@Kevlarsjäl62, loggar in efter helgen. Ser att du har det tufft. Tänker på dig och hoppas att du kan andas. Skickar värme och styrka till dig.
Min helg var ganska bra. Allvarliga samtal och riktigt fina stunder. Kanske funkar det denna gång säger mina känslor. Du lurar dig själv säger min hjärna. Han är ett utropstecken men jag önskar han vore en parantes...

@Kevlarsjäl62, tack för att du frågar ❤️. Ibland känns det som att jag är ute på ett stormande hav i en liten roddbåt, utan någonsomhelst riktning. Himmel och helvete. Glädje och oro. Kärlek och ångest. Vi kommer av olika anledningar inte ses nu på en dryg vecka och det skär i mig av oro över vad som kan hända. Jag tror att det är de tvära kasten som är jobbigast. Jag har sagt att nu är det sista gången, att det är upp till bevis att ta tag i problemet. Sista gången. Annars går jag. Jag tänker att jag faktiskt nog gör det, men jag bävar för den sorg som jag vet jag kommer känna.

En semester kom och gick. Fina dagar och jobbiga dagar. Så många diskussioner, men inga förändringar. Jag har varit tydlig med att jag har svårt att se en framtud om han inte förändrar sitt beteende kring alkohol. Han uttrycker att han vill kunna dricka måttligt, något som jag ser som svårt eller till och med omöjligt. Jag pratar och pratar om hur och vad jag känner. Enda responsen är att han svarar att så ska du ju inte behöva känna...
Nu känner jag att jag börjar bli hård, nästan elak ibland. Jag blir någon jag inte vill vara. Ändå håller jag kvar, men det är som om han glider ur mina händer. Kärleken förändras och jag kan plötsligt vilja gå hem till mig. Nu gör jag det, innan gjorde jag det inte.
Han säger att han älskar mig, att vi ska bo tillsammans och leva ihop resten av livet. Det får mig att gå sönder.

@Blomma.71 jag med… var på mitt första möte om att ansöka om stöd idag. Jag är sa de psykiskt misshandlad och måste lämna, med 3 barn. Jag har väl fattat det men inte velat tro på det då han normaliserat allt genom att vara hur bra som helst mellan varven… sjukt jobbigt. Idag sa han att han vill vi går skilda vägar, så fruktansvärt sorgligt. Han menar på att det är pga mig han håller på att bli psykiskt sjuk.
Ja ville bara skriva det. Varför kunde vi inte bara vara normala :( jag är förkrossad.

@Blomma.71 jag med… var på mitt första möte om att ansöka om stöd idag. Jag är sa de psykiskt misshandlad och måste lämna, med 3 barn. Jag har väl fattat det men inte velat tro på det då han normaliserat allt genom att vara hur bra som helst mellan varven… sjukt jobbigt. Idag sa han att han vill vi går skilda vägar, så fruktansvärt sorgligt. Han menar på att det är pga mig han håller på att bli psykiskt sjuk.
Ja ville bara skriva det. Varför kunde vi inte bara vara normala :( jag är förkrossad.