Nu har jag bestämt mig. Aldrig mer dricka. För det mesta är jag måttlig. Då och då fullkomligt omåttlig. Senaste veckan har det inträffat två gånger. Nu får det räcka. Fyller snart 50. Jag ska ge mig själv ett nyktert liv i födelsedagspresent. Men, hur gör jag nu? Hur ska jag tänka för att min ambition ska bli hållbar? Inte stressa kanske (ingen enkel sak att ta bort ur sitt liv! Tips?

Du har redan gjort två bra saker (minst) som hjälper dig på vägen dit du vill - ett nyktert liv.
-Du har tagit dig hit och skriver och ber om hjälp. Det här forumet är jättebra, många som förstår och kan stötta, ingen som fördömer när det ibland blir fel.
-Du har startat med "Första dagen". Även om målet är "aldrig mer" så är det klokt att ta en dag i taget för att omställningen inte ska kännas oöverstiglig.

Lycka till!

Välkommen hit!

Bra beslut, mycket klokt av dig!
Du tänker helt rätt med dina frågor också, om vad som behövs/krävs för att hålla dig nykter!

Här kommer några tips:
• ansök om att få gå alkoholhjälpens självhjälpsprogram - GULD värt!
Där får du lära dig mer om hur du själv funkar i din sjukdom och hjälp att ta fram strategier.
• för mig har löftet ”aldrig första glaset” hjälpt mig när det varit tungt.
• hitta strategier för att hantera sug: ut och spring, netflixa, dricka ett stort glas vatten etc
• berätta för någon i din omgivning du litar på och kan få stöd ifrån.
• fundera på vilka situationerna är som får dig att vilja dricka. För min del är det dålig sömn, stress, ångest etc. Jag har fått ruta in mitt liv ordentligt för att hålla mig nykter och fått prioritera om en massa, helt klart värt det.
• fokusera på vad nykterheten ger dig.

Mod och styrka,
Dee

Tack för värmande ord! Nu är jag på dag två ?. Längtar redan till om ett år då jag kan se tillbaka på många dagar av nykterhet. Inser när jag läser det du skriver att jag bör hålla mig till det korta perspektivet i mina tankar. Tack!

Tack för dinasuperstrukturerade tips! Jag har (tror jag) anmält mig till självhjälpsprogrammet. Antar att jag får en heads up när jag kan starta det? Kontaktade en vän i går också som lovat att stå vid min sida. Ringde barnens pappa också och berättade. Sedan är det det där andra med stress och sömn. Har barn med särskilda behov vilket kräver mycket och som jag inte kan prioritera bort. Men nu är det bestämt och jag ska klara det!

Bra att du tyckte tipsen var konkreta och matnyttiga!
Mycket bra att du pratat med en vän - det tog lite tid för mig att våga berätta, men så har jag tagit mod till mig med tiden jag varit nykter att berätta för några fler, även om de aldrig kan förstå hur det är att leva med sjukdomen, så kan de ge uppmuntran och förtröstan när det känns jobbigt, eller bekräfta att du gör rätt i nykterheten.
För min del har det varit ovärderligt!

Du bör få en heads up när det ska starta! Jag hoppas verkligen att du kommer tycka programmet är bra. Det gäller att man verkligen ger sig hän och funderar kring alla frågorna. För min del har jag mycket hjälp av programmet i vardagliga sammanhang utanför min sjukdom också, till exempel så har jag fått en bättre tilltro på mig själv och fått bättre självkänsla och självförtorende.

Jobbigt det där med barn med speciella behov, jag förstår att du måste sätta dig själv åt sidan. Kanske du kan finna någon stund i veckan/på dagen som är din, där du får utöva det du tycker om eller ta hand om dig på annat sätt.
Belöningssystem till dig själv är bra för att fixa nykterheten. För min del är det fortfarande att jag lägger undan 700 kr varje lördag, pengarna som skulle gått till alkohol. Detta har givit mig möjlighet att åka på resa nu i januari, hur coolt är inte det - för pengar som skulle genererat ångest, bakfylla och negativa konsekvenser etc! Wow! :-)

Mod och styrka,
Dee

Jag vinkar och hälsar dig välkommen! Hoppas det blir din dag 4. Har själv barn med diagnos vilket gör livet lite mer komplicerat och att man tyvärr alltför ofta tagit vinet som hjälp för att känna lite festlighet i det annars "gråa" livet. Nu har min son blivit myndig och allt känns enklare, jag jobbar med mig själv och lyckas ibland och ibland inte...med att hålla mig borta från vinet alltså.

