..

Ibland ramlar minnen in från början av min alkiskarriär ! Både roliga/tråkiga/ tankeväckande sådana.....
Nu kom ett minne från den tiden när jag drack finsprit för jag var ju inte alkis....minsann...
Då köpte man alkoholen över disk från en kvadratsur kärring på andra sidan disken. Och man var livrädd för att få röd lampa med allt vad det innebar med koll av leg och ännu mer sura blickar och känslan av att vara utpekad.

Nåja, jag skulle ha en flaska Grants och hon bakom disken frågade om jag skulle ha en stor.
Och jag skulle ju skämta till det lite världsvant sådär med motfrågan : Finns det små ? Och skrattade till lite :-)
Det gjorde inte kärringen. Hade hon kunnat döda med blicken så hade hon gjort det.

När jag sen var utbildad alkoholist så insåg jag ju att hon förmodligen på nåt sätt var insyltat i alkisbranschen antingen som medberoende eller alkis själv. Man skämtar inte om alkohol...

Idag har jag inga som helst problem med att skämta om alkohol för den finns överallt och ger både nöje och sorg och inget kan jag påverka. Jag har ju utan tvekan haft mycket skoj med spriten innan den tog över mitt liv och det kan jag ju inte förtränga. Skulle jag ta ett återfall idag så skulle det vara allt annat än roligt så jag tänker på att inte ta det första glaset.

Gör gärna samma sak hörrni !

Idag stjäl jag helt friskt från Vara Frisk's tråd där Vill Bara Sluta skriver detta :
"Idag har nog hjärnan klarnat lite för nu börjar jag tro att det här är vad AA kallar första steget, att kapitulera inför både alkoholen, sina krav och sig själv och erkänna att man är maktlös.
Aldrig tidigare har jag haft denna känsla, utan tidigare har jag omedelbart satt igång och skriva ner scheman och planer för att lyckas."

Det är väl ingen hemlighet att jag haft så mycket hjälp av AA's program och jag blir så glad över att se denna beskrivning av första steget som jag själv upplevde !

Att jag erkände min maktlöshet är starten på mitt nyktra liv !!

Tack Vill Bara Sluta !

@Adde
Tack för en fin bekräftelse på att den här känslan är rätt🙏
Jag har gått på en del AA möten och att tidigare säga "Hej, jag heter XXX och är alkoholist" har bara varit en läpparnas bekännelse. Det här är en känsla som genomsyrar hela min varelse, ett steg in i det okända, utan rädsla. Jag vet inte vad som kommer härnäst, men det kommer att bli okej 😊
Kram🤗

Hejar också på dig @villbarasluta
Har aldrig varit på AA men känner igen känslan: jag lägger ner mina vapen.
Och som Karin Boye skriver: jag vill möta livet vapenlös.
Kram till er båda 😍

Jag har under åren mött många män på olika möten som bekänner att de våldtagit och misshandlat kvinnor. Alla har skyllt på alkoholen eller drogerna.
Jag kan inte mekanismerna bakom hur våldet fungerar men jag har iaf svårt att förlåta såna gökar då jag tror att dessa våldstendenser finns i hjärnan hos dem från början men som släpps loss under påverkan av ruset. Mäns våld mot kvinnor eskalerar i samhället och idag lever var 3e kvinna under miserabla förhållanden där nån typ av våld alltid är närvarande.
Enl kvinnoorganisationer lever nånstans runt 15 000 gömda från sin förövare.

Hos männen verkar det vara en utlösande faktor att de själva varit sexuellt utsatta som barn och att de senare i livet tagit till droger för att lugna ner det invändiga kaoset. Hos kvinnor finns inte det egna beroendet med i sammanhanget däremot så följer de ofta schemat för medberoende.

Att alkohol, droger och våld ÄR intimt förknippat därom är alla överens ! HUR man ska åtgärda det är nästan alla oense om ! MEN en sak är gemensam : Det är män som äger problemet ! Med eller utan alkohol eller droger !! Och det är solklart att man alltid har ett val !

