av Kaveldun

Kaveldun
mån, 2022-08-29 - 20:46

Tack - då stannar jag här i tråden:-) Har flyttat så mkt IRL på sista tiden och vill gärna bo in mig här. Skönt.
Jag idkar ’nykterhet genom havsbad’ ( kan kanske bli en metod - i alla fall är det min just nu). I dag ganska kallt och molnigt och tomt på bryggan - men det gör mig ingenting. Nästan ännu bättre för vattnet är så livgivande och jag mår som en prinsessa i hela kroppen!
Lång promenad efteråt och samtal med vänner.
I dag har jag känt mig så lugn. Filmjölkslugn.
Coachat en medarbetare som upplever stor frustration över otydliga direktiv inom ett område som vi inte rår över och som vi just nu bara måste förhålla oss till, ja acceptera - och kände att jag dels inte alls gick igång själv - och dels kunde- i a f till dels - vara ett stöd. Få henne att fokusera på områden som går att påverka och släppa resten.
Men det som var starkast var nog känslan av att det inte nådde in i meningen att det störde mig. Jag kunde helt koncentrera mig på min medarbetares oro och upprördhet.
Ser också att mina ögon är klarare och min hud jämnare.
Ja ikväll har jag det fint här i mitt lilla tråd-bo och önskar alla en god kväll
🌾🌾🌾

Torn
mån, 2022-08-29 - 21:37

@Kaveldun Det låter härligt med dina bad! 🤗 Jag började ju med att ta ett kvällsbad varje dag i samband med att jag blev nykter. Dock inte så exklusivt som havet, utan i mitt badkar.😅 Jag är säker på att det gjorde väldigt gott för nykterhetsarbetet. Se till att håll i den vanan nu bara. Till vintern får du dessutom extra motion genom att behöva hugga upp en isvak. 😀

Ha det bra!

Andrahalvlek
tis, 2022-08-30 - 14:09

@Kaveldun Har du planer på att fortsätta bada i höst och vinter? Jag känner flera stycken som har blivit vinterbadare och de pratar sig varma 🥶 om upplevelsen. Jag tror att man får en adrenalin- och endorfinkick av temperaturskillnaden. Något häftigt måste det vara som gör att vinterbadare blir så frälsta. Som om de upptäckt något riktigt viktigt i livet.

Kram 🐘

Kaveldun
ons, 2022-08-31 - 23:39

Ja nya rutiner är viktiga @Torn. Just nu ger mig baden både en ny vana och skänker ro och avspänning i kroppen.
Får se om jag fortsätter i vinter @ Andrahalvlek. Många vinterbadar ju nu och jag förstår att det skänker eufori . Det får inte vara för plågsamt bara ….jag tar en dag i taget även vad gäller havsbad:-)
Annars - inget sug alls eller längtan efter alkohol. Det förvånar mig att jag inte saknar det mer och att det inte är svårare. Jag känner en ( försiktig ) glädje . Är samtidigt på min vakt - vet att jag inte är säker. Vet också att jag inte vill dricka mera - att jag vill ha långvarig nykterhet.
Efter jobbet badade jag i havet och sedan var jag bjuden på middag till en vän. Träffade en del nya människor och det var både bubbel och vin …och intensiva samtal. Jag drack en alkoholfri öl och vatten. Det kändes lätt och naturligt. Pratade mkt och hade trevligt. Efter några timmar …när klockan närmade sig 22.30 kände jag mig trött. Bröt upp och åkte hem. Jag var närvarande - fullt ut - i alla samtal. Ingen inre hets/önskan att dricka mer eller att ytterligare flaskor skulle öppnas. Min vän dricker mkt måttligt och det gjorde även flertalet. En person i sällskapet fyllde på sitt glas många varv….snabbt och i en egen ökad takt. Tror kanske bara att jag noterade? ( men jag ser det så tydligt och förstår att här är någon som inte heller kan hantera alkohol)
Nu hemma.
Såhär vill jag fortsätta leva - ett liv med ork och med kvällar som vecklar ut sig och behåller skärpan. Och där den naturliga tröttheten får avsluta samvaron. 🙏

