönt att kunna skriva av sig. Mitt största problem är inte hur jag är när jag är full. Det har nog varit hur jag beter mig när jag är bakis. Missat viktiga födelsedagar, saker jag lovat att göra blir inte gjorda osv för att jag ligger vrider mig i soffan och därefter skyller på att ”jag blev visst magsjuk från maten” eller ”jag har feber”. Men ska försöka att strunta i alla andras åsikter och köra på det jag vet är bra för mig!

@tavelram Härligt att du hittat hit till AH, här finns mycket hjälp och stöd! Personligen hade jag haft svårt att hålla mig nykter utan AH. Det hjälper att skriva av sig och läsa om andras erfarenheter, men framför allt att få konkret stöd när man behöver det. Precis som @Denlillamänniskan skriver är vi många som är lite äldre här och har många år bakom oss med missbruk av alkohol. Det låter som att du har ett uttalat riskdrickande om du inte redan är fast i ett beroende.

Utav egen erfarenhet vet jag hur lätt det är att fastna och hur svårt det är ta sig ur missbruket. Rätt som det är sitter man där utan egentligen ha en aning om hur man hamnade där. För mig var det helt nödvändigt att rensa ut all alkohol som fanns hemma och framför allt att undvika alla miljöer där det alkohol fanns tillgängligt. För mig inbegrep det även socialt umgänge där det fanns alkohol eller där det förväntades att man skulle dricka.

Jag gjorde också en plus/minus-lista, och för mig var det väldigt tydligt vad alkoholen kostade mig på alla plan. När abstinensen satte in tänkte jag på hur fruktansvärt jobbigt det var att vakna med ångest mitt i natten och hur brutala bakfyllorna kunde vara.

Läs på om hur alkoholen påverkar kroppen och hjärnan. Det är inte alltid så behagligt att inse hur man misshandlat sig själv, men det är klart motiverande. Lycka till och glöm inte att vara aktiv här på AH.

@Polerad tack för att du delar med dig! Det är skönt att kunna läsa om sånt här när det inte är så lätt att prata om.
Jag ska definitivt läsa på gällande alkohol och kroppen, tack för tipset!