Hej. Jag vill höra om någon mer är i samma sits som jag. Jag har varit tillsammans med min sambo i 14 år. Min sambo är alkoholist (fast han erkänner det inte själv). Han dricker 1 flaska vin per dag (oftast). Varje helg häver han nog i sig minst 4 flaskor vin, 6 st öl och ett par glas ute. Han har flertal gånger stannat hemma från jobbet måndagar och tisdagar pga abstinens (vilket han inte erkänner, han kör med feber). Vi har bråkat så många gånger om hans drickande men han bara fortsätter. Jag hatar när han blir så där jävla fjantig och simmig i ögonen när han blir full. Och så ska han sitta och tjuta och prata om djupa saker. Och ljudet när han sörplar i sig vinet som om det vore hallonsaft, då hatar jag honom och vill klippa till honom. På juldagen sårade han mig rejält. Det är nämligen så att han skulle hämta mig hos mina föräldrar på juldagen, vi hade bestämt det sedan länge. Jag har brutit benet och är opererad och går med kryckor just nu. Han valde istället att sitta hemma och dricka och sket i att hämta mig. Så mina föräldrar fick köra hem mig!! De bor en bit ifrån. Åh det är så mycket han gjort och skämt ut mig. Han kom till och med till sjukhuset onykter nu när jag låg inlagd för benet. Hela vårt liv kretsar kring hans drickande och jag har insett att jag är sjukt medberoende. Det gör så ont i hjärtat och jag är så olycklig. Känns som jag kastar bort mitt liv. Jag mår skit. Känner att jag orkar inte med det här mer MEN varför har jag så svårt att lämna? Jag älskar ju honom också vilket jag över huvud taget inte fattar hur jag kan göra?? Snälla är det någon mer som har samma problem med att bryta upp? Visst går man hela tiden och hoppas att det ska bli bättre? Men det händer ju inte. Jag är slutkörd mentalt. Tror jag blir galen snart.

/Caroline

Vet du Caroline, dina reaktioner är helt rätt, även om du mår psykiskt dåligt. Så imponerad av din styrka. Skickar en massa kramar från Stockholm till dig, du klarar det här!

@CarolineG Fint att höra ifrån dig. Jag blir imponerad av dig, du är så stark och gör allt rätt. Du är nära dina familj och vänner, talar med din bror i telefon. Har hjälp av samtal via vården. Du har många känslor men sätter ord på dem och tar dig igenom dessa istället för att trycka undan dem o låtsats som om allt är bra. När man lever med en person i missbruk så sätter man sina egna känslor och vad som är rätt och fel får man se förbi för man lever efter den som missbrukats regler. Jag känner mig också arg. Jag bor fortfarande med barnen pappa men vi är nu överens om separation och ska sälja lägenheten. Han vill att vi ska komma överens men varandra för barnens skull men så fort jag ser honom blir jag arg. Tror det är ilska av allt dumt han gjort genom åren och en frustration att jag låtit det ske.
Kan du försöka att bryta kontakten med ditt ex en period? Så länge han dricker kommer du inte få något ärligt och vettigt från honom iallafall. Vill han bli nykter för sin skull kan han ta tag i det själv.

@CarolineG
Så stor igenkänning med hur onykterheten påverkar livet. Tids nog så kommer du att landa i ditt egna hem. Om det inte blir i detta, kanske du byter till ett annat. Inget behöver vara för evigt.
Du kan skapa det som du vill. Och behöver. Just nu. Och du väljer vem du bjuder hem, till dig.
Jag hade stor hjälp av en psykiatri sjuksköterska, på många plan i livet. Det är en gåva, att ha vissa vårdgivare att ta stöd från, i svåra stunder.
Har du tänkt på hur du skulle kunna skapa trivsel i ditt hem. Är det möjligt?
Sänder en dos styrka och omtanke.
Och som jag säger till mig själv.
Allt kommer bli bra!

Jag känner igen det alltför väl. Ilskan. Den förbannade ilskan som tar över min person. Han undrar ”varför är du alltid arg”. Som du skriver… hur äcklad man är av beteenden kopplade till fyllan. Ögonlocken på halv stång. Vinglandet. Sluddrandet. Och framförallt ”jag är inte full!” Jag är så ofantligt less på det!
Sen tankarna som tar över, ta tag i ditt liv, skapa din egna lycka…. Fy f_n. Jag klarar det inte.
Jag hoppas du klarar det. Önskar dig all lycka.

”Anger is punishment we give ourselves for someone else’s mistakes”

Kram

@CarolineG
Jag blir så glad när jag läser ditt inlägg, vilken styrka 🙏
Så fint att stormen börjar lägga sig det tog tid för mig men det har lagt sig och jag ångrar inte en dag att jag valde mig själv och min rätt att ha ett gott liv.
🙏💕🌸

@Snödroppen ja jag känner en lycka inombords jag inte känt förut. För första gången på länge lever jag och njuter av livet. Är så glad och ångrar inte en sekund att jag tog klivet. Det bästa jag gjort i hela mitt liv.❤

