av anonym28352

anonym28352
tors, 2020-01-02 - 22:12

Hej! Har gjort försök till inlägg senaste dagarna men raderat. Har ägnat mig åt att läsa på forumet istället. Senaste året, lite drygt, har jag druckit mer och mer och på senaste tiden har det blivit 2-3 boxar vin i veckan. Ibland har jag börjat direkt på morgonen på helgerna för att få lite energi och vara lite glad. Jag blir fruktansvärt pigg och får massor gjort här hemma med alkohol i kroppen. Aldrig trött eller slö. Jag har känt i 2-3 månader att jag borde sluta. Lyckats hålla uppe 2-3 dagar och sedan fått för mig att jag kan dricka måttligt. Jag har intalat mig själv att jag inte har problem eftersom jag jag inte haft sug på de dagarna. Då har det blivit ett par glas vin och jag känner mig stolt. Dock är monstret väckt och nästa dag drar jag i mig någon liter. Dagen innan nyårsafton blev det alldeles för mycket och då kände jag: Jag orkar inte en dag till med fylla, inte en dag till med ångest och skakningar dagen efter. Hittade på en lögn om att jag var tvungen att hjälpa en släkting på nyår och lät min familj gå på festen. Satt hemma med kluvna känslor och kände att jag svek mina barn och min man eftersom jag inte var med. Men jag sviker dem mer i det långa loppet. Ganska tuff dag att avstå från alkohol. Nyårsafton och nyårsdagen gick bra. Jag kände mig ansvarsfull och att jag hade tagit rätt beslut. Igår kväll kom ensamhetskänslan och irritationen. Idag har varit en HEMSK dag. Trots gröt och ägg till frukost, omelett och grönsaker till lunch, kyckling och rotfrukter till middag samt 2 långpromenader i solljus känner jag mig arg och trött. Ska man inte bli pigg av att sluta dricka? När kommer de positiva effekterna? Det värsta har ändå varit att jag upptäckt att jag gör inget för min egen skull, jag har ingen glädje i kroppen utan alkohol. Vem är jag utan alkoholen, jag är ju inte glad, pigg eller social, hur många vänner kommer jag ha kvar? Jag är helt likgiltig och allt känns meningslöst. Skällde ut min man idag eftersom han vägrade hämta boxen med ca 2 dl vin kvar i som jag glömde hos min kompis. Tänkte att det borde jag klara av. Jag är nu efter att ha varit arg på honom i 3 timmar glad över att han inte hämtade den. Monstret hade ju väckts och systembolaget är öppet imorgon...

Västligvind
tors, 2020-01-02 - 23:05

Ja vem är man. Man är sig själv men det tar lite tid. Jag har varit nykter i perioder innan. Försökt sluta. Nu är jag tillbaka på dag två. Men för att hjälpa dig lite. Du kommer att vara trött i början, helt orimligt trött. Det pågår för mig i 2-3 veckor. Sen kommer de positiva effekterna. Du sover bättre, är gladare (ja faktiskt men det känns inte så i början), får mer energi och känner mer av allt. Om du bara håller dig de där första veckorna som kommer bli jobbiga med trötthet och huvudvärk. Så lovar jag att det blir bättre sen ?

anonym28352
fre, 2020-01-03 - 07:38

Hej Västligvind!
Tack för dina ord, nej det känns inte som att jag någonsin kommer skratta ett äkta skratt mer. Jag får förlita mig på att du vet. :) Jag har haft många perioder med för mycket alkohol ända sedan jag var 14 år (är nu 42) men även perioder på flera år då jag knappt druckit någonting. De nyktra perioderna har kommit som en naturlig del som bara blivit av sig självt. Jag har då tyckt det varit obehagligt med rus. Har aldrig haft sådana här problem, har inte varit beroende på det här sättet tidigare. Dag 4 idag. Lite sömn inatt och tankarna snurrar som en virvelvind. När jag väl somnat ropar äldsta dottern på mig, hon är sjuk. Jag planerar mat eftersom jag bestämt mig för att gå helt upp i matlagning som terapi. Gäller att hitta något som tar tid, tror fan jag ska ge mig på hemmagjord pasta idag.
Det svåra är att jag vill inte sluta dricka när jag upplever en sån här tristess. Men jag vet att jag måste härda ut och vänta på de första positiva tecknen så att jag får vidare motivation och bevis på att det kan bli bra utan alkohol. Tack för att du svarade, trodde ingen skulle läsa och svara (det säger mer om mig än er på forumet, jag ser ju hur stöttande alla är). Planen idag: Jobba lite hemifrån eftersom barnen inte kan följa med till jobbet, handla och laga mat, promenader och Tour de ski.
Önskar dig en bra dag!

