Javelin

Då börjar det dra ihop sig för semestern... I vanliga fall hade jag längtat och varit ivrig att komma iväg. Visst känns det härligt att få byta miljö och umgås med människor jag verkligen uppskattar, men så finns det där orosmolnet...

Har ansträngt mig för att förbereda mig på de lägen som kan komma att uppstå. Afterski, bastning, förfest, lunch i backen osv. Det är skrämmande hur stor plats alkohol har på dessa resor.

Min strategi är att hälsan går först, jag anstränger mig för att äta nyttigt, röra på mig, sova bra mm och då har alkohol ingen plats. End of story liksom, känner inte för att ge några andra förklaringar och detta är ju också sant, även om det är en del av sanningen bara. Tror inte det blir några sura miner pga det. De andra kan ju festa på bäst de vill. Däremot vill jag vara med, har ingen lust att sitta ensam medan de andra roar sig. Jag vill ha kul utan alkohol, jag vill vara kul utan alkohol, det gör mig vansinnig att det ska behöva vara en så stor sak.

Vad är det som känns så obehagligt egentligen? Att tappa kontrollen och konsekvenstänket. Att ge efter för "jag tar tag under här sen, det är ju semester- tankarna". Ordet sen är förödande, sen kan vara om fem år.

Får försöka hålla fast vid att jag faktiskt är inne i femte helvita veckan, kroppen och psyket mår så mycket bättre. Dessutom vore det en riktig bragd att klara av att vara nykter en hel vecka under dessa omständigheter. Jag behöver känna mig stolt över egen prestation, finns inte mycket övrigt i livet jag stoltserar över för tillfället. Utåt sett kommer dessa nyktra dagar inte nämnas om inte någon frågar, skulle aldrig göra en grej av att jag inte dricker, jag vill att det ska verka som en självklarhet. Rätt missvisande och falskt men det har ju med skam och självbevarelse att göra så klart...

Då så, sista sakerna ska packas ner, om några timmar ska nejtackandet börja. ??

Javelin

Söndagkväll men här är det lördag hela veckan. Märkligt att det är så accepterat att festa alla dagar i veckan bara för att man är i fjällen.

Har hunnit med ett antal nej tack redan, afterskin var ett spektakel att beskåda med nyktra ögon... Upptäckte att det bästa sättet att avböja ett glas alkohol är att säga nej tack men jag tar gärna en cola/isvatten/kaffe. Fokuset försvinner från själva ickedrickandet till att personen fått ett uppdrag att utföra. Det blir inga frågor eller trugande. ?

Måste säga att det kändes nervöst på vägen hit. Var så rädd att överrumplas av svårhanterade känslor. Det är jag fortfarande. Ska det vara så här, att alltid behöva vara på sin vakt. Att behöva dissekera tankarna som uppstår när man får en känsla att det skulle sitta fint med ett glas vin. Direkt kommer sorgen "nej jag får inte" följt av "nej jag vill inte" för att vinet smakar surt och cola är godare. För att jag har flera nyktra veckor bakom mig, för att i stort sett alla aspekter i mitt liv blir bättre när jag inte dricker, för att jag vill må bra utan alkohol för alltid.

Det är bara att acceptera att det här är den process jag måste gå igenom. Samma sak med rökandet. Att aktivt påminna om varför. Sen är det väl inte det smartaste att åka på en sån här resa så kort in på men undermedvetet vill jag väl bevisa att jag fixar det här. Samma sak när jag slutade röka, jag vägrade undvika miljöer där det röktes. Mitt liv skulle fortgå med bara en skillnad och det var att jag var rökfri. Inga avkall eller omvägar. Och den metoden funkade då. Hoppas vid Gud att samma gäller nu.

Är mör efter en heldag i backen, har bastat, druckit citronvatten och unnat mig en lyxig hårinpackning. Ikväll blir det tidigt i säng och jag längtar redan efter morgonkaffet, det kommer smaka gudomligt. ☕

Mig99

Hej , otroligt bra av dig tycker jag! Ny medlem här och ska ta tag i mitt drickande .. ligger själv och har en inre konflikt med mig själv för ska till fjällen hela v7 med vänner o h familj, tänker också på afterski och att ta ett glas vin till lunchen... så löjlig att jag vill ”skjuta” upp och ta tag i mitt drickande efter vecka 7, fast jag egentligen vet jag borde gjort de för längesen.
En fråga tänker du att du ska vara helt fri från alkoholen för alltid eller kommer du försöka dra ner på det?
Lycka till och som sagt tack för ditt inlägg känner mig peppad för ta tag i det ..

