av Befrielsen

Befrielsen
tis, 2020-09-15 - 19:09

Jag har läst här i forumet under de senaste månaderna och för två veckor sen tog jag beslutet att inte dricka alkohol. Jag är på 16e dagen nu och jag tänkte att det var dags att börja skriva lite här också. Min tanke är att uppdatera lite då och då hur det går och förhoppningsvis få och ge lite pepp på vägen. :)

Varför slutade jag? Jag har nog vetat i många år hur det ligger till, att jag faktiskt inte kan hantera alkoholen som andra kan. Innan jag slutade lyssnade jag på flera ljudböcker av nyktra alkoholister och det var först då det slog mig att de tankar jag har brottats med inte är normala. Det är inte normalt att oroa sig över om vinet ska räcka till mig och hålla stenkoll på hur mycket de andra egentligen tar. Det är inte normalt att ständigt sätta upp regler för sitt drickande och framför allt inte att alltid bryta dem (förr eller senare). Det är inte normalt att nästan bli gråtfärdig när jag inte får vin en kväll jag hade förväntat mig att få det (exempelvis att sambon glömde köpa med sig på väg hem). Alkoholen har helt enkelt haft en otroligt central plats i mitt liv, utan att jag egentligen insett det. Nu inser jag också att jag undermedvetet valt bort aktiviteter, eller sorterat dem som "tråkiga", utifrån att det inte serveras alkohol där.

Beslutet att sluta dricka alkohol har vuxit fram under det senaste året. Innan dess kunde jag absolut inte föreställa mig ett liv utan alkohol, så tråkigt jag tänkte att allt skulle bli då! Det var helt otänkbart. Jag har alltid firat framgång och glädje med alkohol, så jag förstod inte hur jag någonsin skulle kunna fira något om jag inte "fick" dricka alkohol. Hur som helst. För ett år sedan drack jag vid ett tillfälle alldeles för mycket. Det hade hänt förut, men den här gången hände det i ett sällskap jag tidigare svurit att jag INTE skulle bli för berusad tillsammans med. Skammen dagen efter, ångesten och den både kroppsliga och mentala tröttheten var enorm. Det tog minst en vecka innan jag började känna mig någorlunda återhämtad.

När jag vaknade upp lovade jag mig själv att aldrig mer dricka så att jag fick minnesluckor. Om jag återupprepade beteendet skulle jag ta till metoder för att kontrollera mitt drickande. I första skedet tänkte jag mig att jag skulle använda en app för att hålla koll på antal glas och promille.

Sedan gick det helt okej fram till i somras, jag drack men inte så pass mycket att jag hade några större minnesluckor. Då en dag hände det IGEN.

Sagt och gjort införde jag systemet med appen. Jag beslutade mig också för att OM jag misslyckades att kontrollera mitt drickande en gång till, då är det dags att sluta helt. Det gick bra till en början, men för 16 dagar sedan hände det på nytt. När jag vaknade den morgonen var jag säker på att jag aldrig mer vill må så igen. Aldrig mer ha bakisångest och minnesluckor. Slösa bort minst en hel dag på dåligt mående, ibland längre än så eftersom ångesten hänger kvar. Sedan den dagen har jag lovat mig själv varje morgon att den här dagen ska jag vara nykter, och hittills har jag hållit mitt ord.

Jag tänker att jag kommer använda den här tråden lite som en dagbok och skriva av mig både om hur det går och om andra tankar som dyker upp längs vägen.

Se klart
tis, 2020-09-15 - 20:40

... att börja skriva, även om du läst här, så var det för mig också.
Jag känner igen väldigt mycket i det du skriver, främst att välja bort grejer pga tråkiga (inget vin) samt kunna gråta om min man glömt köpa ?
I helgen missade vi Systembolaget för tredje helgen i rad (knytis mm åtaganden). Så allt förändras. Till det bättre livet.
Du låter väldigt trygg och säker i ditt beslut. Då är mycket ”vunnet” men jobbiga dagar kommer förstås. Dock har jag aldrig varit med om någon så jobbig nykter dag, som bakis-dagarna. Vad bra att du är här! ?

Mrx
tis, 2020-09-15 - 21:06

Välkommen till gemenskapen här på forumet. Du är inte ensam om dina funderingar. Vi är väldigt många helt vanliga människor som tänker i samma banor. Alkolism är en sjukdom. Vi som inte blivit sjuka men känner symptom är fler än du tror. Bra att du tog steget och skrev ett inlägg.

Befrielsen
ons, 2020-09-16 - 20:31

Tack! Vad skönt Det känns att hitta en plats med människor som går med samma eller liknande tankar som jag. Det känns lätt så ensamt, som om man är den enda i världen som inte kan hantera alkohol (trots försök att hålla uppe fasaden).