santorini
fre, 2020-01-03 - 09:02

Fint att du hittat hit och börjat se på ditt alkoholbruk. För inte är det normalt när man dricker flera boxar i veckan och även ibland redan på morron. Det är så vi med beroendeproblematik beter oss. Och tror gång på gång att efter några dagars nykterhet så är vi botade. Klassiskt. Men nu har du insett problemet.

Jag vill i all vänlighet påpeka några saker. Du säger att ska man inte bli pigg av att sluta dricka. Det blir man nog, så småningom. Men det kan ta sin tid. Kroppen, hjärnan, är van vid alkohol mest varje dag och har fått så under en längre tid. Åratal ofta. Då ger den inte upp så lätt. Det kommer att vara jobbigt och det går upp och ner. Jag upplevde nog rätt mycket eufori det första året för att jag lyckades. Men kanske inte första tiden. Tålamod, du är på rätt spår!

En annan sak, du tror inte att du kommer att skratta ett äkta skratt mer. Då måste du fråga dej, är skratt under alkoholens påverkan äkta? Som nykter kommer man i kontakt med sina äkta känslor, både glädje och sorg. Man blir tvungen att se sej själv, vad man gjort och hur man hamnat här. Det tar ont och är jobbigt men samtidigt utvecklas man. Det är värt priset att bli fri på alla sätt. Livet blir inte automatiskt underbart för att man blir nykter. Tvärtom, man saknar ibland alkoholen som hjälpmedel att slipa av vardagens kanter. Men det är inte hållbart i längden.

Tro mej, det kommer att bli bra. Kämpa på. Jag är inne på mitt åttonde nyktra år och kommer inte att ge upp den frihet jag kämpat mej till. Lycka till!

Lingonris
fre, 2020-01-03 - 10:30

Hej! jag är ny här på forumet, har läst en hel del under en längre tid men inte kommit så långt att jag skaffat ett konto.... men nu är det gjort. Jag känner igen mig i det du/ni skriver. Jag upplever att jag har noll energi i kroppen utan alkohol och har svårt att hitta glädjen och motivationen. Framförallt så är tröttheten och ångesten svårast att hantera, jag vet ju att jag mår så mycket bättre (för stunden) om jag dricker ett par glas vin. Jag har druckit i princip varje dag under flera år, en ovana jag började med för att klara av att leva i en destruktiv relation. Nu är relationen till mannen över sedan 3 år tillbaka men min relation till alkoholen är sämre än någonsin. Jag hade en vit januari förra året och det var en plåga, jag klarade det men intalade mig sedan att jag kunde börja dricka "normalt" igen... Det kunde jag inte.

Jag inser att jag MÅSTE förändra mitt drickande, det går ut över jobb, relationer och ekonomi. Och jag tror och hoppas att det kommer en belöning i form av mer energi och glädje längre fram. Men just nu känns det ganska mörkt, jag blir verkligen bara trött, irriterad och får ångest av att inte dricka. Upplever jag abstinensbesvär? Hur lång tid tar det innan det vänder? Har varit nykter sedan nyårsafton... Tack för att ni delar med er!