Idag på Mors Dag blir detta extra tydligt för mig. Min far utövade aldrig nåt som helst våld mot min mor eller mot mig själv och för det är jag evigt tacksam ! Jag är bekant med flera som inte har den sitsen i livet. Det finns sen 5 år tillbaka en organisation, Orange Day MC, (googla !!) som jobbar för att ändra våldsspiralen och där de flesta har egen erfarenhet och som kommer från machokulturer som typ MC-gäng. Journalisten Maria Andersson har skrivit 2 tunga böcker om det och de är så läsvärda ! Tårar tillsammans med eftertanke ! "Innanför västen", där det visas hur machokaraktären skapas, och "Mellan väggarna" där våldsutsatta kvinnor berättar sin historia som den aldrig berättats tidigare.

FB-gruppen "Gömda kvinnor" har nu en egen fond dit man skicka in pengar för att dessa kvinnor ska kunna köpa de mest basala grejer som skor till barnen, leksaker, skolmateriel, hygienmateriel till kvinnorna......mm mm. De har ju fråntagits rätten att själva äga betalkort, konton eller andra för oss så alldagliga saker för allt är ju spårbart idag.

Alkohol och droger förstör så otroligt mycket mer än jag kunde ana för några år sen ! Då trodde jag bara att det var en personlig tragedi.

Idag ska jag vara nykter !!

Jag stjäl helt fräckt från Aleforsstiftelsens nyhetsbrev denna undersökning som visar vad andra undersökningar visar (prenumera gärna på deras nyhetsbrev !!) :
"Hur går det för patienterna?
Till att börja med vill vi rikta ett stort tack till Kristina
Berglund, lektor och forskare vid Göteborgs Universitet,
som deltog vid vår nätverksträff den 25 maj. Vi har ett
långt samarbete med universitetet. En fråga som kom upp
är hur det går för patienterna efter en behandling hos
oss.
Frågan är komplex då återfall förekommer, men att det
inte betyder att personen ändå med stöd kan återgå i sitt
tillfrisknande och hitta en stabil nykterhet/drogfrihet med
återgång till arbete. Hos oss ingår alltid ett års eftervård
när man lämnar behandlingshemmet.
I en artikel från Göteborgs Universitet så redovisar
Kristina att hela 76% av patienterna hade uppnått
helnykterhet eller en låg till måttlig konsumtion. Studien
byggde på intervjuer med våra patienter fem år efter
avslutad behandliing.
Intressant med studien var också att man jämfört vår
tolvstegsbehandling med behandling som utgick ifrån att
man istället försökte hjälpa patienten till ett kontrollerat
drickande, vilket ledde till ett sämre resultat.
### redigerat bort personuppgifter /magnus###

Har nog skrivit det här förut men det tål att upprepas !
Min nykterhet bygger helt på den dagen jag seriöst bestämde mig för att göra något åt min situation, den dagen jag letade efter nån/något som skulle "göra mig frisk" från spriten.
Jag hade ju försökt få hjälp flera år tidigare men bara sprungit på en massa okunniga som trodde att de visste hur vi aökisar fungerade.
Jag hade bestämt mig, jag letade, och jag fann en väg.....
Jag åkte på behandling ! 4 veckor som gjorde att jag hittade min väg ut från skiten.
Jag tror att den viktigaste lärdom är att jag måste tömma ur den gigantiska ryggsäck jag bar omkring på som innehöll alla skämsiga saker jag samlat på under alkoholisttiden och så är det fortfarande ! Jag kan inte låta irriterande saker stanna kvar i mitt huvud utan jag måste rensa med jämna mellanrum eller så fort tillfälle ges. Trollen spricker när de släpas ut i dagsljuset.
Alla kan inte åka på behandling men att gå på AA klarar alla av och då få den stöttning av Di Gamle som kan vara livsavgörande. Det är en rätt "enkel" väg till en stabil nykterhet men det är ju ett val att göra.
MEN......det viktigaste är att inse att jag är maktlös inför alkoholen och att jag behöver hjälp för att hitta, och behålla, min nykterhet.

