Oj, vilken hög igenkänning när jag läser!

Tror att mycket av det vi upplever bottnar i "allt eller inget".
Superpositiv - eller deprimerad.
Mittemellan är tråkigt. Skrämmande tråkigt? Värt att utforska tror jag.

Och, om du är mätt föreslår jag en middagslur och en promenad för att smälta allt. Vila och återhämtning.

Övertygad om att aptiten kommer tillbaka då :-)

Kram!

Mittemellan är samtidigt nyttigt för mig, men jag väljer att kalla det balans. Balans mellan att ge och få, intäkter och utgifter, input och outcome.

Varje dag försöker jag hitta den balansen, eftersom det är den som är basen för att jag ska hålla i längden.

Precis som jag för mitt eget måendes skull måste begränsa mängden coronanyheter, så måste jag begränsa min input av nyktra sanningar. För att orka i längden helt enkelt.

Men just idag släpptes ett nytt avsnitt av Alkispodden, och nykterhetsgurun Craig Becks kanal på youtube var riktigt bra - så lite ”påfyllning” blir det idag också.

Kram ❤️

Nu har jag jobbat fyra dagar på min arbetsplats. De allra flesta av mina vanliga fika- och lunchkompisar jobbar hemifrån. Det är sjukt ödsligt i lokalerna.

Kvar är två mellanchefer vars stress stressar mig oerhört mycket, även om jag bara uppfattar den på avstånd i vårt kontorslandskap.

Kvar är också min egen stressade chef, näst högsta chefen, som igår sa till mig ”jag får dåligt samvete bara jag ser dig”.

Orsaken är att hon för 1,5 vecka sa ”vi måste sätta oss och snacka ihop oss”. Det har inte hänt än - för hon har inte haft tid. Och jag tänker inte varken krusa eller jaga henne.

Jag svarade henne väldigt lugnt: ”Det är lugnt, jag jobbar på. Jag kan ta egna beslut”.

Och det gör jag. Jag är van att ta egna beslut, även om ramarna just nu känns lite extra sladdriga så ett ord eller två från henne hade hjälpt mig i mitt arbete.

Men ett stressat beslut från henne gjort med vänster armbåge har jag ingen nytta av, då kan det kvitta. Då får jag hitta mina bollplank på annat håll.

Varje dag den här veckan har jag deltagit i våra morgonmöten. Inte för att det berör mina faktiska arbetsuppgifter, utan mer för att visa min närvaro och mitt intresse för verksamheten. Idag efter morgonmötet sa min chef: ”Du behöver väl inte delta på mötena, vi blir för många i rummet med tanke på smittorisken.”

Då höll jag på att gå hem direkt. Sen sansade jag mig och jobbade på som vanligt större delen av dagen. Och i eftermiddag har jag förberett mig för att jobba hemifrån från och med måndag.

Så nu ska jag hem och möblera om lite så att mitt köksbord ska bli mitt nya skrivbord. Jag ska låna dotterns kontorsstol och ockupera hela köksbordet med mina papper.

Jag har skapat två nya videomötesgrupper: videofika och videopausgympa. Jag hoppas och tror att kollegor hänger på efterhand.

Jag funderar också på vilka rutiner jag ska ha. Jag tror att det blir en rask promenad innan och efter arbetstid, och en cykelrunda på lunchrasten.

Plus videopausgympa på förmiddagen och videofika på eftermiddagen. Eventuellt bokar jag in videolunchdejt med någon kollega.

Det ska nog bli bra ?

Om ni inte har sett ”A star is born” så vill jag verkligen rekommendera den. Finns på Netflix.

Jag har sett den två gånger på bio och två gånger på Netflix. Gråter floder varje gång.

Inte kollat sen jag blev nykter dock. Kanske ikväll. Den kanske gör ännu mer ont i hjärtat nu ?