Javelin

Välkommen Mig99, förstår så väl din oro inför fjällenresan! Tidigare år har jag planerat inför resan att vara nykter men det här är första gången jag faktiskt är det. Har ju haft vinluncherna i toppstugan som målbild när det känts tungt på jobbet och i övrigt i livet... Därför kändes det extra jobbigt innan avresan, trodde jag skulle tycka det var en halv lunch liksom. Men faktiskt satt jag och tittade mig omkring och många fler än jag trodde drack alkoholfritt. Det gick alldeles utmärkt att dricka Pepsi och den enda skillnaden jag kan komma på är att jag ville därifrån lite tidigare, blev lite rastlös. Och att jag åt en kaka till efterrätt, har struntat totalt i sånt förr, en kaffedrink på sin höjd...

Mitt långsiktiga mål är att leva nyktert. Men det är ett så stort och överväldigande löfte att jag inte ens vågar uttala det. Kanske efter ett antal år som nykter men nu skyller jag på hälsan, vill försöka leva ett hälsosammare liv överlag och det är också sant. Äter bättre mat, mindre socker, motionerar varje dag och där passar inte alkohol in. Men bara för att jag tar en kaka emellanåt betyder det inte att jag lika gärna kan ta ett glas vin.

Det här är en ny upplevelse för mig, att vistas i den här miljön som är så starkt förknippad med alkohol och samtidigt försöka njuta av semestern.

Har en sorts rangordning för att stilla min beronde/belöningssuktande hjärna. En perfekt dag äter jag ekologisk vegetarisk mat, dricker enbart vatten/grönt thé, håller koll på kalori och sockerintag och självklart alkoholfritt. Dessa dagar är få, mycket få och det är ok så länge inte allt går åt skogen. Det ger mig utrymme att "fuska" som att äta en kaka/köttbit/dricka en cola osv, så länge jag inte dricker alkohol. Det är många avkallssteg innan begäret efter alkohol är så stort att jag prövat allt det andra "förbjudna". Vet inte om nån kan förstå mitt resonemang men det fungerar extra bra här uppe i alla fall. Belöningscentrat blir tillfredställt och jag kan vakna nykter och pigg varje morgon.

Nu blir det afterski och jag ska ta mig en varm choklad för första gången på säkert 15 år... Dagens första "synd" ?. (I vanliga fall hade lunchen och afterskin suttit ihop i en enda pågående fest ändå in på natten... )

av dig!
Jag är så dålig på att åka skidor så för mig har typ vinlunch och after ski varit den främsta behållningen.?
Kanske är det lite lika för mig, med de här belöningsstegen, eftersom jag kört diet nu sedan min första nyktra dag. Jag kan unna mig en hel del, innan alkohol kommer på tal.
Och ser fram emot tex helgens avsteg, lite gott bröd, en pastamiddag.
Känns plötsligt jätte-unnigt...
Inspireras av dig och nu peppad för ny nykter vecka. Tänk vad det betyder mycket att dela med sig. Tack!

Javelin

Se Klart: Jag kan bara säga detsamma, att du ger mig inspiration! Hann börja läsa din tråd men jag försöker hålla nere mobiltiden så jag inte verkar helt avskärmad från de andra...

Blev dock extra nöjd över att ha satt ord på belöningssystemet/stegen och att se att det även fungerar för andra. Måste överlag komma ifrån alltelleringet-tänket och det här är ett sätt att öva.

Några reflektioner över dessa dagar i fjällen, borde vara hälften avklarat snart, åker hem på lördag. ? Det förtjänar en silvermedalj, guld på söndag morgon om resten av veckan går lika bra dvs.

Uppskattar morgnarna mer än kvällarna. Skönt att vakna utvilad, tända några ljus och dricka kaffe när solen går upp. Tidigare har förmiddagarna enbart gått ut på kurering och damagecontrol.

Snart lunch, får se hur det känns idag... just nu finns inte ett sug iaf, men det kan slå till när som helst, fast då handlar det om flyktbeteende av nåt slag och inte den faktiska smaken, återigen cola är godare.

Javelin

Det börjar dra ihop sig för hemfärd och det känns nästan som en examensdag... När jag sitter i bilen imorgon bitti kommer jag att ha klarat en vecka i fjällen utan en droppe alkohol. Och det har dessutom gått jättebra. Fattar inte att jag inte haft något sug... Första dagen steg pulsen en aning när jag fick påminna mig om att det var en nykter resa och sen har jag inte känt av något sug alls. Och det var nog inte ens ett sug efter alkohol, snarare en tanke/idé om att jag kunde tänka mig att dricka ett glas vin eftersom jag alltid brukar göra det i den situationen. Ett minne helt enkelt och ingenting annat. Helt ofattbart egentligen... Jag som var helt inställd på att ta mig igenom veckan på vita knogar... Men det gäller att inte slappna av för mycket, det är då det brukar haverera.