Så sant att nykterheten inte kommer kännas (hoppas jag!) lika jobbig som bakisdagar. En nyttig tanke, tack! :)

AmandaL
ons, 2020-09-16 - 20:36

Du är långt ifrån ensam om att inte kunna hantera alkoholen! Välkommen hit! Äntligen kan du tänka att du hittat till en plats där man insett att man inte kan hantera alkoholen och vill göra nånting åt det. Det är en värdefull tanke att bära med sig, jag vill göra något att den här besattheten till alkohol som aldrig slutar bra, heja dig och bra gjort!
Och att vara nykter är ser finaste någonsin, det är som att se livet med andra ögon, livet börjar kännas kul och lätt och ångest försvinner, finns inget att likna med hemska pinsamma fyllor eller bakfyllor man behöver sova eller kräka sig igenom ? Nej jag hejar på dig och att du ska få uppleva livet som det bör levas. Men glädje ???

Se klart
ons, 2020-09-16 - 20:37

... att inte kunna hantera alkoholen. Tyvärr är vi många.
Till skillnad från många eländiga situationer kan vi påverka den här. Genom att inte dricka.
Läs trådar här. Ta en dag i taget.
Ta ett beslut- för en överskådlig tid, tre månader började jag med och ärligt talat var några av dessa dagar riktigt sega. Men jag var noga med att inte lova annat än en dag, det visste jag att jag skulle kunna lida mig igenom ?

Så småningom händer något med hela människo-systemet, omöjligt att förstå innan.
Önskar dig kraft och mod! Kram.

Befrielsen
ons, 2020-09-16 - 20:41

Dag 17.
Idag var jag på min första tillställning där alkohol serverades och där jag för förstå gången visste med mig att jag skulle beställa alkoholfritt. Det gick bra och jag kände mig inte sugen på alkohol. Men en lite konstig känsla är det och jag tänkte mycket på vad de andra tänkte när de hörde min beställning. Troligtvis var det bara jag som tänkte på det, men ändå.

En sak jag har fått syn på med mig själv är hur mitt besatta beteende inte bara gäller alkohol, utan även andra saker. T ex har jag ofta ätit trots att jag inte är hungrig, bara för att det är en vana. De senaste dagarna har jag medvetet övat på att känna igen riktig hunger - och att skilja den känslan från när jag bara är sugen. Det är svårare än vad man (i alla fall jag) kunde tro! Är det här någon som någon annan känner igen?

En annan sak jag märker är hur trött jag är. Det är inte så att jag förut drack varje dag, så det beror nog inte på brist på alkohol i kroppen. Jag misstänker att det är för att min hjärna går på full fart och tänker och funderar hela tiden. Jag är hypermedveten hela tiden och tänker, nästan som besatt, på mitt alkoholfria liv. Jag lyssnar på ljudböcker om det på väg till och från jobbet. Efter jobbet googlar jag på alkoholens effekter eller läser i forum och bloggar. De första dagarna kände jag mig i stället energifylld, som om jag hade en superkraft, men den senaste veckan har jag gått och lagt mig tidigt för att fortsätta lyssna på ljudbok tills jag somnar. Jag orkar liksom inte ha ögonen öppna. Med det sagt är jag väldigt nöjd med mitt beslut, men den här tröttheten gör mig galen!

Befrielsen
ons, 2020-09-16 - 20:45

En fråga: Hur gör man för att besvara ett inlägg? Jag tryckte på "Besvara" och skrev ett svar lite högre upp, men efter publicering såg det bara ut som ett "vanligt" inlägg, dvs det verkade inte framgå vilken användare jag svarade?

AmandaL
ons, 2020-09-16 - 20:47

Jag har haft väldigt mycket som liknar ditt mönster, om du orkar kan du läsa min tråd som heter dag 3, där får du all möjlig läsning om börjans panik och sug till hur jag bemästrat att vara på fester helt alkoholfri. Ta dig en titt, början kan som sagt vara lite ångestfylld för det var så jag känd då medans jag hoppas att slutet kan få dig peppad och stark samt känna motivation ?

AmandaL
ons, 2020-09-16 - 20:49

Det går inte att svara en specifik person genom att trycka på besvara utan inlägget hamnar längst ner i den tråd du är inne i, så vill du skriva ett inlägg tillägnat en viss person är mitt tips att skriva namnet på den personen i ämnet som jag har gjort till dig nu, så hittas det lättast av rätt berörda ?

miss lyckad
ons, 2020-09-16 - 22:02

Jättebra att du börjat skriva här..Detta Forumet och filmer och böcker är det ”enda” jag använt mig av när jag slutade dricka..Många fina människor finns det här, som peppat mig genom svåra tider i mitt liv..Men dom har även visat glädje med mig när jag gjort bra val i livet..Du verkar klok och reflekterande som person, det är goda egenskaper när man vill förändra sitt liv till något bättre..???

