av Backen123

gros19
fre, 2021-01-22 - 05:15

Skriver att du skulle vilja komma i kontakt med någon som har en relation till en nykter missbrukare. Själv går jag ibland på alanon och i min grupp har dom flesta en relation med en nykter alkoholist d.v.s deras män är nyktra och har varit så en längre tid. Kanske kan du pröva någon alanongrupp där du bor. Tyvärr är det kanske endast på nätet just nu. Hoppas du hittar någon som passar.

Kan inte sova så jag läser lite här och ser du har en annan tråd angående anhörigvecka. Var själv på Rönneholms slott genom Nämndemansgården och det var ovärderligt, kostade 11.000 men frågan är om jag överlevt utan det. Hade nog inte haft min mentala hälsa i behåll i alla fall. Svårt att beskriva hur det var för det behöver upplevas. Vid sidan om alla kunskaper och insikter fanns det en sån kärlek mellan anhöriga och beroende som är väldigt svår att förklara.

En tid efter att jag genomgått anhörigveckan gick jag även ett sorgebearbetningsprogram på Rönneholm. Även det fantastiskt att kunna släppa det som varit, att sörja det som inte blev som man önskade eller drömde om. Jag kan nog säga att dom två sakerna är det bästa jag gjort för mig själv. Egentligen även för andra för det påverkar ju omgivningen att man har förlåtit och gått vidare. Hoppas det inte blir för mycket svammel för nu börjar jag bli trött. En sak till som var ganska rolig eller inte. Jag kan inte köra i mörker och sorgebearbetningen var under kvällstid vilket innebar att jag behövde sova över där. Då erbjöd man boende på slottet och det tackade jag ja till. Sedan kom man med en nyckel till mig. Jag förväntade mig att det var någon form av bed and breakfast, men jag hade hela slottet för mig själv.

Har du möjlighet att åka till Rönneholm så gör det. Jag hade gärna åkt dit varje år.

Backen123
ons, 2021-01-27 - 09:00

Gros tack för dina rader, ja jag har nog förstått att jag behöver en anhörigvecka. Har också förstått att Nämndemansgården är ledande inom området, men tyvärr för långt bort. Så jag söker något närmare MellanNorrland. Själv ska jag på reatret nästa helg, tystnad, meditation och yoga plus stresshantering ingår, känns mäktigt och lyxigt ? Och hoppas jag inte behöver sova själv i ett slott ?
Jag läser bland beroende och här. Bland dom som kämpar mot suget ser jag vanliga människor som i text är tacksamma i kampen, när den väl startat. Vi som skriver här önskar inget hellre än att våra anhöriga blir nyktra och att vi får tillbaka tilliten och slippa oron. Vi kämpar dagligen med att lära oss hur vi ska förhålla oss till A, fast vi är så svikna. Men A verkar kunna dundra på, visa ilska, vara oförskämd, bedra och kasta all skuld på oss och det knäcker oss, psykisk misshandel hela vägen många gånger.
Jag har tänkt så många gånger, om det hade varit jag som gjort alla dessa dumheter så hade jag ju självklart försökt vara snäll åtminstone, gett fan i dumheter när man vill ha kvar sin respektive. För dessa personer är ju oftast väldigt trevliga och omtyckta utåt sett. Jag får inte det här att gå ihop..... min man känner sig sviken av mig, att jag aldrig ville ha honom. Vilken jävla dyngsur offerkofta att bära. Tänker är det verkligen bara en sorts alkoholist, eller finns det med och utan ilska, med eller utan dumheter? Eller har det att göra med jaget och beroendepersonligheten, att ju längre sjukdomen framskrider desto mer maskhål i hjärnan. Det är så mycket surr om skuld och skam, ja men gör något åt det då. Vi har haft en del fina samtal på mitt initiativ, men dagen efter så verkar varken information el känslan att förändra finnas kvar. Jag tror man inom beroendebehandling måste lära sig att läsa av den sjuke, att krutet måste läggas på 4:e steget, att ta ansvar för dom i sin närhet, annars kommer inte tillfrisknandet kunna ske, kanske lägga in i programmet att minst en månad måste den anhörige få vara i första rummet för att kunna släppa, gå vidare tillsammans. Lägga mera krut på relationsfrågor, slå näven i bordet och säga "va alkoholist men ge fan och bete dig som en skitstövel mot dom du säger dig älska så ska du nog se att livet kommer tilbaks." Vi känner ju också skuld och skam i det här, men vi tar ansvar inför anhöriga, vänner. Ja nu blev det nog luddigt......

MalmMia
ons, 2021-01-27 - 16:10

Precis där träffade ditt inlägg. Så himla rätt med hur det är med våra A och oss själva. Alla orden kunde jag skrivit själv. Får mig verkligen att tänka efter, hur lever jag egentligen, vilken snedfördelning. Nu går jag bara och väntar på snedtändningen för att göra slut på djävulsdansen. Men har nu en mysig och trevlig tid så jag njuter. Men jag har fått nog, en gång till - då är det slut! Jag har ingen brådska med att slutet måste komma nu men vägrar att leva med en som är dum på fyllan.

