Återfall nu. Druckit i tre dagar. Hatar mig själv. Slutat dricka nu och börjat med antabus. Varför ska det vara så in i helvete svårt att bara cruisa på framgångsvågen. Vart LOB så nu blir det soc igen då. Inlagd idag på sjukhus. Fick åka ambulans med hjärtflimmer. Allt var ju bra. Alla provsvar, EKG. Beställt mer antabus. Varför ska man ta det där första glaset.

Idag är det exakt ett år sedan jag drack. Nykter ett år. Det har inte varit en rolig dag. Idag har jag på mitt jobb blivit kallad för mammas fitta och jävla alkis av en elev. Ringde chefen pch åkte sedan hem. Eller jag åkte först till Biltema och sedan till systemet. Jag satt i bilen på parkeringen och funderade. Ska jag gå in??? Väldigt snabbt insåg jag att flykt inte är problemet. Åkte tillbaka till skolan och hämtade min son.

Semestern utan medicin gick bra. Jag kände att jag klarade mig utan. Inget behov av att dricka. Gäller nog att bestämma sig. Veckan innan däremot var det nära. Hade en helvetsfredag på jobbet med grava personliga kränkningar som mammas fitta och jag blev även kallad för alkis, skulle suga kuk. Så jag tog mina saker och åkte hem. Åkte till en stad i närheten. Parkerade utanför systemet. Jag gick aldrig in. Jag körde iväg till Biltema och tog en fransk hotdog istället. Efter helgen blev jag smått misshandlad av en elev. Klämde min arm hårt så jag nog fick en blödning i muskeln. Det var flera av oss som också blev kallade för rasister mm. Jag har verkligen tyckt om mitt jobb som lärare men nu hatar jag det av hela mitt hjärta.

Mycket snyggt jobbat på semestern! Också snyggt med fransk hotdog istället för systembolag - men vilken fortsatt sjukt tuff arbetsmiljö du verkar ha. Har du nåt stöd från skolledningen, finns det nån plan för hur situationen i klassrummet ska förändras?

Stöd? Nja det är minimalt, Mina kollegor tycker att arbetsplatsen är ett himmelrike men jag skarpt ogilar det. Detta hände inte i klassrummet utan elever som skall vara på annat undervisningsställe 2km från skolan var uppe på skolan och härjade och störde min lektion. Fick tyvärr avslag på ett jobb idag men det var ju väntat då jag inte har kompetens. Vem vill å andra sidan ha en lärare? Det är ju bara att knega vidare men jag tror att vi i Sverige kommer få det oerhört tufft framöver då väldigt få av våra ungdomar verkligen vill göra något.

13 månader nu nykter. Resan till Disneyland Paris utan medicin gick utmärkt. Kände inget behov av att dricka. Vakna ut varje morgon klar i huvudet och slippa dra ut och köpa öl direkt. Disneyland är en grymt fin park och kul för alla åldrar.

@aeromagnus Heja dig! År 2 är magiskt, då tänker man mindre och mindre på sitt icke-drickande. De flesta situationer har man upplevt nykter och ofta kommer man på sig med att alkohol verkligen tillhör forntiden. Back the days, mitt förra liv.

Kram 🐘

23e skolavslutningen för min del. Fick väldigt fina avskedsord från några elever som värmde mitt hjärta i det annars iskalla yrket man har. Lovskola denna vecka sedan blir det midsommar utan snaps men jag tar sillen. Sedan blir det lov.

Låter bra med fina ord från eleverna. Spar orden i ditt hjärta. Jag kan bli både ledsen och oroad när jag läser det du skriver om skolan där ingen är vinnare. Eleverna hamnar i ett beteendemönster där ingen mår bra, lärare kanske likaså. Stress och tidsbrist och brist på organisatoriska förutsättningar. Elever som stressas från olika håll. Jag tänker att det krävs fler vuxna som finns där, att tidigt i skolsystemet stoppa det oönskade beteendet. När det blivit som det du beskriver finns det så många förlorare och krafttag skulle behövas från ledningen.
Ha en trevlig och skön sommar nu.

Sommaren är slut tyvärr halkade jag dit en dag på semestern men det blev en dag. Mår väldigt dåligt psykiskt just nu, mest på grund av jobbet som gör mig sjuk men jag måste ha en inkomst så jag kör tills det tar slut. Hösten kommer bli tuff med stor operation av mitt barn. Jag lever och finns för han och min övriga familj. Ser fram emot varje fredag och skyr måndagar som pesten. Hoppas att ni haft en bra sommar och att ni förblir nyktra.

