av Rolf

Rolf
mån, 2020-02-03 - 22:02

Jag lever och är glad. Nykter är jag dessutom.
Ska skriva mer när jag får mer tid.
Kram på er

Rolf
ons, 2020-02-05 - 08:02

Har nu avverkat en AW och en hotellnatt utan en droppe A. Så skönt. Saknade inte ens alkoholen. Möjligt saknade jag barhäng men o andra sidan så är jag glad att jag sov tidigt.

Kram på er.

svagis
ons, 2020-02-05 - 08:06

Bra jobbat - fantastiskt skönt att du har skapat en erfarenhet av nyktert AW att falla tillbaka på :)
Kram
svagis

Yzfr1
ons, 2020-02-05 - 08:10

Bra kämpat Rolf!

Känner igen mig med det med humor. Istället för fylla och fyllesnack och fyllegarv som jag var bra på söker jag nu äkta känslor och humor och skratt. Som när man var barn och hängde på rummet hos en kompis och asgarvade åt löjliga saker.

Se klart
ons, 2020-02-05 - 10:11

Härligt att läsa ditt inlägg Rolf! Små steg för vem som helst men gigantiska kliv för oss här. Kram.

Rolf
fre, 2020-02-07 - 18:22

Första veckan avklarad på mitt nya uppdrag. Försöker med alla knep jag kan att inte känna mig stressad och respektera sömn, träning och balansera familjens behov.

Just nu sitter jag i fel stad för att jag missade att kliva av tåget. Jag som hade åkt tidigare för att hinna hem och ta hand om familjen. I denna stund känner jag många saker.. ilska, trötthet, frustration, irritation och kanske någonstans om jag ser mig själv utifrån lite humor i att jag missade stationen.. Jag ska nu hem o trösta mig med ostbågar. Det får bli fredagsmyset.

Hoppas att ni får en trevlig fredag :)

Rolf
lör, 2020-02-08 - 15:26

Hoppas att ni har det trevligt på träffen idag. Har 10 ungdomar som ska sova över här och kunde inte riktigt lämna dem själva.. tips om hur man håller 10 st 14 åringar under schack välkommnas! ???

Rolf
fre, 2020-02-14 - 00:17

Suck missade tiden till min läkare och fick ett argt handskrivet brev från läkaren. Det absurda är att det är just därför jag vill ha läkartiden för att börja reda om jag har ADD / ADHD. Jag missar tider rätt ofta, är alltid i sista stund för att jag ständigt har svårt att fokusera. Min svårighet att fokusera på en sak i taget leder till att jag ständigt växlar kontext och reagerar på intryck runt om kring mig. Intrycken fångar mitt fokus och får mig att missa det jag ursprungligen förtog mig att göra. Att inte bli klar med det som jag har prioriterat för att jag reaktiv gör andra saker leder till att jag blir stressad när jag kommer på att jag inte har gjort det jag borde. Jag tror inte att jag är unik i detta, vi alla har detta till mans mer eller mindre och vi behöver metoder för att kunna hålla fokus och stänga av de intryck som stör oss. Det kallas för uppmärksamhetstörning vilket det egentligen inte är, det är egenskap som är till stor nytta vid jakt efter föda. Men just den egenskapen är i vårt samhälle, där vi kan köpa antilop eller färdigstyckad ko på ICA, inte vidare värst högt värderad, till den milda grad nedgraderad att kallas en störning. Jag som reagerar på allt och inte kan hålla fokus mer än några få sekunder och blir galet otålig när någon inte kommer till saken får hela tiden bida mig och arbeta med att passa in i samhället. Pushnotiser är inte att tänka på, de har jag opererat bort ur telefon och datorn för länge sedan. Twitter är för mig helt obegripligt att någon överhuvudtaget kan hålla koll på och få något annat gjort samtidigt. Vidare i rangordning av microproakastineringsapplikationer som Instagram och Facebook går även det bort, jag fixar inte det helt enkelt, för då får jag intet någon annat gjort och hamnar efter i det som jag har lovat att göra. Nu har jag o andra sidan inte någon längtan till dessa verktyg, så det gör mig inte särskilt mycket.

