Hej
Ung tjej på 25 år som druckit i typ 10 år. Allt mellan 3-4 gånger i veckan till att vara nykter i typ 3 månader. Har läst en del på forumet och sett att många andra känner som jag - det är enkelt att vara utan alkohol men när jag väl dricker är jag ett monster. Det tycker jag ju inte då såklart. Eller, jo det tycker jag nog. Men jag bryr mig inte. Ingenting spelar någon roll, förutom att bli fullare och fullare. Och bli totalt gränslös. Sexuellt, våldsamt, ljuger om allt möjligt både med och utan anledning...
jag insåg efter helgen att nästan alla mina problem är ångestrelaterade. Och alla mina ångestrelaterade saker i mitt liv är pga alkohol. Jag insåg att jag har ett problem. Jag är alltid den som är fullast, galnast, man kan alltid "räkna med" mig, jag pushar alltid andra till att dricka för jag tycker alltid att alla andra är så jävla tråkiga. Men det är ju jag som är den konstiga. Jag vet ju det. Och jag gör saker som jag aldrig hade gjort nykter. Jag har en pojkvän som jag älskar högt men som jag glömmer bort helt när jag är full. Inget spelar någon roll. Bara få mer sprit och bli mer gränslös.
Asså jag har verkligen avskytt mig själv ocj jag gör de nu med. Många av mina handlingar kommer jag aldrig skriva här eller berätta, och många vet väl jag själv inte ens om för alla minnesluckor. Men iallafall. Jag har hatat mig själv och undrat hur jag nånsin ska kunna leva med mig själv. Saker jag är kapabel till att göra som jsg aldrig trodde. Efter att ha läst era inlägg där ni vrider er av ångest, och jag dömer inte er en sekund, tänker jag att jag kanske inte ska döma mig själv så hårt heller. Istället fokusera på att bli bättre. Ändra mig. Jag insåg typ i detta forum att... helvete... mycket av det som gör mig till en hemsk person kanske är för alkoholen!!! Och ja... de vidriga saker man gjort har ju varit med alkohol...
Fan jag vet inte vart jag vill komma med det här men aa nu har jag skrivit nåt och det säger en del kanske. Om min sits. Vill väl säga hej, ni inspirerar mig och har väckt mig.