Dagen blir ofta fylld och det blir tidig kväll. Jag är redan klar för sängen men sitter snällt i soffan med öldrickande man. Han är pigg och ”glad”. Klädd så han skulle kunna gå ut och ta en drink, Jag med lermask i ansiktet, håret inpackat och med pyjamasen på.
Sugen på bubblig frisk kall ramlösa som väntar i kylen?
Helt ok! Och faktiskt skönt! Att känna sig ren inifrån och ut. Ikväll, och förhoppningsvis på morgonen. Det är så härligt att vara nykter.
Men suget kommer. Ja, det dricks överallt. Och frågan varför gör jag det här ens? dyker upp.
Känner att jag behöver ta fram ”Tänka klart” och börja läsa den igen. Men ikväll orkar jag inte ens läsa. Slötittar på tvn.
Skönt! Att låta hjärnan, kroppen, psyket få vila!
☯️??‍♀️kram?

Har dykt upp även här; den där, ”vilken konstig idé jag fått helt plötsligt, att inte dricka” och
”Det är ju inte alls jag...”
Tänker tillbaks på att gå upp och halsa en halv anslagen öl efter middag med kompisar
Och ska också lyssna igen på Annie Grace.
Kram, vi tar även de tråkiga dagarna med ngt sorts (jämn)mod.

Hade öldrickande man här med. Drack själv iskall cider. Mycket gott?

Jo ibland kommer ju suget. Tänker det är en del i processen för att bli frisk. Man får liksom hitta sitt sätt att tackla det på tror jag... att bli frisk är inte bara att inte sluta dricka alkohol utan oxå bearbeta allt. Får väl vara ens jobb ett tag? Eller inte. Sparka ut alkoholträsktrollet bara? Så mår vi bra.
Kram?

För mig känns det allt annat än rak väg, och så är det nog för oss alla, på olika sätt.
Att med öppna ögon ta sig igenom kämpiga tillfällen funkar ibland, att vända sig åt andra hållet, ibland. Det är minst sagt varierande.
Jag känner mig (kanske konstigt?) inte arg, och aldrig att min hjärna är kidnappad. Jag har det här med mig, en del av mig, som jag lär mig leva med, lite bättre dag för dag.
Kram!

Å sån fin energi jag får av er här!!
Så kloka och lugnande svar! Verkligen! Får mig att förstå. Nu är jag i en skör fas. Behöver ta det lugnt. Inte rusa in i agerande pga känslor/tankar. Ska fortsätta sakta på den här nyktra, rätta fantastiska vägen.
Det är perioder som nu man sätts på prov.

Jag berättade för min man om mitt problem. Hur illa det varit. Inte ens han visste hur det varit. Att jag druckit sprit på offentlig toalett för att orka gå in och handla. Hällt i mig ren sprit på morgonen efter en fest. Återställt fyllan varje helg med över 10 procentig öl, gömd i garderoben. Halsat 0,5 liter på 30 sekunder. Haft galen abstinens med kramper och vanföreställningar/förvirring. Jag är så rädd. Och sorgsen. Inser att jag behöver gå igenom den här fasen för att komma till lite rakare väg en tid.

Jag vill aldrig mer dricka. Jag är så rädd för det starka suget. Jag ska för alltid vara nykter.
?☯️?☯️

Läser de två sista kapitlen i boken ”Tänka klart” just nu och hittade två citat som stämmer bra på dig just nu.

”Det kan hända att du drabbas av tvivel, kvardröjande begär och stunder av klentro. Det är okej: Oroa dig inte. Och försök INTE att inte tänka på det. En Harvardstudie från 1987 bekräftade att vi tänker mer på saker vi försöker att undertrycka. Det är okej att begrunda det som dyker upp naturligt i huvudet.”

”För mig är den mest skräckinjagande saken med återfall hur lätt det är att tro att man har förlorat kriget genom att återfalla. Det är ett misstag att inbilla sig att man har förlorat kriget bara för att man förlorade slaget. Sanningen är att varje strid gör oss starkare så länge vi förblir fokuserade på att skärpa oss imorgon. Vi måste utkämpa detta krig med empati och överseende.”

Kram ❤️

Du skriver modigt, och lever modigt. Att berätta om den skam som legat inbäddad nånstans långt inne är verkligen att vilja och välja att leva sitt liv i uppriktighet. Starkt av dig! Kram.

Har känt mig lite trött på alla sätt på sistone. Känt mig gammal liksom. Trött av rädslan för Corona/viruset, ovissheten och spändheten under lång tid, utan slutdatum. Att inte kunna leva och göra allt roligt jag vill göra. Livet tvingar oss att backa. Luta oss tillbaka. Inte skynda för att leta efter lyckan där utanför. Stilla stanna upp för att inse att lyckan finns där inom oss. I stillheten. Vi har ingen kontroll över livet och världen därute. Vi kan bara acceptera. Stanna upp. Lyssna inåt. Jag inser att jag behöver jobba med den biten än. Lyssna inåt. Njuta av det tysta och tråkiga. Det är där lugnet är. Här. ☯️

Blir verkligen ledsen för din skull, att du känner dig så låg just nu. Du JoYo är ju den som kvittrar på det här forumet ❤️

Läs din tråd från början - fatta hur duktig du har varit! Under lång tid.

Inte för att jag tror att du tänker börja dricka igen, men ditt mående behöver bli bättre snart. Är du utarbetad? Uttråkad? Understimulerad?