Tack för era kommentarer Soffi, Pellis Dee och Doc! Jag startade den har tråden harmodagen, men hittade den inte igen nar jag ville skriva i dag. Nu har jag faktiskt suttit hela dagen framför datorn och last trådar. Först nu hittade jag denna. Programmet har startat för mig nu. Verkar mycket bra och jag arbetar vidare på det. Tror också det blir mycket bra för mig att hanga har med stor regelbundenhet. I morgon blir det dag 7 som helt nykter. Inget sug an, men har börjat fundera över mina triggers. En viktig trigger för mig ar den standiga och lagintensiva oro jag standigt kanner för att mitt NPF-barn inte ska få tillrackligt stöd för att utvecklas i hela sin fulla potential. Hon kommer aldrig att kunna leva ett helt självständigt liv. Det innebar att jag alltid kommer att behöva finnas dar för henne med allt vad det innebar. Jag kommer således att behöva lara mig leva med denna standiga trigger. Den går ju inte att undvika.... Vill garna prata med fler som ar liknande situation (och alla er andra så klart!), som du Pellis.

I går hade jag tankt cykla till återvinningen som ett av två "dagens projekt". Det andra var att dela och frysa in resterna från den rökta hjorten. Har barnfritt några dagar nu och över nyår. Inget av det jag tankt göra blev av. Jag sov gott och lange. Vaknade vid 9.30, åt frukost, laste tidningen. Sedan började jag lasa har vid lunchtid - oavbrutet - till kl 5 i morse. Jag glömde tom att ata. Jag var fullkomligt trollbunden av att lasa om era olika historier och hur ni arbetar för att dricka så mycket som NI vill, eller inte alls. Jag måste sluta helt. Kommer aldrig fungera för mig att dricka lite. Så lange"dricka lite" finns i mitt liv finns också risken för totala haverier. Det vill jag inte vara med om igen. Darför, kommer jag inte dricka i dag heller. Får se om jag kommer ivag till återvinningen i dag. Inte döviktigt att det hander, men vore skönt att få det gjort. Det blev en kort morgons sömn för mig i "natt". Lite ovanligt. Sover ofta många timmar nuförtiden, åtminstone sedan jag blev sjukskriven för utmattningssyndrom i somras. Det kanns att jag har sovit för lite men mår ok. Kanske tittar in har igen senare i dag.

svagis

Du beskriver en perfekt lördag förmiddag - sov gott o länge, åt frukost, läste tidningen.....mysigt <3

Jag märker också att jag fastnar härinne och läser och läser....det är så gripande, peppande, fascinerande att ta del av allas kamp och jag är evigt tacksam till alla som delar med sig av sina liv. Tack Charlie för att du också delar <3
Kram

Nu har fastnat har igen. Kommer inte ivag till återvinningen i dag heller, men skit samma. Jag tror jag behöver sitta har i forumet tillsammans med er och lasa om era olika erfarenheter och vagar till ett nyktert liv. Kanner igen mig i en del, inte annat. Oavsett, ar ALLA delade erfarenheter i detta forum GULD varda för mig! Jag har haft en lattare förkylning med feber fram och tillbaka senaste veckan. Aven huvudvark som ar lite extra trist att bara på just nu kanner jag. Nu ska jag fortsatta med mitt program har på AH. I morgon jobb. Inte störtkul men då får jag en valbehövlig cykeltur ToR till jobbet i alla fall. Fortfarande nykter och inget sug. Tankarna ar i ordning. TACK till er alla!

Kommer just från det jag kallar min rehab. Jag har nämligen fått samtalsstöd på habiliteringen. Stödet är inriktat på föräldrar som har barn med neuropsykritatiska funktionshinder. Jag har stått i kö i 6 månader och har verkligen väntat på att få komma dit då jag tror att dessa samtal är en viktig nyckel för mig att komma ur mitt utmattningssyndrom. Sjätte samtalet i dag. Hade ett himla dividerande i morse med mig själv om jag skulle ta upp det här med alkoholen eller inte. När jag satt i väntrummet hade jag fortfarande inte bestämt mig. Samtalet inleddes lite mellandagstrött och sökande. Har ju inga direkta akuta kriser kopplade till mitt NPF-barn just nu. MEN! så kom jag och prata om den där lågintensiva oron jag ständigt har för mitt barns liv nu, liv framåt och inte minst mitt eget liv. Jag vet att jag alltid kommer att behöva följa henne i armkrok. Hon kommer aldrig att kunna leva ett helt självständigt liv. Jag vet också att hennes pappa som är kärleksfull och bryr sig aldrig kommer vara den som förutser, planerar eller tar några initiativ som rör henne. Jag är ensam med det. När jag har gjort delar av programmet här på insidan har jag insett att det bl.a. (förutom generna då då) är denna ständiga oro som har lett mig dit jag är i dag med alkoholen. Därför kändes det så fiffigt i dag när jag var på samtalet och jag helt plötsligt kom in på denna fråga att - vad bra! Jag kan ju arbeta med en av mina triggers här! Ingen enkel fråga att arbeta bort det inser jag, men känns himla toppen att vi nu har bestämt att nästa samtal har fokus på min oro.

