Hej. Jag vill höra om någon mer är i samma sits som jag. Jag har varit tillsammans med min sambo i 14 år. Min sambo är alkoholist (fast han erkänner det inte själv). Han dricker 1 flaska vin per dag (oftast). Varje helg häver han nog i sig minst 4 flaskor vin, 6 st öl och ett par glas ute. Han har flertal gånger stannat hemma från jobbet måndagar och tisdagar pga abstinens (vilket han inte erkänner, han kör med feber). Vi har bråkat så många gånger om hans drickande men han bara fortsätter. Jag hatar när han blir så där jävla fjantig och simmig i ögonen när han blir full. Och så ska han sitta och tjuta och prata om djupa saker. Och ljudet när han sörplar i sig vinet som om det vore hallonsaft, då hatar jag honom och vill klippa till honom. På juldagen sårade han mig rejält. Det är nämligen så att han skulle hämta mig hos mina föräldrar på juldagen, vi hade bestämt det sedan länge. Jag har brutit benet och är opererad och går med kryckor just nu. Han valde istället att sitta hemma och dricka och sket i att hämta mig. Så mina föräldrar fick köra hem mig!! De bor en bit ifrån. Åh det är så mycket han gjort och skämt ut mig. Han kom till och med till sjukhuset onykter nu när jag låg inlagd för benet. Hela vårt liv kretsar kring hans drickande och jag har insett att jag är sjukt medberoende. Det gör så ont i hjärtat och jag är så olycklig. Känns som jag kastar bort mitt liv. Jag mår skit. Känner att jag orkar inte med det här mer MEN varför har jag så svårt att lämna? Jag älskar ju honom också vilket jag över huvud taget inte fattar hur jag kan göra?? Snälla är det någon mer som har samma problem med att bryta upp? Visst går man hela tiden och hoppas att det ska bli bättre? Men det händer ju inte. Jag är slutkörd mentalt. Tror jag blir galen snart.

/Caroline

Behöver lite pepp från er. Hur klarar man att vänja sig vid att helt plötsligt bo själv efter 14 år ihop. När går smärtan över? Hur länge ska man behöva må så här och ha separationsångest och hur ska man stå emot frestelsen att falla tillbaka, hur står man emot smickret, fjäsket och alla kärleksförklaringar och lovord om att det kommer vara nyktert. Jag kämpar för att hålla huvudet ovanför vattenytan och kämpar för att stå emot. Påminner mig hela tiden om allt dåligt och drickandet och vad jag faktiskt lämnade. Jag mår skit. Hjälp någon mer i samma sits??

@Liljekonvaljen80
Det enda jag kom ihåg efter att ha lämnat var och är vilka lögner, terror och totalt utnyttjande han utsatt mig för.
Ju längre tiden går desto klarare blev det för mig att kärlek handlar om något helt annat.
Sen har jag behövt och gör fortfarande bearbeta och lägga ansvaret där det hör hemma, det får jag hjälp med.
Ta fram sms eller tänk på vad det var som gjorde att du tillslut lämnade.
Tillåt dig att känna på detta, det är inget farligt och helt normalt.
Du är så stark som går igenom detta även om man känner sig som allt annat än stark.
Stå på dig och gör det du vet innerst inne är bra för dig, att inte ha kontakt alls.

@Liljekonvaljen80 kanske skriva en lista på allt han utsatt dig och din son för, lögner svek osv och läsa den när du vacklar? Du borde nog blocka honom så han inte kan nå dig med sina utsagor om förbättringar osv, har det blivit bättre tidigare? Snarare har väl utvecklingen gått åt fel håll…
Vet inte om detta är ett bra råd eller inte men kanske dejta någon ny kille så du får lite boost. Då menar jag inte gå in i en relation eller så utan mer få lite uppmärksamhet från något annat håll och då ska det vara en snäll kille utan alkohol eller andra problem ☺️

Jag som skriver dagbok kunde alltid gå tillbaka och läsa om allt konstigt han sa och gjorde, vilka bisarra situationer han hamnade i som aldrig var hans fel... det hjälpte mig enormt. Plus att anförtro mig till några utvalda vänner som fick veta allt. De stöttade mig till 100%. Det är lättare om man slipper bära det själv.

@Liljekonvaljen80 Hej, hur går det för dig och hur mår du och sonen?
Du har inte skrivit på ett tag och kanske har du landat inget nya och allt flyter på.
Tänker på dig och hoppas ni har det bra! 🌹

@Samsung50 hej på dig. Jag har haft en tuff period men mår ganska bra. Det svänger dock en del. Men har kommit så pass långt nu att jag har börjat släppa saknaden och jag känner att jag aldrig vill gå tillbaka. Har dock svårt att vara ärlig med mitt ex kring det. På något konstigt sätt vill jag inte såra eller göra honom ledsen. Men vi mår bra jag och min son på det hela taget. Hur går det för dig❤?

