Skönt att höra att vi är mänskliga båda två :) Som jag skrev i föregående post. Vi får lov att förlåta oss själva och så har vi något att jobba på att bli bättre på tills nästa dag. :)

Dag 18 - Känner att stress är något som påverkar mig starkt. Misstänker att jag inte är stresstålig längre. Behöver jobba med perspektiv och sortera vad som är viktigt. Jag försov mig i morse och när jag väl vaknade stressade jag iväg för att hinna det som jag hade företagit mig att göra. Jag fick sota för detta resten av dagen, min hjärna pallar inte riktigt av detta. Ett träningspass blev det på kvällen vilket var en klar uppförsbacke att ta sig till, men sjukt nöjd efteråt.

Dag 19 - Idag känner jag att jag är nära att ge upp! Har så många saker att komma i ordning med i livet. Det är som att vakna upp ur någon slags dvala och komma till insikt att jag ligger efter på så många fronter. Hemmet och jobbet är i oordning när jag tittar in i kattvindar och lådor, jag har sopat både saker och uppgifter under mattan en längre tid och sen gömt mig bakom A och annan flykt. Nu ser jag det och det stressar mig sjukt mycket. Oj vad mitt flyktbeteende slog mig hårt idag, började tveka rejält om det är värt att vara nykter, ville så gärna bara sätta mig i ett hörn i soffan med en flaska vin och en TV-serie. Men jag hade ett pass bokat och jag tog mig dit. Suget efter A minskade rejält, men är fortfarande stressad och känner att behöver hitta en väg att ta en sak i taget. Är bara så trött och känner mig inte klar i huvudet.

Nu blir det en chipspåse och soffan, har jobbat så gott jag kan och nu behöver jag vila.

Kram på er.

Vad bra jobbat att stå emot! Är nog detta som kallas verklighet. Att triggersen som stress bla gör att man blir sugen. Bra där med träning. Har själv börjat med det. Nöjdheten över sig själv läggs på lite av det med. Nu kör vi en en till nykter helg och vaknar utan bakisångest?kram

svagis

Bra jobbat! Att du nu "vaknar upp" och inser vad flyktbeteendet med A har gjort med ditt liv är väl helt naturligt (det är precis samma här!)....men du kan väl ha lite skygglappar på den första tiden så du inte jagar upp dig. Om det har legat en massa skit på kattvinden den senaste tiden så kan det väl ligga kvar ett tag till eller? Du har ju hela resten av ditt nyktra liv på dig att städa upp :)

Stress är en farlig trigger för mig också. Jag har även sagt till min nya chef att jag inte är särskilt stresstålig. Tänker så här; det har varit ett generellt krav på de flesta arbetsplatser under de senaste decennierna att vara stresstålig och social - men jag tror att det börjar svänga tillbaka nu. Att arbetsgivare inser att de behöver även ha anställda med andra kompetenser och att de kommer ta hänsyn till att vissa inte är så tåliga mot stress. Se bara på hur många människor som blir sjukskrivna pga utbrändhet!? Något måste ju arbetsgivare lära sig av det eller? Nej, vi måste inte vara stresståliga!
Kram
svagis

Ledsen själ - Ja verkligheten kommer i kapp en. Det är nu som jag på riktigt behöver hitta de verktyg som jag behöver och hjälper att ta hand om de verkliga problemen i mitt liv. Vet att jag fortfarande har ett skadat belöningssystem som kommer ta tid att läka eller att komma till normala nivåer. Samtidigt kommer mina grundproblem bli tydligare för varje dag. 47 år har jag levt med dem. För 5 år sedan förstod jag att jag behövde börja jobba med dem. Tyvärr har jag inte hitta hur än, det är frustrerande när idéerna börjar ta slut. Träning har jag lärt mig är min bästa medicin, efter ca 3 månaders kontinuerlig träning så kommer klarheten i sinnet, en ro i kroppen, lusten och glädjen av det jag företar mig. Problemet är att jag inte får ihop min träning och arbete på ett bra sätt. All min tid går ibland till pendling och arbete. När jag kommer hem står vardagen och väntar, mat, städning, läxor och vara projektledare i hemmet. Träningen blir lidande och mitt välmående fallerar. Det är lätt att säga att jag ska prioritera mig själv men det innebär att jag behöver välja bort något annat. Barnen, familjen, jobbet, sambon, hemmet? Vad väljer man? I en perfekt värld så tränar alla tillsammans, någon annan än jag tar hand om hemmet, barnen är självgående, jobbet är något som är enkelt och nära hemmet.