Sedan ger alla dimmiga blickar och spritångande andedräkter rejäl avsmak. Svårigheten har varit att inte verka för stel och trist. Jag vill ju fortfarande ha kul och vara kul. Men orken är inte densamma, efter ett antal timmar i vimlet är jag totalt kaputt. Det får en att inse hur fruktansvärt stressande alkohol egentligen är för kroppen när man håller igång från lunch till sent på natten dag efter dag...

Den stora behållningen den här resan är insikten om att jag uppskattar helt andra saker än jag tidigare trott. Allt har ju handlat om alkohol på ett eller annat vis. Det som jag vid tidigare alkoholstopp tyckt varit svårt och tråkigt, att uppskatta lugna kvällar, har fått ett nytt perspektiv: jag får ju istället helt underbara morgnar!?

Det bästa är att hela den här erfarenheten kommer hjälpa mig att fortsätta nykterheten. Klarar jag en vecka i Åre, klarar jag det mesta. Nu får jag ännu mer lust att utsätta mig för situationer jag vill klara av nykter. Allt sånt som varit otänkbart tidigare. Släpa ut monstren i dagsljuset och se dem förångas och försvinna för gott.

Trevlig nykter helg! ?

Så positivt och inspirerande att läsa Javelin!??
Så nyttigt att ta del av just nyktra semesterresor som man av vana förknippat med alkohol....
Tack för det och stor kram till dig! ??

Ensammenintestark

Vad fantastiskt att du har denna erfarenhet att falla tillbaka på i nya situationer. Så positivt att få läsa detta. Tack för att du delar med dig av dina reflektioner ??.

...säger jag lite tyst från mitt hörn av kontorslandskapet.
Men stort! Jag har denna gång också fått den där helt nya insikten om morgnar. Jäklar, vilken ny grej! Och det att kunna räkna med sig själv från det att man vaknar. Inte behöva fyra timmars återhämtning...
Din resa är sann inspiration för mig. Som tidigare sagt är jag mer frimärkssamlare än skidåkare, men umgås, ha roligt= stort intresse. Vill inte sluta m det. Kram och scora veckan med nykter fredag!

Javelin

Det är sååå fint att mötas av era kommentarer! ❤

Är galet trött efter en lång dag men äntligen hemma i soffan och så jäkla stolt att jag fixade den här veckan!!! ? Herregud vad jag behövde detta... Och vet ni vad, kan jag så kan ni!

Javelin

Det är den här stunden jag hade som målbild innan resan, att vakna utsövd med en rykande kopp kaffe och känna nån sorts tilltro till framtiden och mig själv.

Är inne i sjätte nyktra veckan. Har midsommarafton som målbild nu. Brukar ha rätt lugna midsomrar men alkoholen har haft sin roll ändå. Inte i år. Det som är avgörande för att jag ska klara detta är att det inte sker några katastrofer igen. Inga fler dödsfall eller alltför svåra situationer. Ångest, panik, extrem stress... nej låt mig få vila från den sortens helvete och fokusera på det liv jag vill leva.

Men man behöver ha lite flyt emellanåt med, det finns en gräns för hur länge man orkar trampa vatten... Just nu går det bra, det är det enda jag ska fokusera på, vetskapen om livets förgänglighet finns alltid ändå.

Nästa anhalt blir sportlovet med familjen. Det kommer gå bra, känns alltid fel att dricka inför dem ändå. Sedan väntar påsk och ännu mer ledighet och eventuella resor. Viktigt att inte slappna av för mycket och riskera överrumplas av alkoholsug. Absolut fara att börja romantisera drickandet, det var så det havererade för två år sedan efter två vita månader. Var på kryssning och det stod en flaska bubbel i kylen... Så idiotiskt men då var det klippt. Gäller att inte utsätta mig för samma sak igen. Tog 1,5 år att göra ett seriöst försök igen efter det...

Samtidigt vill jag utsätta mig för den typen av situationer, livet måste levas ändå och jag måste klara av att stå emot. Har massor av små knep att ta till efter den här resan. Hur jag ska styra tankarna t ex. Men allt sånt är beroende av bra sömn, mat, eget space osv. När det kör ihop sig och jag inte hinner sortera och parera uppstår farliga lägen. Är väl mest rädd för det jag inte kan påverka, oväntade plötsliga lägen där jag inte har någon beredskap. Allt är så nytt och skört och jag har inte hunnit bygga upp en solid grund. Längtar till när nykterheten är självklar. Undrar hur många år det tar tills dess. Undrar hur lång tid det tog att känna mig som en ickerökare... mindre än ett år iallafall. Räknar med längre tid för detta. Är rent av svindlande att tänka att man har flera års nykterhet bakom sig... Det kommer att ske en dag.

