Förra onsdagen gjorde jag det. Jag sökte hjälp för mitt beroende. Att jag inte har fattat förut att det är alkoholen det mesta destruktiva beror på? Det är ju så självklart nu när jag tänker tillbaka egentligen. Alla relationer jag sumpat, allt jobb jag försakat, allt ont jag gjort för andra, alla jag har skämt ut och skämt ut mig för, de påtvingade vilorna när jag sjukskriver mig, de lovade kreativa extrajobben jag lovar folk som bara dräneras. Jag sover hela tiden. Har ett påfrestande jobb som jag tur nog klarar av halvskapligt. Efter en riktig helgfylla är jag tillbaka onsdag kväll eller torsdag runt lunch mentalt. Ett par tre dagar går bort, får inget gjort, bara slösurfar och söker nya jobb. FAN att jag inte fattat det förut. Till viss del har jag och lovat mig själv att dricka mindre, ingen sprit, bara öl, osv osv. Men det går alltid tillbaka efter bara någon vecka. Det har väl eskalerat sista två åren. Det bästa jag vet när jag vaknar upp råbakis är att direkt gå och dricka öl. Dricker 6-8 burkar innan 10.00-12.00. Sedan är man igång igen. Alla älskar när jag är med. Jag står i centrum och alla gillar mig. ingen av mina vänner förstår eller accepterar inte att man "tar ett uppehåll" eller drar ner på drickandet. Alkoholen skall flöda. Den som blir fullast och gör bort sig mest vinner. Jag är över 40 nu. Det är liksom inte ok längre... Jag har mött läkare och psykologer tidigare och berättat om drickande. De säger bara "drick mindre". Nu har jag mött en beroendeterapeut som FATTAR vad jag snackar om. Han har gjort samma grej. Jag öppnade mig helt och han lyssnade och flinade och sa "typiskt" med ett leende efter mina storys. Jag kommer att gå dit nu och träffa honom varje vecka. Det är det här jag behöver för att bli den jag vill vara. Ändrar jag mig inte nu kommer det gå åt helvete. Mitt tips är: Sök hjälp hos någon som har koll på läget... Jag skall träffa honom nästa vecka, återkommer då hur det går. I helgen blir det nyktert i alla fall och det känns så skönt.

Blir så glad för din skull, äntligen får du chans till ett nytt och mycket bättre liv.
Och det är ditt beslut och dina insikter som avgör vilken väg du går nu.
All lycka till dig!?????
Kramar
???

Du har en bra dialog med dig själv. Det betyder väldigt mycket för att din förändringsresa ska lyckas. Ta stöd av din kloka terapeut men du måste själv vara jävligt envis. Kämpa på och lycka till.