Se klart
tors, 2022-09-01 - 00:56

Mm @kaveldun, precis så ska det vara, låter som en fantastisk kväll och då önskar en inte så mycket mer- förnöjsamhet är kanske ett ord att reclaima, har dåligt rykte i min värld men jag har nog vuxit ikapp.
Jag började vinterbada på nyårsdagen- helt surrealistiskt för att vara jag. Badkrukan nummer ett pulsade i snö ner till bryggan och hoppade i under överinseende av min granne. Sen kämpade vi på- ett antal morgnar. Det som var otroligt var två saker; att det inte kändes kallt. Och att i samma ögonblick jag klev upp så var det som en stor värmefläkt drog igång inuti. Så egentligt var det inte förknippat med att frysa. Alls. Sen gick jag hem och la mig igen, drack kaffe i sängen och eldade i kaminen. Såna minnen kan ju hålla en nykter för evig tid.
Jag förstår din försiktighet i glädjen- själv vill jag ropa rakt ut - att du är så klar och färdig med alkoholen, det känns lång väg. Grattis (ett försiktigt) ⭐️

vår2022
tors, 2022-09-01 - 06:57

@Kaveldun Det är en härlig känsla när det känns naturligt att dricka alkoholfritt och att vara närvarande fullt ut i samtal. Att man kan delta precis som alla andra med skillnaden att man inte vill eller behöver dricka för att orka vara med. Jag trodde att jag behövde dricka för att orka vara med och ha roligt, men jag hade fel. Jag har upptäckt att jag orkar vara med bättre när jag inte dricker och att jag inte heller blir överaktiv då. Jag behöver inte ha ett ord eller en åsikt med i allt, jag kan luta mig tillbaka och lyssna mer, reflektera och sedan säga något om jag vill. Är mer chill och jag gillar verkligen den känslan. Tror faktiskt att mitt lugn sprider sig till övriga på något sätt. Jag håller med @Se klart det känns lång väg att du är klar med alkoholen, du har liksom hittat vägen och livet bortom alkoholen❤️

Kaveldun
tors, 2022-09-01 - 07:51

Tack vår2023💚💚
Ja - det är en så fin och upplyftande känsla - att upptäcka att jag har det bra i samvaro - utan alkohol. Även i ett sammanhang där alla andra dricker. Och precis så som du beskriver det - man är inte så överaktiv. Jag brukade tänka att jag var ’slagkraftig’ när jag drack. Och det kanske jag var ( i början i a f) men jag var garanterat också en aning lomhörd. Och jag är egentligen en lite introvert person som verkligen tycker om samvaro och samtal. Igår fick båda sidorna mer plats. Att vara mer tillbakalutad och chill …som du säger. Jag skämtade och var med på banan …men också tillbakalutad och lyssnande.
Min vän bor ganska nära havet så när jag bröt upp så gick jag några korta steg dit och stod och såg ut på vågorna. En liten stund - en paus . När man dricker finns det inget som vecklar ut sig…spontant.
Det är istället ett lopp - från glas till glas …ju fortare desto bättre. Och ett slags lidande när glasen upphör ( jag drack nästan alltid kontrollerat tillsammans med andra ..i meningen att jag drack som de som drack mest - och på slutet av kvällen längtade jag efter alkohol i ensamhet - inte efter att komma nära de människor som omgav mig).
Så sorgligt!
Jag vill inte leva så mer. Gud hjälpe mig så bedrövligt.
🌾

Andrahalvlek
tors, 2022-09-01 - 07:54

@Kaveldun Jag har märkt att många upplever det ”lätt” att sluta dricka. Det gjorde jag också. Jag blev förvånad. ”Var det inte svårare än så här?” Jag gick och väntade på bakslaget länge, men det kom aldrig. Tvärtom blev jag bara mer och mer stärkt i min nykterhet för varje månad.

Jag tror att ”lättheten” berodde på att jag verkligen hade bestämt mig, inifrån och ut. Med både mitt medvetna och mitt undermedvetna jag. Jag hade gjort slut med alkoholen, på samma sätt som om jag hade gjort slut med en destruktiv relation till en otroligt charmig och snygg man. ”Ja, han har många fördelar, men nackdelarna överväger så det är tack och adjö till honom.”. (Sen gick jag fullkomligt bananas och läste allt positivt om nykterhet som jag kunde hitta också, för att boosta mig ytterligare.)

Man får speciella glasögon när man har slutat dricka. Man känner direkt igen en olyckssyster eller olycksbroder. Tidigare har man inte sett det - för om jag ser det hos andra så tvingas jag se det hos mig själv också. Plus att man själv var alldeles för upptagen med att fundera över när man skulle fylla på nästa glas. När man slipper de funderingarna kan man vara hundra procent närvarande i alla samtal istället.