Ibland händer det.......
Mitt i stan, där det var ett stort event, stod jag vid ett rödljus vid ett övergångsställe då jag tyckte jag kände igen en profil snett framför mig ! Klev fram och tittade framifrån....och JA.....det var en legendar inom alkisbranschen som stod där !!
En man jag ser upp till ,beundrar och respekterar <3
Han hade föreläsningar när jag gjorde min behandling och satt igång mäktiga tankar i min hjärna! Ibland så blev det konflikt när jag inte fattade vad han menade !! Det är ju så enkelt så jag kan ju bara ta emot det jag är mogen för och under behandlingen så var det en hel del kollisioner i min hjärna.
Just den grejen vi tvistade om som jag minns bäst var att vi alkisar skulle bli värsta egoisterna och jag menade att det var ju just det vi varit i många år ! Han försökte få in i min arma skalle att det är skillnad på alkoholisten före och efter jag hade gått ut i min nykterhet !
Idag fattar jag vad han menar !!
Jag måste alltid, i alla situationer, prioritera mitt egna mående före precis allting annat !
"Det viktigaste först" "Lev och låta leva" "Ta en dag i taget" mfl olika deviser hjälper mig att prioritera mitt mående. Detta innebär INTE att jag ska bortse från att hjälpa andra och vara medkännande med deras situation. Men jag ska INTE uppmuntra till att tycka synd om sig själv utan försöka hjälpa med den erfarenhet jag har.

Jag beundrar den käre legendaren som haft så enormt mycket tålamod med oss färskingar men han har ju själv erfarenhet och vet ju precis hur våra invändningar låter eftersom han använt dem själv. Det är inget man lär sig på nån skola.

Jag är enormt glad för att jag såg honom på ett övergånsställe i en helt normal situation och att jag tog beslutet att ta kontakt <3 För några minuter blev jag återigen den färska nyktra, osäkra, alkoholisten som hade påbörjat mina första nyktra steg i det riktiga livet <3

Det nyktra livet bjuder på överraskningar av alla slag <3

Blir några rader en gammal bekant idag igen.....
Jag liksom de allra flesta nynyktra nojar sig över kroppen och vad som tagit skada av drickandet men min erfarenhet nu säger att det förhållandevis få som druckit sig till skador OM de kliver av det destruktiva livet i tid. Med tanke på min tid tillsammans med usel hembränd sprit och annat som inte höll bästa klass så är ju min hälsa strålande !! Ålders/gubbproblem hör ju till men kan ju knappast kopplas till min alkoholism.

Igår såg jag en bekant på fb som jag faktiskt trodde var död men uppenbarligen är vid liv :O
Han har så länge jag träffat honom gått ut och in i drickande som man går i en svängdörr. Jag var otroligt less på hans berättelser när han kom till aa-mötena och tjatade om exakt samma sak varenda gång. Han är väl nånstans 80+ nu och jag har ingen susning alls om han beter sig på samma sätt idag. Dagarna efter han tog sig ur senaste fyllan såg han för bedrövlig ut men piggade på sig alltefter de nyktra dagarna gick. Sen när han stod på topp och en del började hoppas på han så var det dags igen. Hur en människokropp pallar med att svinga sig mellan så svåra dalar och toppar är för mig en gåta.
Men som sagt...kroppen tål mer än vad vi är värda !

Låt nu bli det första glaset i morgon på amatörernas stora afton !

