av svagis

svagis
tis, 2020-01-21 - 08:07

Jaa jag känner också att jag klarar det och jag tror lika mycket på dej som du på mej :)

Vad roligt att du gillar opera! Här är en till :) Tosca skulle jag också vilja se någon gång. I somras tågluffade jag ensam i Italien i 10 dagar och avslutade med att gå på premiärkvällen för operafestivalen i Verona - det var La Traviata och eftersom det var en fantastiskt varm sommarkväll med månsken och den gamla amfiteatern i Verona så kan jag säga att den kvällen var en höjdpunkt i mitt liv <3 Biljetten kostade 250 kr så opera är ett folknöje i Italien <3

Glad också att du är nöjd med stödet från AA (även om du inte skriver något om det just här). Det är så viktigt med kamratskap <3
Kram
svagis

svagis
tis, 2020-01-21 - 19:06

Jobbar, bakar lite bröd, stickar....inget sug - isté är min nya drog :-D
Allt bra här med andra ord.
Kram
svagis

Charlie70
tis, 2020-01-21 - 19:28

Jag dricker ju litervis med te varje dag. Det ska vara svart och ha dragit länge. Det normala är att jag kokar en balja varannan dag. Dagen efter smakar teet precis så där svart och beskt som jag vill ha det. Sparar tid på morgonen också. :-) Iste ska jag överväga!

svagis
ons, 2020-01-22 - 07:49

Har somnat snabbare den senaste veckan....inte alls lika lång insomningstid och det beror inte på något jag har ändrat utan antagligen bara på kroppen som stabiliserar sig. Hoppas bara att huvudvärk och ledvärk blir nästa krämpa som försvinner. Har gått ned 4-5 kg på den här första månaden men nu står det still. Kom på att jag skulle kolla midjemåttet istället och där var det skillnad! Har minskat 8 cm sen jag slutade med A :) Jätteskönt att kroppen tar tillbaka sitt normala tillstånd, utan droger.

För 2 år sedan slutade jag dricka A och hamnade på akuten med magsmärtor som visade sig vara inflammerad magsäck och bukhinnor som medicinerades med omeprazol och något mer preparat. Jag hade även svår ångest och minns exempelvis hur jag gick till VC en måndag morgon och berättade för läkaren att jag bara varit ångestfri ca 4 timmar på hela helgen. Jag mådde verkligen pissdåligt. Fick Paroxetin (SSRI) utskrivet och började må bättre dag för dag. Fick frågan om Naltrexon men tackade nej då jag inte kände något sug efter A. Månaderna gick och jag var nykter och mådde prima. Sen kom omorganisationen på gamla jobbet och jag började dricka lite igen, snart mer och mer efter ca 6 mån nykterhet.

Den 20 dec 2019 beslöt jag mig för att sluta igen. Nu med nytt jobb, min långtidsverkande ångestminskande medicin (Paroxetin) innanför västen och stark motivation. Den här gången kände jag igen abstinenssymtomen (influensaliknande symtom, ångest, magsmärtor, huvudvärk bl.a.) och kunde hantera dem på egen hand (Paracetamol, Omeprazol) över julledigheten. Nervös inför jobbstarten men det har gått över förväntan. Pressar inte mig själv lika hårt på jobbet längre eftersom jag vet att jag behöver vara försiktig med stress. Efter de första veckornas abstinens då jag tillbringade mycket tid i sängen lyssnandes på radion och ljudböcker så har jag kommit igång med en vardag som känns rimlig och t.o.m. riktigt bra!

Det kanske är så för oss alkoholister, att vi måste ibland försöka flera gånger och lära oss saker om oss själva på resan innan vi äntligen förstår och följer lärdomarna om vad som är bäst för oss? I alla fall upplever jag det så idag. För mig är AH av största betydelse för att reflektera över mitt mående, få stöd och feedback från kamrater i samma sits och jag ska försöka fortsätta min vana att skriva något härinne varje dag, för min egen skull.
Ha en fin dag alla vänner härinne!
Kram
svagis

Charlie70
ons, 2020-01-22 - 07:55

att vi är många som måste försöka sluta många gånger innan vi hittar vår modell för hur vi ska göra. Hoppas på att många som känner sig uppgivna över sina "misslyckanden" läser ditt inlägg. Du skrev ju också tidigare om det här med att resa sig, borsta av dammet, börja gå och fortsätta gå. Det är ju precis så man måste göra innan den strategi man behöver för sin egen nykterhet sätter sig. Din strategi är ju helt enkelt klockren och jag tror stenhårt på den! Nu ska vi fortsätta gå och faller vi borstar vi av dammet.
Kram!

svagis
ons, 2020-01-22 - 20:01

Idag har varit ännu en vardag som lunkat på. Inget sug, ingen ångest...en får vara tacksam <3
Lite ont i kroppen dock, båda knäna smärtar när jag går och högerfoten, där jag haft gikt några gånger, är också smärtande....men men det går säkert över tills jag gifter om mig :) Magen är nu helt i balans, det tog en månad att bli av med magkatarr och ojämna tömningsvanor s.a.s. Det blir bättre!!!