I morgon är det nyårsafton som vi alla vet. Jag har haft en del sorg efter skilsmässan då jag inte blivit inbjuden i de gamla sällskapen längre. Jag har heller inte haft ork att ta jättemånga initiativ själv. En sorg helt enkelt kring det sociala livet. Men, nu måste jag bara säga att det känns som ett 100 procent lyckokast att inte vara bjuden någonstans i morgon. Jag ska sitta hemma själv, läsa böcker, se på TV och ta det lugnt. Känns superbra!

I dag är det dag 8 och jag ska inte dricka något i dag.

Femina

Det låter som ett bra beslut. Ta hand om dig själv i lugn och ro över nyår. Ett utmärkt tillfälle för reflektion.
Kram ?

TessMa

Det låter som ett väldigt bra avslut på året och bra början på det nya?

svagis

jag ska vara hemma och ta hand om mig själv - njuta av att vara helt nykter, klar i ögonen när jag går in i ett nytt decennium :)
För första gången på flera år blev jag faktiskt bjuden på fest på nyår men jag avstår den här gången. Det känns som det klokaste jag kan göra just nu.
Vad bra att du får samtal på Hab - det hade jag verkligen behövt på den tiden när min dotter bodde hemma. Precis som du skriver så är den där oron väldigt triggande och jag jobbar fortfarande med att släppa oron. Min dotter är ju 29 och klarar sig själv med det mesta och jag måste visa att jag INTE oroar mig för henne längre så det är bara att fokusera på mig själv istället. Det var säkert så mitt nykterhetsbeslut växte fram också. Hur ser mitt eget liv ut? Vad behövs göras? Så nu sitter jag är, supernöjd på den 10 dagen :)
Kram!

Det är ju jättebra att få samtalsstöd gällande din oro!
Jag förstår till fullo att du känner oro över ditt barn, tänk att få hjälp att hantera den :-).
Och så skönt att få en lugn, mysig och nykter nyår!

Kram!

nu har jag i alla fall stadat kylen efter julens all mat. Kanns bra! Återvinningen hade tyvärr stangt i dag så då blev det inte den i dag heller. Men, kylen stadad. Min paroncider som jag ska dricka i kvall står fint i centrum av kylen. Det första man ser nar man öppnar. Någon nytta har jag gjort. Det racker för i dag. Hittade en alldeles bortglömd halvt uppdrucken flaska rödvin från flyget. Vad tusan stod den dar för och varför har jag tagit med den hem? Ingen aning. Jag hallde ut och höll mig ifrån dofterna. Bla och det skulle vara gott kande jag på samma gång. Jag drar slutsatsen att jag inte ar helt stabil i mitt beslut. Bra att veta och att det vinet kom bort. (något irriterande att bokstaven a med två prickar över inte fungerar på den har datorn. Ni som laser får anvanda er fantasi nar ni gör det :-)). TACK till Strulan Soffi, svagis och TessMa för era påhalsningar! Jag uppskattar dem mycket!

Nu hörde exmaken av sig och undrade om jag kan ta NPF-barnet i kvall då hon inte vill följa med på festen. Festen ar hos gamla vanner som vi firat med i alla år. Hon kanner dem val, men jag vet hur det ar för henne. Det kommer vara andra familjer dar och nar hon inte har koll på hur det ska bli, då backar hon. Jag tackade nej till att ta emot henne i kvall. Behöver ta hand om mig sjalv och följa min plan. Problemet i sammanhanget ar 14-åringen. Kommer han att gå dit sjalv, eller hur blir det för honom. Det ar hans basta kompis familj som bjuder... Trist för honom om han inte kan/vill gå dit sjalv. Men. Jag ar så himla bestamd på att jag måste följa min plan. Exmaken får lösa situationen den har gången. Det gör inte egoistiska jag. Eller ar jag egoistisk? Nej kanns inte så. Min övervagande kansla ar att det jag gör ar att ta ansvar för mig sjalv. Viktigare an en nyårsafton.