Efter mycket om och men har jag efter att i flera år levt med en periodare börjat ställa krav. Kände att det flöt på ett par veckor i lugn takt men nu har det smugits ett par dagar. Vi har talat om att om jag säger att han ska sticka så måste han det. Men när jag idag säger att jag vet att han dricker och att han inte respekterar mina gränser/kan ta hand om barnen så bara jamsar han. Somnar om och är helt oförstående till att jag inte vill ha honom hemma.
Svårt att ha barn hemma och få totalt frispel så nu har jag totala panikkänslor och han har parkerat sig i soffan framför fotboll istället.
Och alla undrar varför mamma är sur……

Det extrema sättet är att begära handräckning från polisen. Det gjorde en bekant till mig när hennes före detta kille vägrade flytta ut ur hennes lägenhet.
Annars finns det nog olika sätt - packa ihop hans saker, prata med kompisar till honom om att han inte hörsammat din begäran om flytt? Prata med hans familj?

Idag så har jag lämnat barn på semester och kommer hem till en ny berusning. Så idag packade jag en väska och gick jag till en släkting och bad honom respektera det. Mycket känslor och så svårt att gå när man själv är ledsen och han osar av ångest, båda gråter. Men jag har ju ”daddat” i åratal och det har inte hjälpt. Nu hoppas jag att detta blir en förändring men jag kan ju bara styra mig själv. Ser det viktigaste som att bestämma vad barnen ska behöva se på.
Har dock väldigt svårt att zooma ut utan kontrollerar banken för att se om det dras pengar. Och det verkar det tyvärr göras nu, krogen och taxi…….

@Konstant limbo Så starkt av dig. Förstår att det även är väldigt jobbigt, men är som du själv skriver, man kan bara styra sitt egna liv.
Stå på dig och var sann mot dig själv. 🩷

Tack för pepp! Idag så har vi haft kontakt och han har ordnat privat öppenvård. Han ska tillbaka dit imorgon. Upplever att han är omskakad och inte lika arg på mig som vanligt när alkoholen går ur kroppen. Men jag har sagt att jag inte kommer hem nu ändå. Ångesten kommer riva i honom ett par dygn till nu ändå och då osar hela han stress.
Men det är upp till bevis att sköta detta om man ska får vara med barnen. Tror dock att han insett att det med kärlek som jag försöker hjälpa honom genom gränser främst gällande barnen. Vår relation är det som kommer sist i detta även om jag hoppas återfå min man utan alkohol. Den har spökat som en osalig älskarinna i vår relation länge nu.