Svagis - Mycket kloka ord, jag behöver inte lösa allt på en gång, jag har ett helt nyktert liv att göra det på, så sant, om jag sköter mig så får jag mer gjort och på sikt löser jag en sak i taget. Du har även rätt att stress är en trigger, har inte tänkt på det i även fast det är helt uppenbart. Behöver jobba med att ha ro att ta tag i mina projekt. Tänker även att jag ska bli allergisk mot uppdragsannonser där det står att man ska vara stresstålig, det är något allvarligt fel då. Bättre med uppdrag som är anpassad efter oss människor och inte tvärtom.

Kram på er och tack för ert stöd - det hjälper!

svagis

Jo du...märkligt att det är lättare att se vad andra ska göra än att hjälpa sig själv...? Men jag har ju bara mig själv att ta hänsyn till så det underlättar lite, barnen är vuxna och utflyttade, skild sen många år, inte ens några husdjur :-D

Vad menar jag då att jag ser i din text? Jo, Rolf, när du räknar upp allt som är ditt liv så tänker jag att om inte DU fungerar dvs. kan hålla dig nykter och få in träning i din vardag - vad finns det då kvar av allt nedanstående? Om inte du prioriterar ditt eget mående så funkar ju inget annat!?

"Problemet är att jag inte får ihop min träning och arbete på ett bra sätt. All min tid går ibland till pendling och arbete. När jag kommer hem står vardagen och väntar, mat, städning, läxor och vara projektledare i hemmet. Träningen blir lidande och mitt välmående fallerar. Det är lätt att säga att jag ska prioritera mig själv men det innebär att jag behöver välja bort något annat. Barnen, familjen, jobbet, sambon, hemmet? Vad väljer man?"

Jag känner igen mig själv i dina ord, det är nog därför jag blir så entusiastisk över att skriva till dig. Det första jag tänker på är att "projektledare i hemmet" kan du nog abdikera ifrån, tror du inte det? Ni är ju flera i familjen eller? Pendlar du med bil? Kan du åka kollektivt istället och därigenom få lite egentid, slippa bilköer och sånt?

De här sakerna övar jag mig på just nu:
1. att inte alltid svara direkt när anhöriga ringer (svårt)
2. att inte alltid försöka lösa deras problem ( väldigt svårt)
3. att vara lite mindre tillgänglig och duktig (börjar bli lättare)
4. att tänka mer på mig själv (och lyssna på Syster Anna som bara har min hälsa och välmående i fokus)

Kram!
svagis

Allterbra

Grymt bra jobbat, känner igen mig i absolut allt vad du beskriver och tänker.
Kämpa på över helgen, så har du några nyktra dagar till i samlingen. För mig blir det nyktert, idag är det iaf inga problem. Noll sug!

Förstår precis hur du har det Rolf och svårigheterna i att prioritera dig sjalv. Hade jag inte skilt mig hade jag aldrig kunnat göra det jag gör nu, dvs arbeta för att bli nykter. Dricka kan man ju göra hemma, men ska man prioritera sig sjalv i övrigt ar det svårt. Jag vet! Likväl tror jag att det ar viktigt att du tar dig en riktig funderare över hur du skulle kunna göra. Försök göra en plan, förankra den med familjen. Det handlar ju om att DU måste må bra i livet också. Jag tycker svagis har bra förslag. De går att överföra på mycket annat också. Jag kan saga att jag i dag allvarligt ångrar att jag inte förmådde ta battre hand om mig sjalv inom äktenskapets/familjens ramar. I dag hade jag agerat annorlunda för nu vet jag mycket battre vad jag behöver. KRAM

Dag 20 - Jag har lyxen av att gå till en terapeut och prata ut. Det är något magiskt med att prata med en professionell person som har gedigen kunskap om hur vi människor fungerar. Många gånger är svaret uppenbart men ändå har vi så svårt att ta in det givna och behöver höra det från andra.