@Limelight Jo du klarar det. Det är skitjobbigt och skittufft och man tror man ska falla ihop i en enda hög med skärvor. Men det går, man måste bara hålla fast i något när det stormar som värst. Jag känner nu att min storm börjar ebba ut och jag börjar sakta men säkert med stapplande steg känna att det finns ett bra liv för mig där jag kan skapa min trygga zon. Du klarar det, du är värd att få leva ett liv där du får må bra och sätter dina behov först. Du vandrar här på jorden nu och du har rätt att få va lycklig och må bra. Ta stöd och hjälp av vänner, familj, av psykolog eller annan samtalshjälp och ta hjälp av Alkoholhjälpen också. Detta forum har hjälpt mig så otroligt mycket. Du klarar det, det kommer storma och vara orkanstyrka men håll i dig för det vänder och stormen lägga sig och då kommer du känna tacksamhet till dig själv att du vågade ta klivet. Ta det i din takt men ta hjälp. Jag tog kontakt med alkoholmottagningen på min hemort, de har samtalsstöd till anhöriga och det hjälpte mig också med dessa samtal. Det tog mig 14 år att lämna och det är det bästa jag gjort. Ta all hjälp du kan få. Och kom ihåg du är inte ensam❤. Ta hand om dig och ta det i din takt en liten bit i taget. Sänder styrka och kramar till dig🙏❤

@CarolineG

"It's a new dawn
It's a new day
It' s a new life for me ... " som Nina Simone sjunger. 😏

Glad att läsa dina inlägg nu, åt vilket håll det bär.
Dagarna är dina. En dag i taget framåt.
Sköt om dig. 🌹

Jag är i exakt samma situation med min hustru, begärde skilsmässa häromdagen som hon gick med på fast vi älskar varandra så det värker i hjärtat. Hoppas det löser sig för dig/er.

@CarolineG Hej på dig, fint att höra att du kommit över kullen och trivs med ditt nya liv och lägenhet.
Tack för att du frågar om hur det går för mig. Separationen går sakta framåt. Vi är nu över3ns om att sälja boendet och mäklare är inkopplad. Väntar bara in nu rätt tajming då marknaden är dålig pga räntehöjningen som nyss var. Jag var och tittade på en ny lägenhet till mig och barnen, så fin! Jag var redo att flytta in direkt men kan inte göra det innan nuvarande boende är sålt. Men fick en så härlig känsla om framtiden! Vardagen är jobbig då vi tvingas bo ihop och mannen dricker varje dag, de dagar jag hämtar barnen kommer han hem mitt i natten o ligger i sängen hela dagen efter. Luktar illa och är väldigt sliten. Han sover i ena barnets rum. Vi är överens om separationen så inga konstigheter med det. När han var nykter en dag tog jag upp drickande lite försiktigt. Nämnde att det påverkar både mig och barnen negativt och att det finns hjälp att få. Han vill ju aldrig prata om det men sa att han dricker lite för ofta och ibland för mycket men att det inte är något problem och att man kan bara dricka två öl också och därför är han inte som andra som har riktiga problem. Jag sa då att han borde ta en vit månad för att se hur det fungerar och att han inte är sig själv längre att jag inte känner igen honom. Förhoppningsvis gick något in för sedan ville han inte prata mer. Jag avslutade med att säga att jag inte vill att han dricker med barnen vilket han sa är självklart men samtidigt det som han nu gör ändå. På helgerna är vi på separat håll sedan några veckor tillbaka vilket är skönt och ger lugn o tomprat helgerna.

@Samsung50 skrev:"och därför är han inte som andra som har riktiga problem."

En klassiker. Noll insikt om sina egna problem är ett riktigt och stort problem. Men själv har man såklart inga problem. Det är bara det att "man dricker för mycket ibland" såklart. :(

@TappadIgen man hoppas ju kunna så ett lite frö för honom själv att kunna fundera över men mer än så kan man väl inte göra. Tidigare var jag arg och ledsen. Nu när jag lämnat, dock bor vi under samma tak, så känner jag mer att jag inte kan göra mer än detta att påtala och bevaka barnens situation.

@Samsung50 jag håller verkligen tummarna att allt går bra och att du kan få börja ditt nya liv snart med barnen. Här kämpas det på. Fortfarande mycket lockelser om guld och gröna skogar från mitt ex. Jag vacklar ibland men kämpar på och tänker att jag aldrig någonsin kommer vilja ha det liv jag hade. Men jag inser också vilken skada jag tagit av alla dessa år av medberoende och hur skör jag är. Jag kommer behöva terapi för lång tid framöver men jag är så tacksam för mitt nya liv. Ibland sköljer saknad och sorg över mig (vi har mycket fina minnen ihop)över mitt gamla förhållande och när alla smöriga förlåt-sms kommer och att han älskar mig över allt annat då får jag kämpa lite extra för att stå emot och då påminner jag mig om varför jag flyttade. Och jag känner att jag blir starkare för varje dag. Tips till dig som låmnar fortsätt gå i samtal och sök stöd och hjälp från vänner och familj för även att du lämnat det dåliga så behöver du fortsatt stöd. Men det vänder och lyckan friheten och glädjen finns där.

@CarolineG
Så klok du är och stark. Fint att höra att det går framåt ❤️
Jag gick inte i terapi efteråt och märker konsekvenserna av det nu, tack för att du delar med dig 🙏 du inspirerar verkligen.

Har du funderat på att blockera honom?
Det tog mig tid att göra det men när jag väl gjorde det så kände jag mig väldigt lättad.
Trevlig helg