Lurad! Kom idag på att han har ett sparkonto med pengar som han inte visat mig. När vi flyttade ihop igen gick jag in med alla mina pengar och tog för givet att han också gjorde det. Men tänk så fel jag hade, känner mig så himla lurad och dum. Jag är helt enkelt för snäll och naiv för mitt eget bästa, det vet han och utnyttjar mig.

Nora81
ons, 2021-01-27 - 19:17

Inte luddigt alls, tvärtom så kristallklart. Tack för att du presenterar sanningen som du gör. Kände mig innan totalt nedslagen av allt kaos men fick styrkan åter av att läsa ditt inlägg. Tack för att du så tydligt flyttar ansvaret där det hör hemma!

Morgonsol
ons, 2021-01-27 - 20:22

Backen 123. Ja tror att bär sjukdomen är långt framskriden då är beroendejaget mer lik en djävul än innan-tidigare i beroendet. De kan själva inte kontrollera sin ilska. Det är som en demon som är där inne. Därför tror ja det är lönlöst o komma nån vart i diskussioner innan A har kapitulerat. Åtminstone är det så för mig. Det tar ju lång tid för oss bredvid att släppa taget. Det bästa hade varit om det var A som vanligen släppte taget men tror. Ja vet inte! Men tror det är vanligare att anhöriga släpper taget först. De drogar ju sig o lever i sin bubbla så de kan hålla på längre än vi. Skulle ja döva mina känslor mellan varven med A eller annat så skulle ja sökert med orka hönga i längre. Men det löser inget.

Morgonsol
ons, 2021-01-27 - 20:27

Backen 123 men känner med dig. Exakt så :"Var alkoholist om du vill men bete dig mot de som bryr sig o som du säger att du älskar. Men. Tror det är.en demon där inne i dom. O går inte plocka bort den hemska jävla delen-aggressiviteten förrän de börjar tillfriskna o inser hur sjuka dom är

Backen123
ons, 2021-01-27 - 21:23

Men jag blir så trött på min nyktra alkoholist (ex) man, som sitter i vårt hus, psykiskt och fysiskt skadad. Han vill antagligen att jag säga - men kom hit och bo här med mig, så kan jag betala allt, fixa allt, så kan du sms med nån kärring för bekräftelse ibland och så lever vi lyckliga i alla vår dar, jag lovar.
Nä imorgon sms:ar jag honom när han tror det passar nästa vecka att boka in en mäklare för ett möte.
MalmMia, jaså han försökte vara lite listig där, gör lika.... känns skönt sen ? så har jag jobbat, vägrar känna mig lurad nå mer ❤
Morgonsol och Nora81 känns som ni är på banan, självklart ligger ansvaret hos A. Pepp att läsa era texter ?

Nora81
ons, 2021-01-27 - 22:15

Känner igen den djävulen som tar över när suget efter a blir ohanterlig. Har blivit utsatt för psykisk misshandel i 1,5 år av den djävulen men det hände något sist den djävulen var på mig. Det var några timmar efter den djävulen för hundraelfte gången kastade ut mig för att få dricka. Han trodde jag skulle hämta mina saker och lämna MEN det gjorde jag inte även om det var min plan. Något i mig tog tag i mig och drog mig fram till ett skåp och där hittade jag vin och starköl som jag slängde ut på golvet. Jag blev plötsligt väldigt bestämd och kände hur det kokade inom mig och frågade om det var det här han kastade ut mig för? Jag kastade glaset i golvet och sa till honom att han borde skämmas plus en massa annat. Det var första gången jag såg honom sjunka ihop och den där djävulen som varit på mig med aggressiva sms och skuldbeläggande attityd var som borta.
Inte för att jag tror att han i den stunden blev omvänd i sin alkoholism men i den stunden fick jag min styrka tillbaka som han tryckt ner.
Han försökte med några sms igår kväll men har inte svarat. För mig var det en helt ny upplevelse att se honom gå så fort från dr jekyll till mr hyde så fort han blev avslöjad.

Backen123
ons, 2021-01-27 - 22:45

Jag kan tycka det är skönt att få bli sådär hederligt förbannad, tyvärr har man ju en anledning men blir man arg för man yr sig en massa ?? jag blev skogstokig ifjol på min man, ni vet när man berättar sanningen på riktigt, vilken skit han har ställt till det för sina barn, för mig, vansinnet.. Han visste att det skulle komma, han hade fått nåt sms från ett ex också, därav dynamiten. Då slutade det med att jag fick skjutsa honom på psyket och jag fick rådet att han borde inte vara själv. Så min timeout i annat boende då fick min man som gäst, han som jag behövde komma ifrån. ?