Kramar

@Liljekonvaljen80 skönt att höra att ni mår bra och att du inte gått tillbaka. Har du fortfarande mycket kontakt med exet?
Jag kämpar på, om några veckor flyttar jag till en ny lägenhet men barnen. Lägenheten är så fin och hemtrevlig, renoverat kök och badrum och stor balkong med morgonsol. Jag bara längtar. så skönt nu när det mesta praktiska börjar landa. Vi kommer ha varannan vecka med barnen så finns en oro för hur han ska sköta sig när han har barnen men just nu är det fokus på flytt och bodelning. Barnen älskar sin pappa så hoppas att han rycker upp sig för deras skull. Sedan separationen och att vi fortsatt bor ihop så dricker han i princip varje kväll. När jag har barnen kommer han hem sent och försöker verka nykter och stupar i säng. Ska bli så skönt att slippa se och leva med detta. Jag och barnen kommer att leva ett nyktert liv!

@Samsung50 hej det var länge sedan nu. Hur har det gått för dig? Har du flyttat nu? Hoppas du mår bra. Här rullar det på. Jag omger mig med vänner och familj. Mitt ex finns där i bakhuvudet, han gör sig påmind ibland men jag svarar inte när han ringer. Livet flyter på mig jag har fortfarande jobbiga dagar. Jag saknar också tvåsamheten på något vis men det är så välbehövligt och skönt att vara själv just nu. Har aldrig bott själv så detta är ett nytt kapitel i livet. Någon gång när jag känner mig redo hoppas jag få träffa någon som ger mig den uppmärksamhet jag förtjänar❤❤

@Liljekonvaljen80 Hej vad roligt att höra ifrån dig! Vad fint det låter att du njuter av att bo själv och omger dig av vänner och familj. Precis så som det ska vara!
Jag mår bra. Bor i min egen lägenhet sedan en månad och trivs så bra. Jag njuter av lugnet och hittar tillbaka till rutiner i vardagen som att laga mat och träna. Barnen bor här varannan vecka. Det känns bra när de är här, att ha de nära samtidigt som de bråkar en hel del och utmanar mitt tålamod. Känns som om de reagerar på separerationen, men om jag frågar säger de allt allt är bra.
Den veckan de inte är här är det först skönt att få pusta ut och bara behöva tänka på sig själv. Efter någon dag känns det tomt. Jag saknar livet som familj och tvåsamhet som du också nämnde. Speciellt fredagen eller helgen när alla kollegor ska hem och ha familjemys och jag åker hem till en tom lägenhet. Men jag försöker tänka på att jag inte hade något val. Jag hade ingen man som väntade på mig, om vi åt fredagsmiddag så hällde han i sig en flaska vin och satt sedan med telefonen i soffan resten av kvällen och i princip ignorerade mig. Nu när vi separerat och fokuserar på vårt eget mående och blir starka i oss själv. När vi mår bra kommer vi attrahera en bra man som ser oss och uppskattar oss för den vi är.
Just nu känner jag mig inte redo att börja dejta på tex tinder men om man träffar någon på annat sätt så skulle jag kunna tänka mig att gå på dejt. Jag saknar närhet, något jag inte fick från mitt ex.
Ibland tänker jag på exet att om han bara slutar dricka osv så kan vi vara tillsammans, men vi passar inte ihop han har aldrig kunnat eller velat möta mina behov i en relation. Han sa att jag var kontrollerande och fick mig att känna mig fel. Sjukt att det tagit så lång tid att inse detta när man levt så länge ihop. Det viktigaste för mig är att inte hamna i en liknande relation. Antingen i en sund och kärleksfull nykter relation eller leva själv. Jag vill ha lugn och ro i mitt liv.
Heja oss för att vi tog steget till det livet vi förtjänar ❤️❤️

@Liljekonvaljen80
"Jag saknar också tvåsamheten på något vis men det är så välbehövligt och skönt att vara själv just nu. Har aldrig bott själv så detta är ett nytt kapitel i livet. Någon gång när jag känner mig redo hoppas jag få träffa någon som ger mig den uppmärksamhet jag förtjänar❤❤"
@Samsung50
"Det viktigaste för mig är att inte hamna i en liknande relation. Antingen i en sund och kärleksfull nykter relation eller leva själv. Jag vill ha lugn och ro i mitt liv.
Heja oss för att vi tog steget till det livet vi förtjänar ❤️❤️"
Jag är så glad för er skull att ni får möjlighet att bygga upp er själva i egna hem. Ta hand om er på alla sätt. När ni är redo att möta kärleken så finner ni den.
Det är bra att formulera vad ni behöver. Och det verkar som ni redan börjar göra det.
Allt gott!