Nu har tre kloka människor sagt det som är så tydligt, svagis, Charlie70 och min terapeut. Jag kan inte ge upp mig själv för andra och prioritera bort det som får mig att fungera, det hjälper varken familjen, jobbet, min sambo eller mig själv. Jag behöver med all tydlighet skapa förutsättningar för träning och återhämtning oavsett om världen brinner utanför.

Svagis - Tycker om din lista, fyllde i min självskattning

1. att inte alltid svara direkt när anhöriga ringer (är rätt bra på detta, svarar över huvud taget inte i telefon, ringer upp när jag har tid)
2. att inte alltid försöka lösa deras problem (är sjukt dålig på detta, har tidigare haft medberoendeproblematik och jobbar fortfarande på det)
3. att vara lite mindre tillgänglig och duktig (är kass på detta, ställer höga krav på mig själv och känner mig smickrad när andra vill ha min hjälp)
4. att tänka mer på mig själv (börjar komma till insikt om detta och jobbar på det)

Ska klura på en egen lista.

Angående projektledare i hemmet så är det så att jag är skild och jag har ansvar för mina barn. Får givet hjälp av min nya partner med det är inte hennes ansvar.

Alltebra - Tack.. Jag är bra sugen på A men det går över tänker jag, nykter ska jag förbli. :)

Charlie70 - Jag läste din tråd, undrar om det är så att det är en skilsmässa som krävs för att få insikten? O andra sidan är jag skild sedan en tid och har ändå lyckats komma tillbaka till ett osunt drickande, av någon anledning så försätter jag mig i situationer där jag ger upp mig själv för andra och det är något jag behöver jobba med.

Kram på er

Dag 21 - sovit, tränat och röjt här hemma. Skönt att slänga vinflaskor på återbruket och veta att det inte är jag som har druckit från dem.

Är så trött på att min sambo och jag har så olika syn på saker. Och försöker jag förklara så orkar hon inte lyssna. Jag försöker fråga hur hon vill ha det och svaret blir allt för ofta - jag vet inte. Det här får mig att vilja fly, har god lust att stänga in mig någonstans och bara koppla bort. Märker att bråken och oviljan till kommunikation är en trigger för mig. Har ofta dragit mig undan och drukit till framför en serie tills jag har somnat. Men inte nu. Nu får jag leva med att känna mig frustrerad, irriterad och lätt sur. Känner mig verklige inte som en trevlig prick just nu.

Hoppas att er lördag är betydligt bättre.

Kram på er.

svagis

Du är fantastisk som väljer rätt dag efter dag...vi är i samma flow (fast min dag har också varit jobbig) och TROTS jobbiga dagar som denna så väljer vi att inte fly utan att vara NYKTRA <3 Vi lär oss en massa av det tror jag.
Kram
svagis

Hel

Kunde ha varit jag själv som skrivit det där. Många gånger har det varit anledningen, bristen på kommunikation med min äkta hälft, till att jag druckit. Man blir galen! och vill bara fly.
Nu ligger jag lågt, vet att det triggar mig och jag vill verkligen inte utsatta mig för det nu. Tror att jag kan bygga mig starkare och se klarare på olika situationer och förhoppningsvis finna en lösning framöver om jag kan hålla mig från vinet. Det är prio 1 nu.
Ta hand om dig. Kram

... och inte snödricka alla julens dagar + nyår och nyårsdag och gärna helgen också.,,
Jag tog beslut om 66 vita dagar till att börja med, men jag lutar allt mer åt det Santorini skriver. Att det kanske handlar om ett beslut för livet
Men när det känns omotiverat har jag under tidigare vita månader lärt mig här, att en dag i taget funkar riktigt bra! Nästa morgon känns allt plötsligt lättare.
Lycka till, du verkar helstark!

Snödricka- nytt ord.
Men; mitt val av Se Klart hänger ihop med det du beskriver, i relation till din partner.
För mig är detta viktigt, att få klarhet i det riktiga livet, och orka det som känns.
Även ilska på sambo, irritation på mamma, trött på barn.
Menar inte att man ska agera på känslorna. Men känna dem och fatta att det inte är farligt!
Att sätta sig i soffan med en flaska vin För att slippa är däremot det. I längden.
För mig handlar nykterhet om att orka med- OCH njuta av livets skiftningar.
Inte att allt känns lite jobbigt först, blir lättare m vin, och sedan jobbigt pga vinet en drack kvällen innan, repeat.
Vi får hjälpas åt när det blir för mycket helt enkelt.