@Adde En av mina vänner har levt på samma sätt som du beskriver din 80-åriga vän. Totalt nedgången efter sina fylleperioder, tog sig tillbaks till livet i små steg gång på gång för att åter supa ner sig när han var på topp. Jag var rädd att han inte skulle leva länge till, så illa var det. Men plötsligt hände det som man kallar solskenshistoria. För fem år sen blev han nykter, började styrke och löpträna. Idag är han 58 år och springer maraton. Det är helt omöjligt att fatta att hans kropp klarat att hämta sig så.
Han säger att träningen är hans nya drog och att han hellre dör under ett träningspass än i sina egna spyor.

Önskar en trevlig midsommar. Ingen alkohol här (inga maratonlopp heller för den delen)😊
🌞🌞🌞

@Adde skrev:" men min erfarenhet nu säger att det förhållandevis få som druckit sig till skador OM de kliver av det destruktiva livet i tid. "

Per definition har du ju rätt i att det är relativt få OM de kliver av i tid. För har de druckit sig till skador har de ju per definition inte klivit av det destruktiva livet i tid.

Min erfarenhet är precis tvärtom. Det är betydligt fler som dricker sig till skador än man tror. Skrumplever ligger globalt på, är det plats 11 som dödsorsak i världen? Tidigare var alkohol största orsaken till skrumplever men nu är det ju i vissa fattigare länder hepatit C och i länder som USA är det övrig kost och stillasittande som börjar ta över alkohol som vanligaste orsak.

Här på forumet nämns det ofta hur levern är tålig och så vidare, och det är den ju generellt, men det är också väldigt individuellt. De flesta verkar tro att skrumplever är för parkbänksalkisar och de flesta klarar sig bra, men det blir ett bryskt uppvaknande för många som plötsligt upptäcker att de har end stage liver disease.

Självklart är det inte alla som hamnar där, men rent statistiskt så är det ju en handfull av de som skriver på forumet som kommer att dö i skrumplever. Många av dem kommer att ha haft en period av nykterhet där det gått och tagit ett blodprov och där det sett bra ut och de trott att det betyder att de inte har några skador alls och gått tillbaka till att dricka för att en dag spy blod och plötsligt är det lite oåterkalleligt.

@Smörblomma Det har du såklart rätt i. Det är ju inte endast i just leversjukdomar som problemdrickare går bort i utan det finns ju en massa andra orsaker, vissa som kan gå väldigt fort som akut pankreatit t.ex.

Jag tycker bara att det är oansvarigt att ge bilden att alkoholskador inte skulle vara vanligt. De är vanligare än man tror och jag är säker på att just den okunskapen i sig bidrar till att folk inte tar steget till att sluta. Det stämmer som sagt att det finns gamlingar som druckit massor hela livet utan att tyckas ha tagit så mycket skada. Det finns ju rökare som röker hela livet och blir gamla också. Det beror ju på genetik. Har man t.ex. alpha-1-antitrypsin brist så kommer man inte leva länge som missbrukare. Det finns problemdrickare i 20-årsåldern som går bort av drickandet.

Skillnaden här är väl att när vi jämför så känner vi till gubben på parkbänken som vi vet druckit mer än oss som fortfarande, om än något sliten, lever och frodas. Men det är ju en survivor bias vi ser. Samtidigt ser vi inte den i övrigt skötsamma småbarnsföräldern med fast jobb som de sköter och familj, som yngre än vad vi själva är söp ihjäl sig. Detta för att det såklart är ett gigantiskt tabu kring detta och familjen kommer, förståeligt nog, ange andra orsaker för att det är belagt med skam.

Det finns säkert de som läser detta som tycker att jag är alarmistisk av mig. Här har vi ju den klassiska hälsooroparadoxen med alkohol.

Det är oerhört vanligt att få oerhörd ångest för vad vi HAR gjort med våra kroppar när vi har druckit. Men väldigt ofta omsätts inte den oron till att handla annorlunda i framtiden.

Jag ville absolut inte att folk ska sitta med ångest för det som de redan har gjort. Oftast om man slutar innan man får några symptom så kommer man att klara sig bra, men det är när man fortsätter som man inte gör det. När man inte tar varningstecknen på allvar. Då är det riskabelt när man tror att man måste bli en parkbänksalkis innan det blir tal om några fysiska konsekvenser.