Jag har inte fått diagnos och det är möjligt att jag kanske gissar mig själv fel, därav att jag vill komma till en läkare som har verktyg för att kunna reda i detta. Hur upplever jag mig själv då? Jag har ständigt i mitt liv alltid kommit sent, varit i sista minuten för att jag är alltid mitt upp i något och glömmer av tid. Min tidsuppfattning är nära obefintlig. Jag har alltid varit trött på morgon och pigg på kvällen då jag är upp i varv och kommer i mitt esse vilket leder till sena kvällar och med konsekvensen att jag är trött på morgonen. Jag var aldrig närvarande i skolan på förmiddagarna utan kom vid 10-11 eller vid lunch. Om jag förmodat var närvarande så tappade jag fokus levde i min egen värld. Jag var aldrig hyperaktiv fysiskt utan gick in i mig själv. Det finns en styrka i det hela och där när jag väl går in i en uppgift och blir engagerad så är det med 100% och jag upplevs som en virvelvind av de om betraktar mig vilket ofta kan vara entusiasmerande och energifullt, eller bara irriterande för de som vill ha ett metodiskt och strukturerat möte.

Att vara uppe i varv är underbart när jag får kanalisera min energi, när jag inte kan det så har A varit min medicin att komma ner i varv. Den medicinering slutade jag med sedan 54 dagar. Nu behöver jag hitta andra vägar. Det är dags att på riktigt ta tag i mitt grundproblem som har fått mig att hamna i mitt beroende.
Kram på er.

Andrahalvlek
fre, 2020-02-14 - 07:28

Lider verkligen med dig. Du måste nog hitta strategier för att tex passa läkartider. Förstår att du kan ha svårt att själv komma på hur sådana strategier ska se ut, men det borde väl gå att få hjälp med?

Min äldsta dotter jobbade ett tag som läxhjälp och det hon fick lägga mest tid på var att tillsammans med ungdomarna strukturera upp pluggandet, så att de la energi på rätt på saker vid rätt tillfälle.

Ska kolla om jag hittar några bra böcker i ämnet.

Tills vidare tänker jag att ställa larm i mobilen är ett sätt. Det gör även jag om jag absolut inte får missa en tid.

Jag skulle inte heller klara en dag utan min papperskalender. Det jag har skrivit i den kan jag släppa för tillfället. Sen kollar jag kalendern varje kväll inför morgondagen, varje morgon, och har den liggande uppslagen på skrivbordet hela dagarna. På fredagar kollar jag hur nästa vecka ser ut osv.

Charlie70
fre, 2020-02-14 - 07:33

Vad segt med den missade tiden. Tycker att det kan väl vara nog att du nu får vänta en tid på en ny tid. Arga brev kan vi vara utan tycker jag...

Imponerad av din styrka och strategi i detta! Vi är säkert många här som har eller misstänker att vi har någon diagnos. Själv har jag velat utredas för ADHD precis som du, men fick inte igenom det. Resurserna räcker väl bara till de allra mest utsatta tänker jag. Har man jobb och bostad får man kanske stå tillbaka. Sen är det, precis som du är inne på, svårt att veta vad som är hönan eller ägget. Just nu snurrar det mindre i min skalle än förr. Trots att det är MINST lika mycket kring barnen som vanligt. I vilket fall vet vi ju båda att alkoholen INTE bidrar till något gott på sikt.

Vi kör vidare i nykterheten!
Kram!

svagis
fre, 2020-02-14 - 07:50

Din beskrivning av hur du fungerar gör att jag tror du är på helt rätt spår med din utredning. Frågan är vad en diagnos kan göra för dig i nuläget? Jag tror att du skulle kunna börja "behandla dig själv" redan nu som en människa med ADD, medan du väntar på din nya läkartid och utredning. Jag tror också att den största vinsten med en diagnos för dig som vuxen är om du 1. skulle behöva medicinering 2. skulle få tillgång till stöd från Habiliteringen

Du kan läsa mer t.ex. här: http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Adh…

Kram
svagis

Rolf
fre, 2020-02-14 - 21:13

Ja. Strategier är precis vad som är lösningen. Rutiner, checklistor, larm, påminnelser, lappar. Jag har med åren lärt mig att vad jag behöver. Men ibland faller det. Jag har varit ledig, nyktrat till och bytt uppdrag. Rutinerna försvann och jag tappade rutinen att kolla den privata kalendern som jag sig bör varje morgon och kväll. Det jag behöver är medicinering för att fixa mitt jobb utan att det ska behöva vara en kamp varje dag. Den absolut bästa medicinen som jag använder just nu är träning, minst 3 ggr i veckan. Men ibland faller det och jag behöver något att ha som alternativ när jag blir sjuk och förkyld.