anonym28352
ons, 2020-04-29 - 16:20

Igår fick jag mitt första bevis på att jag valt rätt att vara nykter. Min dotter kommer ut från toaletten på morgonen med stora ögon. Det är blod i trosorna mamma! Tänk om jag varit bakis och inte orkat/kunnat göra det här rätt. Inte kunnat lyssna in henne utan bara viftat bort det. Tänk om jag hade druckit vin (ja redan på morgonen) och svamlat på i full fart. Hon vill inte prata om det så värst mycket förrän kvällen kommer. Nu hade jag kunnat ta bilen och köpa bindor i olika storlekar och kunde prata om det på ett ansvarsfullt och positivt sätt. Vi grät äkta glädjetårar och jag kommer vårda det här äkta minnet och framförallt, komma ihåg exakt vad hon sa.

Santorini: Du har nog väldigt rätt i att det inte är äkta skratt med alkohol, men jag hade väldigt mycket roligare, nu är det inte så kul men det kommer nog allt eftersom. Små stunder som blir längre och kommer oftare. Jag har börjat få lite mer energi i vardagen och det är inte så svårt att få saker och ting gjorda.
Åttonde året! Bra jobbat, skönt att du känner en frihet som är värd att hålla fast vid!

Lingonris: Dag 5 är den första dagen jag känner att det här kan bli bra i framtiden. Visst kommer det tankar om att liiite kan jag väl dricka men efter att ha läst här på forumet så vet jag att alkoholen behandlar oss obarmhärtligt lika på det sättet. Försöker manipulera oss för att ta över. De som trodde att det kunde hantera det kommer tillbaka till forumet efter en tid och börjar om på dag 1 och det verkar generellt sett som att det blir svårare och svårare att sluta efter varje bakslag. Man kan nog inte mer än att hålla ut när det är tufft och skriva ner de små positiva grejerna allteftersom de uppstår. Enkelt, men inte lätt.

anonym28352
tors, 2020-04-02 - 13:05

består ju oftast av drickande... Min pappa sa det när jag berättade att jag fallit tillbaka till gamla vanor. Jag förstod det eftersom du inte hört av dig lika mycket på senaste tiden, sa han sen. Sedan förra gången jag skrev här har jag gjort otaliga försök att sluta. Varianterna har varit många. Inte dricka alls, bara dricka på fredagar, bara dricka fredagar och lördagar, börjar om efter helgen, bara dricka onsdag och fredag, bara dricka när man är bortbjuden osv osv.
Alkoholdjävulen pratar ett internationellt språk med oss alla. Ibland pratar Hon inte alls utan skickar bara känslor. Ibland tittar Hon bara på när jag tror att jag är stark. Det är som att Hon när sig på min styrka och slår till när jag är ovaksam. Min alkoholdjävul är en Hon. Mitt sämsta jag när jag vill straffa mig själv, belöna mig själv, roa mig själv... Då tror jag att jag vet vem jag är och vad jag vill, det är för att jag tror att jag är Hon. Hon vet vad Hon vill. Ta över mig, göra mig till sin.
Det slår mig nu att jag är på dag 5 idag. En annan dag 5 än mitt senaste inlägg. Av någon anledning, som positivt överraskar mig är att jag blir helt chockad när jag ser mängderna jag drack tidigare. Jag hade förträngt det. Var det så mycket?! Senaste månaderna har jag inte druckit alls sådana mängder. Ca 3 flaskor vin på en vecka. Det är ju en stor skillnad. Dock är beteendet detsamma. Smyger, längtar, dricker mer än jag tänkt, barnen oroliga, blir arg av alkohol, får inte alls samma sköna effekt. Eller jo, skön effekt får jag men hela tiden ligger en hemsk ilska och gror. Varje dag längtar jag efter Henne, att bli Hon. Hon har ett hårt grepp om mig. Jag vill så gärna bara vara mig själv.
Jag har varit inne och läst väldigt mycket här på forumet. Har tvekat fram och tillbaka om jag ska skriva eller inte. Läsa eller inte. När jag dricker upptas mina tankar på alkohol, när jag inte dricker är jag här inne och läser och då upptas mina tankar av alkohol. Valde dock att dela med mig av mina tankar. Kan vara bra att kunna gå tillbaka och läsa lite. Sanningen omformas ju i minnena hela tiden och då är det bra att läsa statiska ord från mig själv. Inse hur det egentligen var/kändes, inte vad jag tror.
Kittlande i mig har jag målet att aldrig mer dricka. Sambon och jag har ett gemensamt mål: Inte en droppe på en månad. Han kommer inte ge med sig. Det är mitt första delmål, sätter ett nytt dagarna innan. Vad det blir måste jag utgå från då, inte idag.