InteMera
fre, 2021-01-29 - 15:36

Känner så väl igen det ni skriver, den där sekunden när man plötsligt bara får kraften tillbaka och a djävulen får stå tillbaka! För mig kom nog den stunden för några år sen när jag blev kontaktad av en helt främmande kvinna som ville att jag vet vad min man håller på med bakom ryggen på mig (andra kvinnor som hon själv på nätet..) och henne kunde jag tacka för ärligheten. Min man fick då över sig all min ilska och frustration som grott i många år. Han satt tyst och mållös medan jag hällde ur mig allt, precis allt som är åt helsike med oss! Om det hjälpte honom? För nån vecka men sen fortsatte han som vanligt. Om det hjälpte mig? Ja massor! Det var orsaken till att jag nu har eget boende och kan ha distans till honom, jag tog tillbaka mitt liv i den stunden! Och du Backen123 är nog snällare än jag för jag skulle nog inte ställa upp på att vakta mannen för att han inte borde vara ensam enligt någon...Inte har han heller funnits där för mig när så mitt liv hängt på det, jag har slutat vara vårdare, mamma, älskare och fixare åt mannen. Den stund han kan börja vara allt det åt mig också kan jag återvärdera mitt beslut. Den dagen har jag slutat hoppas på, nu sätter jag mig själv först. Allt annat har varit naivt och bara lett mig till att ge upp mer och mer av mig själv utan att få nåt tillbaka och bara mera krav, skäll, och bekymmer.

Backen123
lör, 2021-01-30 - 10:50

Ikväll har jag skrivit brevet om skilsmäsa, inte skickat men tränar på att inte ducka, linda in så mycket. Skrev det dåliga, hur man inte gör mot dom man älskar. Skrev även ner dom fina minnena jag spar, det kanske gör ondare än ilskan. Startar inte upp fighten fult, utan kommer skicka med alla handlingar så kan han slicka på kuvertet och skicka. Ansvar, ansvar. Hoppas jag lägger på lådan imorgon. Släpper taget nu några timmar, inte manipulera, inte tvinga. Låta Gud öppna dom rätta dörrarna när tiden är rätt ? God natt

Backen123
tors, 2021-02-04 - 23:33

Hem till huset, fixa med lite djur och skottning. Han berättar om samtalet med arbetsgivare och personalansvarig där han berättat om behandling, vården inom landstinget, bra gjort och han är mannen igen. Jag sa att jag vill skiljas (igen) men inget inlindat nu, han blir berörd men han kunde ändå prata om först skilsmässa och sen bodelning. Så säger han samma mening som förut, inte som hot eller så - det här får stå för dig, inte för mig. Jag kan inte läsa in vad han menar.
Han är nykter, ska få samtalskontakt men det räcker inte för mig, behandling var mitt krav, för mig själv, för oss, punkt. Så nu reatret i helgen, nya tag på måndag och då ta med mig papper för underskrift ?

Nora81
fre, 2021-02-05 - 12:10

Starkt av dig Backen123. Blir så glad när jag läser att du tar hand om dig själv som no1. Du är en inspiration.

Tänker att jag vill starta samtalsgrupper inom kommunen där man får träffas, prata av sig och ge stöd till varandra för anhöriga. Forumet är guld värt och en oerhörd hjälp.

Azalea
lör, 2021-02-06 - 22:01

Hoppas du får en underbar retreat i helgen och kan samla på dig massvis med bra energi.
Massvis med kramar till dig??Azalea

Backen123
sön, 2021-02-07 - 23:10

Vill bara skriva om helgen, och tacka er för pepp ❤ vilken häftig grej, det här med tystnad i 3 dagar, lite fusk för det var fredag efterm till söndag 14, men ändå och jag klarade det riktigt bra, jag som alltid vill socialisera mig, surra och vara nyfiken var tyst ( nästan) ? kände en oro vad som händer när man blir ensam med sig själv sådär, när syftet är att du ska in i dig själv, till jaget. Men det gick bra, inte helt enkelt men har hittat metoder att träna på för att släppa losningen, ni vet när det ända man tänker på är någon annan. Skrivit till mig själv, till mannen och till mina barn. Skrev till mig själv att nu byter jag bok till en ny, nu börjar en ny tid i mitt liv där jag ska vara fullblodsegoist för mig och mina barn en period, gå in i medelåldern försöka njuta ännu mer och läka, bokslut. Om framtiden vet ingen, det kommer ändå inte bli som man trodde så släpp ett, det har jag lärt mig i helgen, hänger ihop med AA att förlita sig på en högre makt tycker jag, så skönt mellan varven innan medberoendet suger tag i en igen, 2 steg framåt ?

Nora81
mån, 2021-02-08 - 00:20

Låter som du haft en härlig helg och byggt upp ännu mer styrka Backen123. Fullblodsegoist låter som ett bra mål (skrattade lite när jag läste det för det är ju precis vad vi behöver vara mer av). Heja dig och dina kloka tankar.
Kram

Nora81
mån, 2021-02-08 - 00:20

Låter som du haft en härlig helg och byggt upp ännu mer styrka Backen123. Fullblodsegoist låter som ett bra mål (skrattade lite när jag läste det för det är ju precis vad vi behöver vara mer av). Heja dig och dina kloka tankar.
Kram