Tja, jag har ingen statistik och kan inte svänga mig med tjusiga termer, men vi kan konstatera 2 fakta:

Alkohol är, förutom Heroin, den mest beroendeframkallande drogen av alla.

Alkohol är den enda drogen som bryter ner ALLA organ i kroppen.

Vad som är alkoholrelaterat när det gäller sjukdomar och död är nog svårt att veta, men i tillräckliga mängder under tillräckligt lång tid blir drogen (kom just på att alla kallar det alkohol, inte drog som det faktiskt är) din död.
Upphör man med sitt intag av drogen i tid kan kroppen bibehålla sin status, eller till och med återhämta sig.
Det här är saker jag fått inbankat i mitt huvud av läkare och "min" sköterska på beroendemottagningen. Människor med utbildning och erfarenhet som det inte är möjligt att argumentera mot.

@Adde Du är lite av en idol för mig. Du vågar erkänna att livet utan drogen inte, per automatik, blir ett paradis. Ändå är du bergfast i ditt beslut att aldrig dricka mer. En ledstjärna! 👍🙌

@Onkel F Jag vet inte om det var menat som ett svar eller invändning till något som någon skrev. Jag håller ju med dig om de två fakta som du skriver. Dock har jag några små invändningar mot det du säger sen.

@Onkel F skrev:"Vad som är alkoholrelaterat när det gäller sjukdomar och död är nog svårt att veta," Ibland ja, men ofta nej. Visst, om någon dör av strupcancer så kan du ju inte peka på en enskild orsak. Men för många som är problemdrickare går det ju definitivt att veta att det var alkoholen som var orsaken.

@Onkel F skrev:"Upphör man med sitt intag av drogen i tid kan kroppen bibehålla sin status, eller till och med återhämta sig." I och med att du har med ordet "kan" där i så stämmer ju det du säger, eftersom en utsaga med ordet "kan" inte säger särskilt mycket. För det kan ju lika gärna gå på ett annat sätt också.

Sen tror jag att de flesta som slutar och på riktigt slutar återhämtar sig tillräckligt för att leva ett bra resten av sitt liv. Problemet jag har med detta är bara när man börjar tänka att "Det har ju inte fått några fysiska konsekvenser än så jag väntar med att sluta till senare för då kan ju kroppen återhämta sig ändå". Den tanken, eller en variant på den, har lurat väldigt många som har upptäckt att det inte stämde och att det krävs mindre alkohol än vad man tror för att åka på en kronisk sjukdom.

@TappadIgen Det var ingen invändning, snarare en kommentar. Jag håller med dig till fullo. Jag ville bara göra klart att jag inte sitter inne med någon expertis. Mitt "kan" är ungefär som ditt "tror".

Drogen alkohol (eller egentligen Etanol, som fungerar som ett nervgift) påverkar alla organ i kroppen. Eftersom drogen bryter ner alla organ kan vilken dödsorsak som helst vara drogrelaterad. Det var det jag menade.
Drogen /alkohol dödar dig förr eller senare. Drogen kan accelerera eller initiera vilket sjukdomstillstånd som helst. Minsta sipp eller klunk påverkar. Dessutom blir man "Blarig" 🤣 Varför tar vi ändå drogen? Fullkomlig idioti.

Söker ingen polemik, vi verkar ha en fullständig samsyn. Vi bara utrycker oss lite olika.

Ha en fortsatt bra midsommar🌞!

@Onkel F skrev:"Söker ingen polemik, vi verkar ha en fullständig samsyn. Vi bara utrycker oss lite olika."

Ja, det verkar så. Det är väl bara det att jag alltid oroar mig för min förmåga att förmedla mina egna tankar kring ämnen så att de förstås.

Trevlig midsommar! :)