Kram 🐘

Kaveldun
tors, 2022-09-01 - 08:05

Spot on @Andrahalvlek!
Jag går också och väntar på bakslag …och på post-abstinens. Men mår bara bättre och bättre. Känner mig ändå försiktig…på min vakt ( på ett bra sätt). Har mina verktyg redo…OM lusten att dricka plötsligt skulle sticka upp sitt fula och korkade tryne.
Det som är starkt är att jag inte ens känner ngt dig när jag lämnar jobbet. Just den stunden kom annars längtan efter alkohol som ett brev på posten.
Men det är tyst och lugnt i huvudet. Jag längtar istället till den allmänna badbryggan och till min ljudbok. Eller till ngn bra låt!
I går kom ’Like a kid again’ med PJ Morton ( Acoustic version) upp när jag tog mig hem. Så fin låt …och lite så är det nu. Jag går tillbaka till tiden när alkoholen inte existerade. Mer livserfaren.

Kaveldun
sön, 2022-09-04 - 10:10

Just kommit hem från min bokstavliga klostertillvaro. Kom dit fredag kväll och har alltså tillbringat två nätter och en dag på klostret. Promenerat och läst och lagt mig tidigt. Sovit utmärkt i ganska smal och hård säng ( mitt ryggont är mkt bättre sedan jag slutade dricka….och jag som tänkte att bara en dyrare säng skulle lösa problemen).
Lite vänligt småprat med några av nunnorna - mest om praktiska ting. Det är ett kloster som uppmanar till stillhet och tystnad. Jag har suttit i deras växthus och läst en intressant biografi över en rabbin som Göran Rosenberg skrivit …och det kändes som bra lektyr:-) Den tro jag har - för ngn sorts tro finns inne i mig - likställer att religioner. Gud - eller det som är gott - finns inom oss alla om vi bara är varsamma och lyssnar , tänker jag.
Alkoholen gör oss tondöva …har gjort mig tondöv. Den är skränig och högljudd och smetig och sentimental och tar bort alla små fina känselspröt.
När jag tog bilen hem lyste solen och jag tänkte att jag håller på att resa in i ett nyktert land. Och att det är otroligt att jag ändå har en biljett dit. Jag behöver inte vara rik i meningen ha en massa pengar ..för att få den biljetten. Jag behöver inte vara snygg eller smal eller slagfärdig eller prestera 120 knyck på jobbet. Jag behöver inte vara originell …och ju äldre jag blir ju mindre intressant blir det att se det som skiljer människor åt. Jag hamnade inte heller i en massa tankar om huruvida nunnorna gjort rätt val osv …intellektuella värderingar och analyser. Jag upplevde dem glada och förnöjda. Och jag kände mig glad…inte sprudlande glad men lugn och öppen.
Jag är 60 år och vet att fortsatt nykterhet är en absolut förutsättning för hur mitt liv kommer att te sig framåt. Om jag mister den biljetten så blir livet mörkt. Och kort.
Det är en helvetisk sjukdom …men till skillnad mot många sjukdomar så kan man hålla sig frisk genom att inte dricka - och vara varsam och lite noga ( och snäll) mot sig själv - och andra.
🌾🌾🌾

Andrahalvlek
sön, 2022-09-04 - 10:38

@Kaveldun Så glad jag blir av ditt inlägg. Det känns verkligen som att poletten ramlat ner. Nykterheten innebär inte bara att man utsätter kroppen för skada, den innebär också att vi får ett mycket rikare inre liv. Ett liv som inte går att köpa för alla pengar i världen. När man fått smak på det kan man utan vidare säga fuck of till alkoholen. Stick och brinn.