Blir så glad och inspirerad av att läsa dina inlägg. Vilken enorm seger för dig att klara skidresan helt nykter, och uppleva den som positiv. Var på min enda skidresa i tonåren, och det var märkligt att det inte slutade med benbrott pga mitt skakiga tillstånd. Fy fan, att man ens utsatte sig för det.

Javelin

Andrahalvlek: Visst är det en stor seger att ha fixat fjälltrippen nykter. Men jag måste vara på min vakt och inte bli för avslappnad och kaxig. Rätt vad det är inbillar jag mig att jag överdrivit alkoholproblemen och eftersom jag klarade en vecka i fjällen så finns risken att jag använder det som ursäkt...

Har en riktig skitdag. Idag har jag lätt kunnat hälla i mig vad som helst för att slippa vara så irriterad, förbannad, lättstött mm. Vaknade nog på fel sida och det krånglade en massa på jobbet. Har dåligt med energi och försöker samtidigt äta hälsosamt och motionera, fixa hemmet och planera för resten av familjen.

Var riktigt länge sen jag var på så här dåligt humör. Känner mig motarbetad och har inget jag riktigt ser framemot. Sedan skulle jag nog behöva ett rejält storgråt för att släppa på trycket men det går inte på beställning.

Just det här känslotillståndet har orsakat en lång rad fyllor i mitt liv. Det jobbiga är när jag använt de metoder jag hoppas ska hjälpa som promenad, mat, dryck, en dusch, vila, djupandning mm och den tryckande gnagande känslan inte ger med sig. Känner mig som en tickande bomb.

Skulle verkligen vilja veta vad denna cyklon av skitkänslor beror på egentligen? Har ingen som helst aning. Hormoner? Obalans? Är det nåt test jag utsätter mig själv för undermedvetet för att se om jag kan hålla mig nykter? Men vad det än är måste det gå över snart för risken är att jag tappar fotfästet om det fortgår.

Även här. Kanske atmosfäriskt?
Trött trött och trött.
Rastlös och irriterad hungrig och tjurig. En dag att vända blad över.
Önskar så att jag kunde gråta på beställning tror det är en liter tårar i den här kroppen. Var ligger de och skvalpar tro?
Om du kommer på något gråtknep, meddela gärna!

Själv är helt övertygad om att hormoner är en stor del i mitt dåliga mående. Någon sa att hade man humörproblem i tonåren lär man få det även i klimakteriet ? Fyllde nyligen 50 år och har haft det jobbigt i många år med humöret, men mensen började strula rejält för ca 3 år sedan och har inte tagit helt slut än, och jag vill helst inte ta hormoner. Har provat och mådde sämre. Ständig pms ?

Javelin

Se klart: Hoppas innerligt att den här dagen är bättre för dig! Kände mig nästintill besatt av nåt aggressivt mörker.. usch vilka otäcka känslor, gick inte över förrän jag somnade heller. Bättre med ilskan idag men slut i huvudet och utmattad.

Andrahalvlek: Nu skrämmer du mig med hormonreflektionen mellan tonår och klimakterie... Har troligtvis några år kvar tills dess men fy f-n för att uppleva dylikt som ungdomsåren. ?

Huvudvärken håller i sig och gårdagens humör oroar mig. Tittade på en film där det dracks en massa alkohol och nog började fantasierna om ett litet glas komma intågandes. Jag blir så TRÖTT på att tjafsa med mig själv om beslut som redan är fattade. Visste ju att det gått för enkelt att hålla nykterheten och att det kommer bakslag men inte fasen hjälpte den vetskapen nåt när känslorna löpte amok. Tyvärr måste jag erkänna att om det hade stått en flaska vin i kylen hade jag tömt den igår. Så bräckligt är det.

Var tog fokuset vägen? Känns som att det står någonting och blockerar området där det målmedvetna och klarsynta huserar. Jag kommer inte åt det även när jag försöker och att vara så här avskärmad är direkt förenat med högsta återfallsrisk. Jag är inte sugen på alkohol men måendet i övrigt och bristen på fokus släpper fram what-the-hell-attityden som tillåter det mesta.

Det enda jag kan göra nu är att inte utsätta mig för onödiga risker. Hålla mig hemma, äta, sova, motionera och hoppas att det snart går över. Usch det är vidrigt att inte lita på sig själv och sina impulser.

... ja mitt har inte heller blivit nämnvärt bättte. Energin, borta- och vill helst av allt ligga i sängen och äta men inte ens det kan jag med tanke på att jag har ett jobb, och går på diet.
Men jag är helt med på att inga onödiga risker tas denna dag,
Och OM man ser till antalet bortslösade och trötta dagar som vindrickare, jämför med nykter. Så är vi inte i kapp än på många år.
Hatar mest att inte känna mig effektiv. Det stör mig. Morr.
Vi hoppas på en lugnare kväll!