Fysisk aktivitet gör underverk för humöret, liksom tillräckligt med sömn. Kan du återuppta en hobby? Lära dig ett nytt språk? Boka in promenaddejter med kompisar? Eller så behöver du bara vila. Kolla på tv-serier och läsa böcker.

Så brukar det vara för mig när livet känns som en uppförsbacke. Då behöver jag vila, vila, vila - tills lust och ork kommer tillbaka. För den kommer tillbaka.

Och coronanyheter ska du sluta glo på. Ingen vet vart vi är på väg. Allt blir som det blir, och går som det går ❤️

Du kände dig lite låg igår, hoppas du mår bättre idag?

Jag minns min hundraårsdag, jubel och salut! Jag hade klarat "det stora målet" som jag inte alls trodde på i början! Jag kan ju och jag ska fortsätta!
….
Det gick några dagar till … 100 dagar skulle ju vara den stora vändpunkten, inte uttalat men någonstans i mitt undermedvetna hade jag trott det … men här går jag och inte mycket har förändrats...
Jag blev låg.
Men det gick över :-)
(iaf tills jag tappade bort mig själv)

Ta hand om dig och tappa inte bort dig!

KRAM!

Rosa76

Jag tror att den här Corona tiden tvingar oss till lugn på ett annat sätt än vad vi är vana vid och det kanske är bra. Bra att "fånga dagen", jag är inte speciellt bra på det egentligen utan är mer impulsiv. Nu måste man varva ner och jag tror att få igång endorfinerna är nödvändigt. En rask promenad eller en lätt joggingrunda, livet känns så mycket bättre och lättare efter en endorfinboost. Jag tror att de tankar du har är helt normala när man hållit upp så länge som du, det blir nästan som existentiella funderingar. Tänk på att den lilla j*vulen bara testar dig ! Kram Rosa76

På riktigt! Jag tar till mig av era fina råd!
Tack alla fina medkämpar! Det känns lite lättare att vara låg. Jag vill upp. Helt rätt att jag behöver fysisk aktivitet. Tränat 2 gånger i veckan men skulle behöva bryta av och göra nåt annat. Springa/simma/yoga/dansa kanske.
Tacktacktack för att ni stöttar!!??

Ska väl vara den starkaste- som i kraft?
Jag känner mig urstark när jag tar mig igenom tråk- och gammeldagarna,inte blundar för eller låtsas. Apropå se klart.
Vi har mycket spännande framför oss. Kram!

Min ”magiska” nyktra dag 108 (108 = magiskt nummer inom österländska religioner).
Vill också tipsa om boken ”the power of now”/”Lev livet fullt ut” av Eckhart Tolle. (den ska man gärna läsa flera gånger eftersom den ger så mycket och olika beroende livsfas) För djup inre lugn, visdom och välbefinnande.
☯️??‍♀️?
(jag är inte alls så flummig som jag verkar här! IRL är jag en ganska svartvit stram och torr typ med en mycket färggrann insida.?)

Jag tycker att du är livsbejakande, och inte ett dugg flummig.

Du vill utvecklas och bli en mer harmonisk människa - det är underbart. Fler skulle göra så - ta kommandot över sitt eget liv.

Man kan inte förändra någon annan. Man kan bara förändra sig själv - och föregå med gott exempel.

Och du föregår verkligen med gott exempel JoYo ❤️

Härligt att vakna nykter!
Härligt att läsa era kommentarer! Jag ler med hela hjärtat och blir glad. ?

Solen skiner och en heldag ute med barnen väntar! Tänk sån tur! Tur att jag fick den här chansen att vara nykter! Känns nästan som att en högre makt har hört mina böner om hjälp. Jag har bett om hjälp för mina barns skull, om jag själv inte vore förtjänt av nykterheten. För mina barns skull, hjälp mig att vara nykter, jag behöver hjälp.
Med åren har jag sakta sakta fått det stöd, de insikter jag behövt i rätt fas. Tagit ett steg i taget. Trillat tillbaka. Rest mig igen. Jag har en stark känsla i mitt jag om hur jag vill vara. Nykter. Jag vill vara en stark person, jag vill vara ett självklart stöd för mina barn och de goda människor omkring mig. Mina barn ska slippa känna vilsenheten och ensamheten jag känt, då min egen mamma försvann in i alkoholismen. Mina barn ska inte få veta hur den tomheten känns. Den erfarenhet jag egentligen uppskattar, som fått mig att tänka, den empatin kan jag ge mina barn med oändlig kärlek och empati. Det finns fler sätt att uppfostra bra människor. Än det dåliga jag fick uppleva. Min barndom var fylld av galenskap, våld, alkoholism. Narcissistisk pappa och neurotisk mamma. Gjorde att jag aldrig mognade mentalt med deras hjälp. Jag frös till is. Det har tagit många år att tina mentalt. Nu börjar jag känna värmen gentemot mig själv och inte bara lyssna på andras känslor. Jag jobbar med att smälta samman men den flicka som blev misshandlad fysiskt och mentalt. Den flickan jag har lite på avstånd, som frusit till is. Hon måste få mogna och läka tills det känns som jag. När jag kan känna vad som hände henne, när jag kan känna att det var jag, att det är jag, då kan jag släppa mer. Lite i taget. Med hjälp av min underbara ängel, terapeuten. Hon är en ängel jag träffade på vägen till tillfrisknande. Jag är så tacksam. Idag är en skön dag.
?