Usch, vilken taskig chef du har Andrahalvlek. "Du behöver väl inte delta på mötena" Hade jag fått höra något sådant så hade jag blivit svinupprörd och velat klappa till chefen.(fast det gör man ju inte)
Bra att du har kommit till sans i alla fall och kan jobba hemma tills cheferna förhoppnings har stressat
av sig. ? Du kände inget sug efter alkohol efteråt eller?
Ja-ja, försök att släppa detta nu, ingen ide att älta skiten.

Ha en bra helg!❤️

Kram

Men hade hon stått lite närmare hade hon kanske fått en snyting. Social distansering räddade henne ?

Jag har bestämt mig för att inte spela på hennes planhalva. Vill hon bete sig som en idiot är det hennes förlust.

Tack för pepp!

Sov till kl 10.30. Låååång frukost med tre koppar kaffe, tidning och mobilsurfande.

Sen åkte jag och yngsta dottern till lite olika butiker, tittade mest och köpte litegrann.

Därefter fika hos ex-svärföräldrarna, utomhus och med god distans. Härligt i solen ☀️ Mysigt att prata med dem lite, det var länge sen vi träffades senast.

Spanade för fullt efter sädesärlan, som verkligen borde ha kommit nu och alltid brukar spatsera på asfaltsplanen nedanför huset. Säkert vårtecken. Fick tyvärr inte syn på den. Den som brukar bo just där måste ha dött.

På vägen hem såg jag dock två tranor - också ett säkert vårtecken - och en ormvråk som satt i diket och mumsade på något trafikoffer.

Nu vila och ta en höneblund ? Varje bra ledig dag innehåller en timmes höneblund!

Senare ska jag cykla - och idag blir det en för mig halvt okänd runda. Jag har länge haft span på en grusväg som jag undrar vart den kommer ut. Idag ska jag få veta. Kanske är det en återvändsgränd, och då får jag bara cykla lika långt tillbaka.

Sen blir det rester från gårdagens hämtmat ihop med dottern framför tv:n. Hon bestämmer vad vi ska titta på och sannolikt blir det något av Astrid Lindgren, vars figurer hon har älskat i typ alla sina 20 år.

Köpte garn idag och ska börja sticka mig en tunn rundsjal ikväll. En sjal som kanske i nödfall kan användas som munskydd, om jag viker den dubbel och lyckas sticka den riktigt tät.

Jag känner en helt annan närvaro ihop med min dotter. Vi har verkligen haft roligt ihop idag. Pratat och skojat, haft det riktigt mysigt ihop.

Hon är verkligen inte bortskämd med roligheter, och hon frågar inte efter det heller. Ett besök på ÖoB och fika är helt tillräckligt för henne en lördag. Hon har stort behov av vila när hon är ledig, titta på tv/dator och spela candycrush. Hålla kontakt med sina vänner på Messenger.

Hon lever verkligen här och nu och har hon bara människor som hon älskar omkring sig så är hon genuint lycklig. Hon är en glädjespridare och en livsnjutare till max.

Hon är min ledstjärna ⭐️

anonym28352

Vilken härlig dag du haft! Höneblund är obligatorisk här med, behöver det.

Sticka! Det ska jag nog också göra, tack för att du påminde mig. Eller virka.. ska se vilka slags garn jag har hemma.

Tänk så mycket vi kan lära oss av våra barn bara vi är tillräckligt uppmärksamma och närvarande.❤️

Kram ?

Sticka och virka är perfekt återhämtning för hjärnan! Det finns forskning på det faktiskt.

Det är något med att man sysselsätter händerna (finmotoriken) i kombo med att man planerar arbetet, koncentrerar sig (i alla fall i början, senare går det mer automatiskt) och att resultatet blir fint. Förhoppningsvis. Men allt man övar på blir man bättre på!

Jag lärde mig sticka och virka efter min första utmattningsdepression våren 2007. Hittade en grundläggande instruktion när jag googlade, och började försöka helt själv.