Jullan65
ons, 2020-09-16 - 22:18

Välkommen hit och visst känner jag o många med mig igen oss. Att inte kunna hantera alkoholen är mitt, vårt problem. Här kan du få alla möjliga tips o råd för att hålla dig nykter och oxå hitta motivation när adjävulen knackar på. Lycka till o kram

Andrahalvlek
ons, 2020-09-16 - 22:30

Det låter som du är inne på det som jag kallar faktametoden. Fakta, fakta, fakta och sen repetera, repetera, repetera.

Hjärntvätta sig med nyktra fakta, och sakta men säkert påverka det undermedvetna. Det är det undermedvetna som gör att vi agerar reflexmässigt.

I min tråd ”Behöver all hjälp jag kan få” hittar du en massa tips på böcker, poddar och youtube-klipp.

Välkommen hit!

Kram ?

Kennie
tors, 2020-09-17 - 18:44

Hej och välkommen! Känner igen mig i mycket av din resa, har druckit ungefär som du, och är nu nykter sen fem månader. Och det är verkligen en befrielse, bra trådnamn! Jag har precis som du varit hungrig väldigt ofta.Trodde jag behövde förmiddagsfrukt, mellanmål och kvällsmacka utöver de vanliga måltiderna. Bestämde mig för att bryta den vanan och upptäckte att det tog ungefär två veckor, sen slutade jag vara hungrig i tid och otid. Tar ett glas vatten, the eller kaffe istället, det funkar jättebra. Och unnar mig vissa kvällar en rad mörk choklad minst 70% kakao. Känner en stor frid i att min kropp inte hela tiden kräver något. Jag älskar mat och äter alltid god frukost, lunch och middag, men jag har blivit av med den hetsiga hungern du beskriver. Kanske inte är läge att förändra just i början av nykterheten dock, men det kanske kommer av sig själv sen, det ena hälsosamma valet leder liksom till det andra..

Befrielsen
sön, 2020-09-20 - 16:07

Tre veckor idag! Det känns riktigt bra och jag är stolt över mig själv. I torsdags var det lite tufft dock. Jag fick märkliga tankar som "tänk om jag skulle öppna den där spritflaskan och hälla upp en drink?", "tänk om jag skulle smaka på sambons alkoholfyllda öl?" eller "tänk om jag skulle gå till systemet nu och köpa alkoholfyllt vin?". Det var som när man (eller jag i alla fall!) går över en bro och får tanken "tänk om jag skulle kasta min väska över räcket!". Jag förmodar att det var någon form av sug jag hade. Hur som helst lyckades jag hålla mig från att förverkliga någon av tankarna, men det var jobbigt när de kom.

Jag vet att det inte hade varit någon fara i sig om jag hade tagit en öl, jag kan hantera alkohol när jag är hemma och inte festliga sammanhang. Det har exempelvis aldrig varit ett problem för mig att inte kunna stanna vid 1-2 glas vin (eller drinkar) till maten eller en film vid en hemmakväll. Men: Jag vill inte utsätta min kropp för det (varken mentalt eller fysiskt) och dessutom får jag ALLTID ett sug efter mer. Bara för att jag kan kontrollera mig själv i vissa miljöer betyder det inte att det är helt smärtfritt och det är så otroligt skönt nu att aldrig behöva dividera med sig själv, inte behöver tvinga mig själv att INTE dricka mer. Även vid hemmakvällarna, om jag druckit ett glas vin, får jag en önskan om att dricka mer men jag håller igen eftersom jag vet att det inte vore normalt. Så länge jag inte tar det första glaset är allt bra och jag behöver inte hantera mitt sug efter mer.

Den här helgen har jag och fått testa min vilja ännu en gång. I fredags hade min sambo kompisar över och de drack alkohol. Själv la jag mig tidigt och var väldigt nöjd med det. Särskilt dagen efter när jag var först upp och dessutom mådde jag hur bra som helst!

Något som oroar mig mest är det sociala trycket. Det har gått jättebra hittills, både i onsdags och i fredags, men jag vet att det svåraste kommer vara när jag får en direkt fråga från en kompis om att gå ut och ta en öl. Jag kommer vilja följa med och jag kommer dricka något alkoholfritt, men eftersom det beteendet är så ovanligt för mig vet jag att jag kommer att få frågor.