Kram alla

Se klart
tors, 2020-04-02 - 13:48

Vilket fint inlägg, och välkommen tillbaka, vi gick precis omlott här i januari. Som vanligt känner vi igen oss i varandra. Blev berörd av ditt tidigare inlägg med din dotter. Jag tänker mycket på relationen till barnen, mina vuxna nu, men närvaron minst lika viktig. Att vara en förälder att räkna med.
Vad fint att du är tillbaka här. Jag märker att jag läser och skriver mindre i takt med flera nyktra dagar. Från början är man som en liten fågelunge som inte kan flyga. Sen blir utflykterna längre.
Tror jag alltid kommer att behöva flyga ”hem” till det här boet då och då. Lycka till nu!

anonym28352
fre, 2020-04-03 - 09:59

Se klart: Tack för ditt inlägg. Att vara en förälder att räkna med är nog det enda som gör mig mest just nu. Jag har ingen inre motivation idag, känner egentligen ingenting. Allt är bara grått, tråkigt, meningslöst och tomt.... jag tänker: Jag är ingen glad eller rolig person men jag är en nykter mamma. Det är good enough. Jag håller på att läsa igenom din tråd. Så mycket den hjälper mig att acceptera de stunder som är "varken eller". Att låta tiden ha sin gång. Jag är på inlägg #158 och får många gånger tårar i ögonen av all styrka, mod och sårbarhet ni alla har i din tråd. Att ha facit i hand. <3

Andrahalvlek: Ja, mycket klokare. Jag har tänkt på att det är annorlunda den här gången. Mer insikt men jag tror att hjärnan är mer "med" den här gången. Förmodligen för att mängderna jag drack innan det här stoppet inte alls var lika stora som tidigare. Jag hade aldrig klarat 2-3 boxar/v senaste tiden. Förra stoppet i januari gjorde nog att jag trappade ner trots att jag började dricka igen då. Det är ju positivt.

Känner att jag har svårt att formulera mig idag. Tankarna flyter inte på, de kommer stötvis och utan vidare känslor. Läser, förundras och finner tröst i att det är som det ska innan det blir bättre. Man måste nog börja tomt och blankt för att kunna skriva nytt. Man kan ju inte ha kvar sina gamla repliker i sin nya bok. Den skulle inte jag vilja läsa.

Kram

Se klart
fre, 2020-04-03 - 14:26

Tror nästan det är essensen av nykterhet as I know it.
Det får vara som det är.
Livets svåraste akrobat-trick att stå helt still och inte längta bort.
Vi hjälps åt här.
Kram på mellandagen!

anonym28352
sön, 2020-04-05 - 07:13

Tack för erfarenhet, Så klart. Det får vara som det är, du har rätt. Använder ett mantra jag brukar säga till barnen när de säger att något är jobbigt. "Det är bara jobbigt, jobbigt är inte farligt." Man kan jämföra nykterheten lite med dagens unga som inte är vana vid att ha tråkigt. Det finns ju alltid netflix, spel, snapchat osv. Snabba kickar hela tiden. Vi som har alkoholproblem är ju inte heller vana vid att ha det jobbigt, ha tråkigt. Personligen har jag dövat alla känslor och de senaste 2-3 dagarna har jag läckt som ett såll. Tårar i ögonen för allt!

