...närmare bestämt sedan dagen innan nyårsafton. Känns fantastiskt! Ambitionen är till att börja med en vit januari för att sedan våga mig till doktorn för att ta div prover, BT m m. Jag vågar helt enkelt inte göra det innan jag levt bra minst någon månad för jag är skiträdd att jag har riktigt dåliga värden.
Nåja. Just nu känns det bra! Har inte alls haft någon abstinens annat än lite ångest, men mycket mindre än vanligt. Sömnen är otroligt mycket bättre. Inga uppvaknanden kl 03 utan att kunna somna om.
Tränar varje dag och äter bättre. Självklart är jag orolig och funderar över hur länge detta kan hålla. Har ju druckit i snitt en liter vin/kväll 4-5 d/v i ett antal års tid.
Jag försöker tänka att detta egentligen inte är svårt - det är lätt! Hur svårt har det inte varit att tvinga sig upp på morgnarna. Alla dessa sega dagar. All oro, ångest och skam.
Håller på att skaffa mig ett nytt intresse. Behöver saker att göra, nya saker, lite spänning i tillvaron.
Drickandet har delvis drivits av sorg över att livet bara går förbi - vilket såklart blivit till en ond cirkel.
Styrka till er alla!