Hejsan! Efter förra sommaren gick min man tilll läkaren. Han fick tabletter och började lämna blodprov för att visa sin alkoholkonsumtion. Jag fick även se via 1177 att det gick neråt. Nu efter nyår vägrar han å lämna. Jag har inte direkt tagit upp det men idag märkte jag att han var påverkad. Jag sa att jag vill att han lämnar prov men han sa att han inte kommer göra det. För att han tycker han är övervakad av mig. Han sa att han klarar alla hushållssysslor så för honom är det inga problem att han sitter lite småfull vis matbordet tillsammans med våra barn. Vilket för mig är ju helt sjukt. Han blev vansinnig på mig ikväll.
När han slutade dricka låg hans jättehögt. Som att dricka 1 vinare om dagen. Men nu verkar vi va tillbaka på ruta 1. För mig är han en alkoholist.
Vet inte längre vad jag ska göra. Om vi nu skiljer oss vilket det verkar som vill jag inte att han har barnen om han inte lämnar blodprov.

Nej det är det inte, du överdriver ej.
Tänk att nån annan beskrev att en förälder sitter full med barnen en måndag - ibland blir det ännu tydligare om man gör så.
Nu har barnen dig - tvivla inte på dig själv, utan säkra deras miljö och inte minst din egen, så de inte växer upp med ett missbruk.

Hej @sommar2023!
Det låter som att sjukdomen fått övertaget igen och bortförklaringarna troligen beror på det.

Har själv en man som nyligen blivit nykter och försöker göra en ”mental plan” för hur jag ska agera om sjukdomen tar över igen.

Att lita på min egen känsla och inte köpa bortförklaringar eller nekande till att ta blodprov är just såna saker jag tänker blir viktiga för mig att vara observant på.

Vi har gjort en gemensam plan där jag har fått kontaktuppgifter till ansvarig person på hans arbetsplats (som är ansvarig för hans behandling) så att jag kan meddela dem om jag upplever att något verkar konstigt i hans beteende igen.

Kände motstånd inför det, men insåg att jag ju skulle ringa efter ambulans om han fick en hjärtinfarkt. Då kändes det lättare för mig att se till att han får möjligheten till hjälp även för denna sjukdom, speciellt som den egna insikten ofta brister.

Finns det någon du kan kontakta? Hade ni några överenskommelser runt blodprov du kan hänvisa tillbaka till?

Förstår att situationen kan kännas hopplös. Har du någon egen samtalskontakt som kan stötta dig?

Du överdriver tyvärr inte alls. Tvärtom vet ju vi anhöriga ofta inte om hur illa det egentligen är.

@sommar2023 nej, du överreagerar inte - det är sunt att anse att man inte ska sitta full vid matbordet med sina barn. Man ska inte vara full i närheten av barn över huvud taget - helst inte vara full alls. Det fyller inget vettigt syfte att vara full.