Helgen har gått bättre än jag trodde. Ingen större saknad faktiskt. Vi har kollat på film på kvällarna med barnen, spelat brädspel och städat. Idag ska jag ut och fixa i trädgården och påskpynta lite. Ingen energi, lite stingslig men avsaknadet av sug är överraskande. Vilsamt.

Drömde inatt att jag fick ett barn. Men det ville inte ha mig. Fortsatte med mina sysslor. Åka till jobbet nyförlöst. Hela jag var som ett stort bultande sår. Oroade mig för att barnet skulle dö om jag inte fick amma. Längtade hem till barnet men det bara sov när jag var hemma, och var vaken med min yngsta dotter när jag var borta. Saknaden efter barnet var så stark att jag nu en timma senare fortfarande känner en stor saknad.

Jag frågade min sambo i fredags hur han skulle ställa sig till att jag aldrig mera drack. Det är ju något vi måste prata om. Han är så fin. Han sa ärligt att han skulle tycka att det var tråkigt att inte kunna ta ett glas vin ihop på en fin restaurang eller en god öl i solen. Men får ju vara så, det går ju inte ha det som vi hade tidigare för det skulle bara bli värre och värre, sa han.
Han är som sagt helt vit med eller utan mig i en månad nu och sen kommer han inte dricka hemma på obestämd tid utan bara om han går ut med en kompis. Han låter mig avgöra.

Kramar

Femina
sön, 2020-04-05 - 07:31

Det är helande att gråta. Fråga dig själv vilka känslor du tidigare förträngt med alkohol? Där har du din nyckel till välbefinnande. Att göra slut med alkohol är en sorgeprocess. Den får ta tid och det går fram och tillbaka. Fint att du har en stöttande sambo. ?

anonym28352
sön, 2020-04-05 - 07:53

Tack ?Ja, det känns skönt att gråta, inte så van bara. Jag har druckit på alla känslor. T ex "Nu har jag gjort något bra, då förtjänar jag ett glas vin". Det är väl det dummaste man kan göra om man tänker rationellt på det. Varför döva lyckokänslor istället för att njuta av dem och vara snäll mot sig själv?
Ja, han är bäst ?

Torn
sön, 2020-04-05 - 08:57

Till dag 8, då är ju de värsta avklarat! Vilken dröm du hade!? Jag tycker det är intressant med drömmar, och har märkt att de ofta hjälper en på vägen mot nykterheten. Det är det undermedvetna som jobbar febrilt, och det måste det få göra. Så bra att din sambo stöttar dig, det är till väldigt stor hjälp.?

Lycka till nu, det här kommer säkert att gå bra!

Kram

anonym28352
sön, 2020-04-05 - 09:23

TACK! ?Ja, visst är det intressant med drömmar! Man kan ju välja att tolka dem till sin fördel. Själv väljer jag att tänka på min dröm som att tänka: Något nytt är på väg, jag är skör men kärleken från mina nära och kära samt min egen längtan till dem och det nya är det som kommer få mig att klara det här.

Den här gången jag går mot nykterhet är annorlunda än andra gånger. Tidigare har det varit panikslaget, stickigt, kämpigt, ångestladdat och skuldbelagt. Nu är det mer... lugnt. Inga större ups and downs. Mer accepterat. Njuter av det nu, vet att det förmodligen kommer mer hets framöver.

Min sambos stöd är så fantastiskt!

Kram

Se klart
sön, 2020-04-05 - 11:23

Att bli nykter är faktiskt rätt ensamt för ingen kan göra jobbet åt en, sug ska hanteras, känslor dyker upp- eller inte. Drömmar att tyda, nya situationer att klara av.
Men att ha en man eller partner, barn- stora eller små som inte givit upp hoppet om en, som står och finns där med stöd och dlrtroevde. Det är ju något så grundläggande fint och även om det inte känns så mkt alla dagar. En dag i taget är mitt enda tips. Och precis som du skriver att använda både floskler och visdom som man strösslar över barnen för att själv ta sig igenom de tuffare dagarna, kram.

Andrahalvlek
sön, 2020-04-05 - 11:38

”Det är bara jobbigt, och jobbigt är inte farligt.”

