det kommer till en punkt när man bara inte orkar med det längre. måste verkligen sluta nu. har träffat en så fin man och jag är så rädd att mitt drickande ska sabba allt. för det har sabbat. i kombination med mitt temperament har det inte varit nån höjdare. en sak jag vet är att alkoholen följer med. när man mår bra vill man fira, när man är depp vill man fly. för om det är nått jag kan så är det att fly. jag är fortfarande inte beroende men snart är jag det å då har man ju riktiga problem. är glad att ha haft det jobbit faktiskt för det gör en klok, men bara om det blir bättre. sitta här och dricka själv tills man däckar, det är så sjukt nu när jag skriver om det. nej, jag vill leva. vill dit ut till solen. vill sluta va slav under den sidan i mej som säger att jag är värdelös. det är drickandet som är värdelöst. att inte ha något värde alls, det är ett väldigt starkt ord, men det är så.