Jag är orolig över att behöva vara öppen med att jag har slutat dricka. Jag vet inte riktigt varför, men jag tror jag är rädd att andra kommer tycka att jag är tråkig eller att jag inte kommer bli medbjuden på sociala aktiviteter. Innerst inne vet jag dock att jag kommer att vara MER avslappnad nu när jag inte längre behöver kontrollera mitt drickande och mig själv (eftersom jag inte dricker). Under veckan har jag nämligen funderat en hel del på det här och insett hur mycket energi jag tidigare har lagt på att vara "i fas" med andra på fest.

Att dricka i samma takt och inte snabbare. Håller stenkoll på de andras glas konstant för att försäkra mig om att jag inte häller i mig.

Det tar så klart bort en del av upplevelsen och gör det också svårare att vara närvarande i samtal. Dessutom har jag alltid haft ångest över att blir förändrad när jag dricker. Jag vill inte att det ska märkas. Det gör att jag hela tiden är spänd och anstränger mig för att inte prata för mycket eller bete mig på ett sätt som kan ses som "avvikande", eftersom jag inte vill att folk ska tro att jag beter mig på ett visst sätt för att jag har druckit. Nu som nykter kommer jag inte behöva oroa mig över det! Jag kan dansa, sjunga med, skratta högt och prata hur mycket jag vill - jag vet att det är JAG och inte alkoholen som styr mig.

Befrielsen
sön, 2020-09-20 - 16:31

Det låter klokt att tänka att hungerproblemet inte behöver vara i fokus nu. :) Skönt att höra att fler upplever samma sak, det gör det mindre ensamt. Det jag är lite rädd för är att jag ska börja fokusera mer på mat nu när jag inte längre dricker alkohol, så jag ska försöka vara lite vaksam i alla fall. Men det jag snarare har märkt hittills är att jag äter mindre. Alkohol har ju en förmåga att få en sugen på lite allt möjligt, plus att omdömet försvinner, och det slipper jag nu. Det är mer den här "hungern"/suget som uppstår vid tristess som jag kämpar lite med. Men jag ska försöka tänka att det inte är någon större fara om jag äter mer nu i början, om det nu skulle bli så, jag är tillräckligt upptagen nu med att sluta dricka alkohol och komma in i de nya vanorna kring det. En sak i taget. :)

Befrielsen
sön, 2020-09-20 - 16:32

Och stort grattis till fem månader! Vansinnigt bra! :)

Kennie
sön, 2020-09-20 - 19:16

Flera saker i ditt senaste inlägg som det kunde ha varit jag som skrivit.. Först det där om att kasta handväskan över broräcket (fast jag brukar tänka mobilen), och framför allt det du skriver om att absolut klara att hålla sig till två glas och att inte gå över gränsen, men att man egentligen alltid vill ha mer, och så hålla koll på andras glas och inte fylla på oftare. Jag ogillade också om det märktes att jag var full, kämpade stenhårt med att hålla stilen.

Mitt bästa svar till människor jag inte vill dela hela storyn med är att jag tagit en alkoholfri vår/sommar/höst. Hade det varit nu efter sommaren som jag börjat med nykterheten skulle jag säga att jag bestämt mig för en alkoholfri höst för att det blivit så mycket middagar under sommaren med vin hit och dit, så jag känner att kroppen behöver en paus. Är det någon jag tror jag kommer berätta allt för senare har jag lagt till att jag känner att det lätt blir mer än jag tänkt. Vanligaste svaret jag fått är "samma här".
Eller så skyller du på att du börjat en diet eller träningsprogram. Bra att ha ett uttänkt standardsvar. Nu när jag efter min nyktra vår +sommar fortfarande inte dricker så säger jag att jag mår så bra av att skippa alkoholen så jag kör på tills vidare. Min erfarenhet är också att de flesta inte bryr sig så mycket. Nu känner jag också mer och mer att jag vill säga sanningen, och sprida ordet om vad alkoholen egentligen gör med så många av oss.

Andrahalvlek
sön, 2020-09-20 - 20:58

Jag var precis lika obekväm med att berätta i början. Oftast går det att skylla på bilkörning för mig. Min äldsta dotter och en vän till mig är de enda jag verkligen har pratat om det med. Men de har inte fått veta hela bakgrunden.

Jag brukar säga att jag har slutat dricka för att främja min psykiska hälsa. Att ångest och sömnstörningar förvärras av alkohol. Att jag som nykter slipper ångest och sover svinbra. Och det är ju helt sant.

Jag har alltid historiskt varit öppen med mina bekymmer med ångest och sömnstörningar. Nej, inte alltid. Inte när jag var som sjukast. Jag pratade om det först när jag hade tillfrisknat och fått distans till det.

Så tror jag det är med att prata om alkohol och nykterhet också. För mig. Den tiden kommer då jag vitt och brett berättar om mina tidigare alkoholbekymmer. För alla som vill veta, och alla andra också.

Kram ?