Rolf
sön, 2020-02-16 - 08:54

Har nu läst klart "This Naked Mind" av Annie Grace (Finns även på svenska "Tänka Klart"). Jag var aningen skeptisk från början, men den fungerar verkligen för mig. Boken har skiftat mina tankar, både de medvetna och undermedvetna tankesystemen har fått lära sig nya sätt att se världen.

Idén med boken är att gå igenom olika upplevda sanningar kring alkohol dess kultur och vad som vi tar för givet. Hur vi under år av intryck, observationer, iakttagande och erfarenheter har gjort antaganden och till slut dragit slutsatser och skapat oss värdering kring vad A betyder för oss i vårt liv. När hon i boken går igenom just hur våra värderingar har blivit förvridna av felaktiga observationer, antaganden och slutsatser som vi har dragit av dessa observationer så skapas en grund för att just ändra vårt undermedvetna och medvetna. Detta är en befrielse att komma till ro med att inte bara sluta dricka A, utan faktiskt inte ens längta till det någonsin mer.

Jag kommer aldrig kalla mig nykter alkoholist på grund av det ger ett felaktigt ett intryck att det är normalt att kunna dricka alkohol på ett friskt sätt. Jag dricker bara inte A för att jag inte vill det. Det finns inte något friskt sätt att dricka alkohol, punkt. Med andra ord alla som dricker regelbundet är alkoholister med mer eller mindre problem, det finns inget normalt drickande, det är en drog och det är inte normalt för människan att droga sig utan konsekvenser. För de som känner att de tycker om det, längtar till det, känner ro eller behöver det för glädjen är i ett beroende till A och det är inte friskt att vara beroende till en substans som får dig att i längden må skit. Det är för mig helt tydligt och det finns de som kommer känna sig kränkta för det, men tyvärr så fattas det bara fakta och förståelse för att de har blivit lurade till att tro att A är något som går att konsumera "normalt". Mitt tips till er som läser detta och känner att det jag skriver är främmande, läs boken och bilda er egen uppfattning. ?

santorini
sön, 2020-02-16 - 11:52

Jag vägrar också vara det. Jag är en som valt att inte längre dricka alkohol. Som inte vill dricka alkohol. Inte kan heller för den delen men det hör inte hit. Jag är inte nykterist heller. Så trist med dessa benämningar.

Vinäger
sön, 2020-02-16 - 13:25

Håller med om att ord kan vara/är viktiga. Tycker också att det räcker med att säga att vi inte dricker, eventuellt med tillägget längre. Varför har ju faktiskt ingen annan med att göra. Om vi inte själva vill berätta mera, förstås. Många ord, som till exempel alkoholist, är fortfarande oerhört stigmatiserande.

Hejar på dig, du gör det så bra.

Kram

Andrahalvlek
sön, 2020-02-16 - 15:03

Funderat mycket på just det. Till helgen ska jag berätta för min äldsta dotter. Hon blir ”först ut” att berätta för IRL. Jag har nog landat i att jag ska säga ”Jag har slutat dricka alkohol”. Sen får vi se vart diskussionen leder vidare till.

santorini
sön, 2020-02-16 - 15:29

Man behöver vara klar över vad man vill säga. För givetvis kommer frågor då man inte dricker längre. Jag valde att säga att jag inte dricker alkohol längre. På följdfrågor säger jag att det blev lite för mycket. Sen finns det tillfällen då man får höra att ett glas kan man väl ta. Då kan man välja att förklara mer eller bara säga nej. Det är faktiskt ens ensak men det kan trigga vissa människor. Dom tillfällen jag träffar vissa vänner ser jag till att ta bilen så slipper jag detta.