Det mantrat får en plats i mitt ”arkiv” med bildliknelser och mantran, tack ❤️

Du ska få en bildliknelse och ett mantra av mig. Bildliknelsen snodde jag av Wasabi tror jag ? Bra idéer är till för att sno!

Tänk dig ett hus, ditt barndomshem kanske. Du sitter där och dricker i godan ro när du plötsligt känner att det luktar rök. Sen märker du att det brinner - massor! Vad ska du göra? Stanna kvar och dö eller fly för livet?

Till mig själv brukar jag säga ”Allt blir som det blir, och går som det går” när jag börjar oroa mig och fundera på framtiden, som jag tex inte alls kan påverka i dessa coronatider.

Jag tänker den medvetna tanken så pass ofta att min hjärna är förprogrammerad på den tanken. Hjärnan reagerar liksom med ”okej, jag tänker på något annat då” helt automatiskt.

Tankens kraft är stark - både positivt och negativt!

Grattis till 8 nyktra dagar! Själv är jag på dag 57, tjoho!

Och grattis till en jättefin och stöttande sambo! Ni två kan njuta på en uteservering ändå. Att du har alkoholfritt i ditt glas förtar inte stämningen ett dugg. Det tror du inte nu, men det ska du bli varse när du provar ?

anonym28352
fre, 2020-04-10 - 07:37

Se klart: Jag tar också bara en dag i taget, svallvågorna sprider sig i tanken till imorgon och nästa dag med. Men det är inget jag intalar mig. Det bara blir så. Men idag är jag nykter för att jag vill.

Andra halvlek: Tack för bildliknelsen! Jag är en visuell människa och bilder är jättebra för mig. Det där var solklart❤️

Dag 13 har kommit, utan större ansträngning. Jag har sådan tilltro till mig själv. Som att jag faktiskt är snäll mot mig själv för ovanlighetens skull.

Jag är klar i huvudet, men väldigt trött. Har ibland kort stubin med barnen. Känner mig väldigt harmonisk men det är flyktigt och skört. Minsta lilla motgång får mig att tappa tålamodet. Jag har insett att jag behöver hitta egentid. Ut på promenader. Alkoholen gjorde att jag klarade av alla bestyr och syskontjafs hyfsat bra. Inte på slutet iofs pga den pyrande ilskan jag fick direkt när jag drack. Men tidigare. Inte så konstigt. Alkoholen gjorde mig avskärmad, avtrubbad och väldigt ensam i familjen. Jag var inte närvarande trots att jag var där. Så på ett sätt distanserade jag mig och var inte med hela tiden. Någon slags variant av egentid. Jag hörde inte allt, såg inte allt. Nu gör jag det och jag är utmattad. Kontrollbehovet är tydligen starkt hos mig.

I början av veckan skulle jag handla åt min mamma. På ICA och Systembolaget. Min första automatiska tanke när jag så listan var: "NEJ! Jag kan inte gå in dit. Det här kommer jag inte fixa. Då slog det mig. Fast.. det är ju inte jobbigt. Varför trodde jag det? Det var som att jag förväntat mig att det måste vara jobbigt. Gick in där, hälsade på mina bundisar (personalen) och de hjälpte mig att hitta rätt vin till henne. Passade på att köpa en flaska alkoholfritt bubbel så att jag har något gott alternativ om det dyker upp nån middag med kompisen i påsk. Det var som om jag aldrig druckit alkohol och att det alkoholfria alternativet var MITT.

Alltså, det här går ju oförskämt lätt. Nästan skrämmande hur lätt det är. Inget behov av alkohol. När kommer bakslaget som alltid kommit vid alla tidigare nykterhetsförsök? Precis som ovan, förväntar jag mig att det kommer. Men kanske jag inte ska göra det. Mina förväntningar ställer ju till det för mig. Jag tror att jag försöker göra så här: Förvänta mig att det kommer gå lätt och ha en plan för om det inte går lätt.

Kram alla fina ?