Tack för era stöttande ord, de hjälper verkligen. Blir rörd. <3
Det är skönt att veta att jag inte är ensam i det jag känner, att jag inte är onormal. Det är så svårt att beskriva för någon som inte har varit med om det här, att få bekräftelse och förståelse är viktigt för mig, känner mig mindre ensam och jag blir motiverad att även jag kan klara av det här. Trots jobbiga dagar, trots att vi känner i det nyktra livet som är jobbigt och inte har något med A att göra. "Orka det som känns" är något jag tar med mig, det ska bli ett mantra för mig ett tag framåt, för det är inte lätt, det här med livet, vardagen, relationer, jobbet, familjen o.s.v. Det går visst att orka nykter!

Idag dag 22 har jag valt att ta en promenad, min kropp gör ont efter all träning och jag behöver ta det lite lugnt. Hade tänkt att springa en mil, men det är lite att ta i. Jag fick med sambon på en långpromenad istället. Så skönt att komma ut i naturen. Jag har mer tid nu när jag inte längre är bakis och sover bort mina dagar. Dags att börja samla vinsterna av det nyktra livet.

Kram på er och åter igen tack för alla kloka underbar kommentarer.

Vilket bra val att ta en promenad i dag Rolf. Jag har också varit ute på en lång promenad i dag. Den var härlig med stopp för termoskaffe. Man hinner prata så mycket samtidigt som man går. Tankarna blir på något sätt klarare om man rör på sig samtidigt som man pratar. Mycket terapeutetiskt kan jag tycka.
Kram!

Ni är många som kommit bra igång med det nya året. Kämpa på och håll ut så blir det lättare så småningom. Det är så värt det, fördelarna är så många.

När jag inte dricker/väljer att inte göra det kan jag få en stark insikt om hur ofantligt stort spektrat i livet är. Och att jag så önskar att vi orkar hålla ut och få vara i detta, lite mer!
Heja oss!

Charlie - En termos kaffe får det bli nästa gång. Vad mysig att få med grannen, det blir på något vis trevligare när man är två. Det är svårt att undgå Anders Hansen idag med tanke på tv-program, poddar, sommarprat och böcker. Men jag tror starkt på rörelse som återhämtning allt verkar peka på det. Vetenskap är min religion.

Santorini - Tack, min motivation om ett binärt nej ökar för varje dag. Desto mer jag läser på detta forum så ser jag mönstret. Att jag, som har under så många år valt A som min vän, ska tro att jag ska kunna hitta nya vanor på några månader är inte troligt. Gissar att ett par glas räcker för hjärnan att känna igen mönstret och vips är man där igen. Jobbar fortfarande med förnekelse och har en bit kvar till acceptans, men är på g. :)

Se klart - Ja, livet är stort och det skrämmer mig lite att det finns så många möjligheter som går en förlorad. Klarsynthet och medvetenhet är ibland lite läskigt, blir lätt stressad av allt jag vill. Det som är bra med det är att jag tydligt är levnadsglad, vill så mycket i livet.

Dag 23 - Börjar inse att jag lider av någon frommare form av utmattning, får inte riktigt ordning på sömnen. Är så trött, trött och åter trött fast jag kan inte sova. När jag är trött har jag svårt att jobba och ta tag i det som ska göras, i synnerhet mer komplexa uppgifter. Blir mer och mer tillbakadragen, vill inte umgås. Just nu är jag mellan uppdrag och jag vet inte om det är bra eller dåligt. Det är skönt för jag har inte så mycket krav på mig förutom att sälja och hitta ett nytt uppdrag. Det gnager i mig att behöver leva på sparpengar just nu. Jag känner kravet på mig att jag behöver komma i ordning och bli fungerande igen så snart jag kan. En fördel är att det driver mig att hålla mig nykter och att försöka göra så mycket som är rätt för mig och min hälsa just nu.

Nu blir det en kopp kaffe och försöka få igång min hjärna så jag kan få lite gjort.