Gonattkram till er som läser <3 Det är värt varenda minut av kamp att få vara nykter, gå och lägga sig nykter, sova gott med kvalitet (så småningom) och vakna spiknykter. Ingen skampåse på huvudet längre - en stor känsla av befrielse i hela kroppen - TACK!
svagis

svagis
tors, 2020-01-23 - 06:24

Vaknar och påminner mig själv om hur skönt det är att inte känna någon alkoholdoft i sovrummet, att känna sig klar i huvud och kropp och redo för en ny dag. Idag ska jag iväg till min arbetsplats och ser fram emot det. Det är vardag!
Ha en fin dag alla därute!
Kram
svagis

Charlie70
tors, 2020-01-23 - 06:33

Jag är en sådan där som liksom gillar vardag. Jag älskar förstås att vara ledig också, men vardag med allt vad det innebär av rutiner och så är jag också väldigt förtjust i. Jag snusar också. Haft tankar på att det kanske ska bli slut med det också efter sisådär 35 år. Men inte nu, någon pratade om snuset som livlina. Det kan man nog säga att snuset är för mig också. Jag väntar med att ta ställning till den frågan. Det viktiga nu är att vi är nyktra. Dag efter dag. Och vi är ju det! Det går bra nu!

Ha en bra dag svagis!
KRAM

Rolf
tors, 2020-01-23 - 09:35

Läser i min kurs om agila arbetssätt och en av dess grundprinciper är "Relentless Learning". Tycker om ordet obeveklig lärande. Så vackert att reflektera över vad som får oss att lyckas och hur vi kan lära oss från våra misstag. Så skönt att läsa om känslan av att resa sig, borsta av dammet, börja gå och fortsätta gå..

Kram på dig.

svagis
tors, 2020-01-23 - 20:39

Jag kan bara inte sluta att oroa mig för Kontentan härinne....han åkte in till akuten i måndags med skyhögt blodtryck, misstänkt propp i lungan eller hjärtmuskelinflammation....sen har har inte skrivit något! Vi är några som skrivit i hans tråd och hoppas han hör av sig när han mår bättre men inget ännu....vet inte varför jag har så svårt att släppa oron för honom :( Kanske för att det är skrämmande att läsa om allt som alkoholen gör med våra kroppar och jag oroar mig för mig själv också :( Fast jag har inga särskilda symtom längre...men jag tänker på honom minst en gång i timmen :(

Nåväl, helt ok dag på jobbet i alla fall. Fick lite gjort, med betoning på lite, åt lite sallad och åkte hem ganska tidigt. Svängde förbi dottern med Alvedon, hon var förkyld, och när vi satt och pratade fick jag en känsla av att hon är på väg in i en manisk period....hon har bi-polär sjukdom typ 2 så det är sällan hon är manisk, mer deprimerad, men idag så påminde mig hennes intensitet, hennes långa "föreläsningar" och allmänna humör om när vi fortfarande bodde ihop, hon var tonåring och jag blev så stressad av att hon skulle bli sjuk igen. Hennes manier har yttrat sig i gränslöst shoppande osv. och det har drabbat även min ekonomi så det var en känsla av att jag, som försöker lunka på i min nykterhet, höll på att dras in i en tornado som jag absolut inte kan kontrollera...

Så...som ett brev på posten kom suget med stort S när jag gick från hennes lägenhet på väg hemåt. Det var inga direkta förhandlingar ens, jag hade redan bestämt mig för att ta ett återfall helt enkelt. Systembolaget nästa, vin skulle inhandlas.. Men så stannade jag upp lite. Funderade på vad jag kan lära mig av situationen istället. Jo, att jag är känslig för just detta. När människor nära mig mår dåligt och att jag ska dras in i deras mående. Så kände jag efter en gång till: Men hur mår du då svagis? Hur mådde du imorse (svar=bra) och är det egentligen du som är speedad (svar=nej), så jag stålsatte mig, åkte förbi alla alkoholkällor och istället raka vägen hem. När jag kom innanför dörren pustade jag ut och tänkte: Huu det var nära ögat!

Än så länge känner jag mig inte stark och beslutsam men jag tror jag fick en liten lärdom och jag köpte ingen A. Lägger mig nykter och vaknar nykter :)
Kram till er som läser - det är värt att kämpa för nykterheten <3
svagis

Strulan65
tors, 2020-01-23 - 20:50

Så klokt att stanna upp och försöka reda ut känslor och tankar, mkt styrka och ett stort steg för dig// kram Strulan ❤️

svagis
tors, 2020-01-23 - 20:56

har jag hela livet försökt stanna upp ibland innan jag handlar. Det har gått sådär....men bättre med åldern.
Ja, idag känner jag mig stolt för att jag kunde betrakta mig själv med forskarens ögon, typ "den här kvinnan vid hållplatsen är orolig, upprörd och vill fly med hjälp av alkohol....hmm....hur kan alkoholen hjälpa henne med känslorna av oro och upprördhet? Inte alls, mer än för en kväll kanske. Imorgon bitti är hon fortfarande orolig, upprörd och har nu dessutom ångest eftersom hon skulle ha brutit en lång svit av nyktra dagar".