Sen dess har det blivit många sjalar, raggsockor och mössor. Ibland repar jag upp och börjar om. Det är själva hantverkandet jag är ute efter, inte lika mycket resultatet.

En del har jag gjort på beställning. Till äldsta dottern har jag gjort en dubbel trekantssjal med hål för huvudet (typ en poncho) i dubbelt garn. Jättevarm i ljust grått garn och stickad i rutor. Varje gång hon har den på sig blir mitt hjärta extra varmt ❤️

Jag har har virkat massor av smårutor till lapptäcken också, och en gigantisk rund filt i olika färger, av restgarner.

När man stickar och virkar kan man inte heller hålla på med mobilen hela tiden - och det är också nyttigt! Jag är helt klart mobilberoende, och det är min yngsta dotter också ?

anonym28352

Det är något speciellt att skapa med händerna. Väldigt mycket mindfulness.

Jag är en beroendeperson. Kan bli beroende av vad som helst. Nu är det alkohol (såklart), mobilen, snus, sociala medier, patiens på telefonen, läsa. Tidigare har det varit supernyttig mat, träning, glass, alkohol (igen), vaniljmunkar, spela på travet, städa. Allt har missbrukats på gränsen till tvångsmässigt. Jag är verkligen en allt eller inget person. Upp och ner som en jäkla jojo.

Funderar på om det går att använda min beroendepersonlighet att bli beroende av bra saker. Yoga, laga mat, meditation, promenader och löpning. För att brainstorma lite fritt. Det svåra med beroende är att det brukar inte bli det man väljer som man blir beroende av. Men skam den som ger sig. ?

Låter så härligt att finna ro med handarbete, jag skulle också vilja det men aldrig lyckats förut när jag försökt, blivit för rastlös. Kanske dags att prova igen? :)

Sticka och virka är lite mindfulness faktiskt. I början behöver man härda ut rastlösheten, och till slut kommer lugnet med hjälp av det monotona.

Prova igen! Gör det så enkelt som möjligt bara.

Jag tänker att människor i alla tider har varvat ner efter en hård arbetsdag med hjälp av handarbete och hantverk. Och att det funkar!

Tack Andrahalvlek för denna:
"Jag tänker att människor i alla tider har varvat ner efter en hård arbetsdag med hjälp av handarbete och hantverk. Och att det funkar!

Jag har stickat en del. När jag bröt foten för många år sedan blev det många tröjor. Efter en operation blev det massa strumpor. Utmattningsdepression = mössor och vantar.
Det har hjälpt mig att få tiden att gå, att härda ut.

Nu för bara lite sedan fick jag en kasse full med garn av min syster. Jag tackade, men när hon åkt stuvade jag undan kassen. Jag vill inte bli påmind om att vara sjuk, nu är jag ju frisk.

Omprogrammering. Att sticka har nog inte bara fått mig att härda ut sjukdom, att sticka har nog faktiskt hjälpt mig att må bättre.
Att jag mår hyfsat bra nu innebär ju inte att jag inte kan må ännu bättre.

Jag ska plocka fram min garnpåse, för om stickning är mindfulness så passar det mig sååå mycket bättre än att försöka sitta rakt upp och ner och kämpa för att komma i nåt mindfull-läge.

Kram och TACK!

Gillar skarpt både dig och din tråd. Inläggen bjuder in till så många härliga diskussioner. ?

Tack för att du finns här, välkomnar och peppar så många.

Ha en fin söndag. ?

Kram

Skriver ner dem kort nu för att utveckla dem bättre ikväll. Först tänkte jag på vikten av förberedelse och att ha tidigare erfarenheter att relatera till.

Sen tänkte jag på... fick verkligen rota runt lite för att hitta det! Under flera år har jag försökt nätdejta, med varierat resultat.

Också ett beroende har jag kommit på. Som jag nu är fri från, ungefär samtidigt som jag blev nykter. Men det är inget jag går och tänker på aktivt ”jag får inte nätdejta” ?

Jag får visst nätdejta, men jag vill inte.