Hej alla!
Jag är tillbaka. Jag har varit nykter i två dagar. Detta ska bli den tredje. I tisdags gick jag på mitt första AA-möte. Jag var så tveksam in i det sista. Men sen beslutade jag mig i sista stund för att åka. Vilken tur att jag gjorde det. Det var väl ca 12-15 personer där och alla såg helt normala ut. Man skulle aldrig kunna tro att någon utav dessa män/kvinnor haft problem med alkohol/narkotika. Jag blev så varmt välkomnad! Mötet kändes så bra att jag ser fram mot nästa tisdag och då vill jag kunna säga att jag firar en veckas nykterhet. Det har väl aldrig hänt i mitt vuxna liv... Innan jag åkte till mötet sa jag till familjen att jag skulle till kyrkan på meditation. Men efteråt kände jag att jag ska ju vara stolt, inte skämmas, för att jag varit där så jag berättade var jag varit dagen efter.
Igår var jag på onsdagsmässa i samma kyrka. Jag kände att jag behövde lite andlig spis.
Allt gott till er alla!

....till dig Femina.
Det låter som att du har mycket att kämpa med.
Men också som att du kommit till ett viktigt vägskäl.
Och det låter så bra med AA. En vacker dag ska jag nog själv gå dit. Det verkar vara så människor kommer ur den här svåra sjukdomen alkoholism.....genom att öppna dörren för andra.
Vill bara säga att jag blev berörd av din tråd - och tror på att ditt liv tar en annan riktning nu!

Femina

Min man släppte ut Musse och Kalle tidigt imorse i vanlig ordning. Sen dess har vi inte sett Kalle... Han brukar springa ut och in, äta, sova och sen vilja gå ut igen. Dock har det aldrig hänt att han inte synts till på hela dagen. Vi har varit ute och ropat och letat... Det är mörkt, blåsigt och regnigt och han har inte ätit sen igår. Gode Gud, vi orkar inte mer elände i familjen, någon utav oss. Snälla Gud, låt Kalle få komma tillbaka till oss! ?

är det era katter? Så jobbigt! Jag vet.... hoppas Kalle kommer tillrätta. Helst att han redan är hemma.
Kram, kram / mt

Femina

Detta är det sista vår familj behöver. Vi klamrar oss fast vid varje halmstrå av hopp men fortfarande ingen Kalle... Ångesten har smygit sig på trots att jag är nykter (en vecka nu)... Vet inte hur vi ska orka. Känner mig helt dränerad. ?

Femina

Fortfarande ingen Kalle. Vi håller på att bli tokiga... Känns overkligt och hoppet sinar så sakteliga...

Jag tog mig till högmässa för lite tröst, även om tårarna rinner från och till. Väl hemma bakade jag kanelmuffins bara för att hålla ångesten stången och inte bli knäpp! Snälla Gud, Musse saknar sin bror... ?

Femina

Det är så tomt här hemma... De brukar busa med varandra och trängas kring maten. Sorg & saknad. ?

Ska åka och hämta dottern nu.

Femina

Dagarna sniglar sig fram. Ingen Kalle i sikte... ?

Åkte och dansade i kyrkan ikväll och hämtade dottern efteråt. Då gör jag åtminstone nånting.

Känner mig extremt låg till sinnes, som om jag aldrig kommer att bli glad igen. Tungt. ?

Femina

Vi har hittat Kalle! Instängd i grannens förråd! Min dotter kontaktade ett medium/djurkommunikatör och vi fick ett snabbt svar som ledde till att vi gick en extra noggrann runda runt området och ropade. Och han svarade! Tack, gode Gud! Jag är så tacksam! Jag hade gett upp hoppet... ??❤️

Femina

Idag var jag på askonsdagsmässa i kyrkan. Fick ett kors av sot i pannan utav prästen.

Ikväll var jag på AA möte igen. Underbart möte, underbara människor. ? Hämtade dottern efteråt. ?

Vilken dag! Oändligt tacksam över att "Bröderna Bus" åter får vara tillsammans och att de delar våra liv. Utan Kalle kändes familjen halv... Nu är vi åter samlade igen. ? Lycka! ?

Femina

Det heter boken utav Terence T Gorski som jag just läst. Den handlar om återfall prevention. #mulletant Tack för tipset!

Imorse skjutsade jag dottern igen. Jag har bakat chokladmuffins idag och ikväll varit på talarmöte. Njuter av att ordningen är återställd här hemma med Musse & Kalle. De är så fina mot varandra. Lycka är att ha så villkorslös kärlek i familjen. Tacksam! ??❤️

som länge haft en svår sjukdom. Vi brukar säga att ’vanligt är bäst’ och med åren har jag alltmer börjat uppskattades vanliga! Kram / mt

Vilken bra saying, mulletant, så är det ju verkligen - och nog därför vardagarna är bäst som nykter!
Femina, det är mysigt att läsa din tråd, kärlek och värme!

Femina

Jag har spenderat dagen på retreat i en församlingsgård idag. Det är spännande att delta i olika församlingars retreat dagar för alla har ju lite olika program och olika förutsättningar.

Ikväll blir det väl lite Mello på TV. Jo, vanligt är nog bäst. Jag hade väl egentligen varken roligare eller mer spännande tillvaro tidigare men i min alkoholmarinerade hjärna upplevde jag att jag hade fest, alla dagar i veckan... Iaf några timmar innan jag slog över i självömkan, ilska och ångest. Jag tror inte barnen upplevde minsta "fest" under tiden men det förnekade jag förstås i min sjuka verklighetsuppfattning... Jag får lära om, lära nytt. Mitt liv var inte minsta festligt med A, bara destruktivt.

#Se klart
Roligt att du läser min tråd! Ja, jag hoppas att mina små framsteg/snedsteg ger något vidare till alla er andra som läser.

En fin kväll önskar jag er alla! ?