Kram 🐘

Se klart
sön, 2022-09-04 - 13:22

@kaveldun, mycket spännande att läsa om din vistelse. Jag undrar för egen del om inte just lugn och öppen är mitt nya glada. Det är spännande att lyfta blicken kring begrepp och känslor som iaf jag varit rätt fast i - hur de ska kännas, låta, vara.
Lugn och öppen är väldigt fint att vara, att addera till sin tidigare reportoar om inte annat. Önskar dig en fin söndag 😍

Kaveldun
sön, 2022-09-04 - 17:47

@tack Se Klart @ Andrahalvlek och Geggan.
Söndagen har för min del också inneburit två bad i havet. Idag var det kallare och solen glittrade så fint när jag simmade ut. Baden sitter sedan kvar i kroppen hela kvällen. Så glad för baden/vanan som jag ska försöka ta med mig in i hösten och kanske även vintern. Dricker Rooiboste med honung och min man eller vad jag nu ska kalla honom…vi har hängt ihop i snart fyra år - stökar i köket. Han är en mild typ , mer introvert än jag och med en rolig humor. Vi bor en bra bit ifrån varandra så det kan gå veckor utan att vi ses. Jag tycker om att han är här och han har en sorts varm vänlighet som gör mig gott. Han är också en människa som jag litar på.
Att kunna lita på dig själv är ju en av nykterhetens välsignelser. Och att inte kunna lita på sig själv är ett helvete. När jag dricker är jag inte att lita på. Så förödande.
Ja lugn och öppen får gärna vara det nya glada …☺️.
🌾🌾

Kaveldun
mån, 2022-09-05 - 20:07

Måndag - en arbetsdag fylld av möten och en hel del utmaningar. Analyser och rapporter - människor som tycker olika. Avväganden. Saker och ting som behöver paketeras och formuleras strategiskt. Satsningar som inte nått ända fram. Jag är ytterst ansvarig just nu. Det är som det är - jag känner mig ganska lugn men tycker att det är skönt när arbetsdagen är slut.

Jag åker från jobbet till badbryggan - vattnet är ganska kallt …en dam som jag möter säger att det var 16,5 grad i morse. Jag tänker att det ändå är lite varmare …kanske. I vilket fall njuter jag av hur kyligt och krispigt det är….simmar ut en bit . Klär sedan på mig och märker att jag är mycket hungrig. Det var många timmar sedan jag åt. Går mot centrum . Och där - plötsligt - kommer en längtan över mig efter ….ja, efter vadå?
Jag försöker rannsaka mig själv. Vad exakt är det jag längtar efter?
Ngt diffust , varmt …ngt som är mitt eget bo, mitt eget lilla ide. Att krypa inåt till en plats där jag är helt säker på att min version av tillvaron finns , ett hem … en hemvist samtidigt som jag kan ägna mig åt skön tankeflykt, drömmar. Ngt ditåt.
Jag går på trottoaren och plötsligt hörs ett kras och ngt faller ur ryggsäcken på den unga kvinnan som går strax framför mig. Det är en vinflaska och den går i många bitar och det röda vinet rinner ut på trottoaren. Jag stannar och hjälper henne med skärvorna. Hon är vänlig och vi pratar lite, tänk om någon skär sig på glasbitarna
Skils åt.
Det känns som ett tecken och jag funderar på om det är min mamma ( som gick bort för några år sedan) som vakar över mig och nu helt bokstavligt visar mig att slå sönder alla tankar på flaskor och vin. Tänker att det är en väldigt barnslig tanke…men likväl hänger den sig kvar.
Går hem. Duschar varmt och äter mig mätt. Gör varmt rött te och kryper under täcket. Känner mig lite ledsen och saknar min man som åter är långt borta.
Men tänker att såhär måste det ju också få vara. Inte jubel varje dag.
Jag tänker också att om lusten att dricka kommer över mig så ska jag ställa den enkla men avgörande frågan till mig själv:
Är du alkoholist?
Den frågan måste jag svara ja på . För något annat svar finns inte. Men när längtan efter - vad det du är jag längtar efter som sedan år är förknippad med vin/avdomning/ flykt kommer - då har jag för några sekunder glömt att alkohol inte är möjligt. Alkoholism är förnekelsens sjukdom.
Jag är inte dum i huvudet - jag vet med stor säkerhet att det sämsta en alkoholist kan göra är att utsätta sig för alkohol.
Suget är långt borta nu. Det sista jag vill är att dricka. Jag vill aldrig dricka mer. Jag har ett hem och jag får vara lite ledsen. Vet inte varför jag är melankolisk.
Men det är inte en känsla jag ska döva.
I morgon kommer jag att vakna och njuta av kaffet. Det vet jag. Jag är nästan alltid glad på morgonen. Om jag lever nyktert vill säga.
Ikväll är jag tacksam över mina bad som blivit en stöttepelare . Och över att jag får skriva här. Det blev ett lite rörigt inlägg . Men så var det i dag.
🌾🌾