Idag har jag blivit misshandlad på mitt jobb av en elev. Fick en spark i ryggen. Chefen har inte ens bemödat sig med att fråga hur jag mår idag. Har ont men eleven är kvar som ingenting hänt. Skulle avstyra ett slagsmål. Så jag orkar inte mer nu. Funderar varje dag på hur jag ska orka och varför det är fel på mig. När jag berättade detta för mina kollegor så var det INGEN som frågade hur jag hade det ont eller liknande. Det är kört nu nu skiter jag i allt snart.

@aeromagnus Usch så hemskt! Är det ngn slags dålig attityd i största allmänhet ? Har ni ingen manual för vad som ska göras i liknande situationer?
Du borde fått stöd och rektorn borde väl prata med elev och föräldrar?
Kram till dig och hoppas du kan byta arbetsplats om detta är hur det (inte) funkar…

Det låter som att din arbetsplats är helt dysfunktionell när ingen reagerar på en misshandel. Se till att bli sjukskriven eller säg upp dig. Du har ju ett liv utanför arbetet, fokusera på det och hur du vill må där. Du har länge varit inne på att jobbet får dig att må dåligt. Nu är det nog hög tid att ta dina känslor på allvar och hitta nys vägar i livet. Det går, finns så många som gör förändringar de trodde var omöjliga.

Jag var hos en psykolog igår tisdag 3/5. Behöver någon att prata med. Tog upp min situation på jobbet. Hennes råd var att ligga lågt. Låta andra ta konflikter och lägga över ansvaret på rektorn. Jag söker nu andra jobb och ska kanske vidareutbilda mig. Livet känns ganska så meningslöst för tillfället. Går som i et vakuum. Det mesta är riktigt tråkigt. Nu kommer också en tråkig period med regn, mörker och rusk.

Blir ledsen när jag läser. Du skrev i våras att du fick så fina ord från eleverna. Tänker att det är för att du gör något och bryr dig. Nu blev du misshandlad för att du gör något och bryr dig. Vad har ni för rektor?
Jag tycker att du ska anmäla högre upp i organisationen och till Skolinspektionen. Dina kollegor orkar heller inte. Inte för att jag helt vet, men jag är rätt säker på att det inte är fel på dig. Tänker att om du får fina omdömen från elever så är det för att du bryr dig om. Att sluta bry sig och låta andra ta ansvaret kan tyckas som ett gott och enkelt råd, men troligtvis strider det mot alla dina inre värderingar och det finns ett ansvar i yrkesrollen också. Det kan tyckas enkelt att följa psykologens råd, men i praktiken går det rådet emot alla grundläggande värderingar och ansvar som du har i lärarrollen. Att du gör det du gör är uppskattat av eleverna, men det är en helt galen situation att du ska bli misshandlad på jobbet. Sånt ska polisanmälas. Tänker att dina kollegor ör lika rädda som du och att ni alla mår dåligt. Det är svårt att bry sig om andra då. Hoppas du hittar något annat. Där du jobbar krävs andra åtgärder.

Ja det strider mot mina inre värderingar. Det som svider mest är att rektorn inte ens bemödat sig med att fråga hur jag mår. Det är polisanmält av mig men det kommer ju läggas ned dels pga elevens ålder och dels pga att brott inte kan styrkas. Kommer ju stå ord mot ord. Vi har en rektor som tycker synd om elever och att allt ska lösas med prat, prat och åter prat. Igår gick jag en sväng. Kom till ett järnvägsspår. Tänkte att det vore skönt att bara lämna allt. Ställa sig på spåret och ta en smäll till. Det vågar jag naturligtvis inte. Dels så har jag familj att ta hand om/vi tar hand om varandra och de behöver mig och sedan är det otroligt fegt att tänka på sig själv när man har en familj. Sedan är jag nog inte den typen som skulle kunna göra något sådant. Ska skicka in en anmälan till skolinspektionen.

Känner med dig @aeromagnus, du verkar ha det fortsatt tufft på jobbet och i livet. Fint att du förtydligar att järnvägsspåret inte är ett alternativ trots att tankarna fanns där, det är omsorgsfullt mot oss andra på forumet. Oavsett ska du inte behöva må så här. Hur ser det ut, har du någon tid inbokad hos psykologen? Eller har du någon annan att prata med om hur du mår och tänker?