Återigen tar jag hjälp av något utanför mig själv, en högre makt, Syster Anna och i detta fall en ny karaktär i galleriet som jag ska kalla Forskaren tror jag :)
Tack och Kram Strulan!
svagis

Charlie70
tors, 2020-01-23 - 21:14

Jag känner med dig svagis när du berättar om din dotter och oron över henne. Jag har inte just den erfarenheten, men har stor erfarenhet av den där lågintensiva oron över diverse kring barnet och och att hela tiden leva med vetskapen om att goda tider inte kommer att vara för evigt. När riktigt dåliga saker inträffar då peakar oron. Tankar om livet och döden kommer för mig då. Jag kan inte värja mig öht. Går rakt ner i djupet och alkoholen ligger nära till hands för en stunds vila. Jag är imponerad över din hantering i dag svagis! Du är bäst!

Vi är många som är oroliga för Kontentan. Jag också, men jag väljer att vila i att det är en person som inte är ensam i livet. Det finns människor runt om Kontentan som har koll. Försök släppa svagis och fokusera på det DU behöver fokusera på nu.

KRAM!

svagis
tors, 2020-01-23 - 21:45

jag tackar för dina kloka ord Charlie...det ordnar sig nog alltihop <3 Fokuserar på mina behov ett tag nu igen.
KRAM

Rolf
tors, 2020-01-23 - 22:19

Tänkte jag, o sen blev jag så glad att höra om din vetenskapsman som obevekligt betraktade dig med förnuft. Gillar den där forskaren. Sen har jag förståelse för oron som du känner, det är verkligen inte lätt att se ens barn fara illa. Mer än någonsin behövs syster Anna och Forskaren.

Se klart
tors, 2020-01-23 - 22:30

Och så starkt av dig att lyssna på henne. Hon dök upp precis vid rätt tillfälle. Jag blir otroligt imponerad av den kraft du (och ni andra här med liknade livssituation) har, och stor förståelse för att just stress kring ens barn liksom aldrig slår av. Att behövas så mycket, både med praktisk hjälp, men också med stöttning i vuxenlivet. Der är fint att läsa och att du delar med dig.
Tack! ?

svagis
fre, 2020-01-24 - 07:50

Ja ni har helt rätt - det går att se nykterhetsarbetet som ett obevekligt lärande (relentless learning som du skrev om Rolf, tack för det begreppet) och det är egentligen lika fascinerande som någon av de arbetsuppgifter jag har i mitt jobb! Det beror bara på hur man ser på saken. Men just att "objektifiera" sig själv när en är på väg att fall för suget kanske kan vara en framkomlig väg för mig. I alla fall så kommer jag hädanefter att försöka använda mina kunskaper om fältobservation nästa gång det händer och låta forskaren ta över besluten :) Detta orkar man ju inte göra i alla delar av sitt leverne men när det gäller alkoholen så är det prioriterat framför allt annat.

För en annan människa härinne skulle det säkert låta som kvalificerat skitsnack men jag ser det som ett sätt att kalla in en "högre makt" som står utanför dig själv och kan "ta över" när du är på väg åt fel håll. Det var någon härinne som skrev om "falska signaler" och jag tror att det blir möjligt att få syn på dem först när man blir nykter. Så länge man dricker upplevs det som omöjligt att stå emot suget, sen slutar man och då kommer ju samma signaler fortfarande från hjärnan "kom igen, du behöver x, var inte så hård mot dig själv, skit i hälsan, du behöver släppa loss, slappna av osv. bla bla bla" - ibland kallar vi det alkoholdjävulen och det är ju precis så som en riktigt farlig motståndare skulle bete sig, försöka övertala och övertyga en om att det inte spelar någon roll i det långa loppet. Men precis som jag i andra fall avskyr att bli manipulerad och lurad så har jag nu börjat inse att det är precis vad A gör med mig....och det gör mig väldigt arg! Så, det var bra, nu fick jag tillbaka lite av ilskan som hjälpte mig så mycket i början av denna nyktra månad. VARFÖR ska jag förstöra resten av mitt liv? Jag som drömmer om att flytta till Italien och njuta av livet! Istället har jag accepterat att låta mitt liv gå åt helvete.... i mitt fall långsamt så ingen ska märka vad som händer, andra gör det med dunder och brak. Nä, så blir det inte!

Viktigt att reda ut vad som hände, vad som kändes och hur det löste sig till det bästa <3
Kram
svagis