av Flarran

Flarran
fre, 2023-11-17 - 14:51

Hej!
@ Se klart,
Kul att du tittar förbi så här på fredag och allt. För helger de kan allt vara luriga prylar. Men känner just nu faktiskt inget alkoholsug. Tänker mest mer på min fiskgratäng som snart är färdig i mikron. Drycken får bli mjölk. Förresten, Du är allt annat än ”märkbart o-nödvändig”. Det finns hela tiden nya grejer man lär sig här på forumet. Jag läser lite här och där och ibland får jag för mig att skriva något ord helt spontant i något inlägg och får då ofta hejda mig i sista sekunden, efter att jag ofta upptäckt efter en liten stund vad lite jag egentligen vet om saker och ting, fast jag ibland väl tror att jag har förstått så väldigt mycket. Förstår ändå att det viktigaste av allt just nu är att fokusera på nykterhet och inte tro att man är fri från risken att falla, vilket jag självklart inte är.
Ha det gott!

Flarran
fre, 2023-11-17 - 23:27

Tänk snällt om dig själv var en tröstens tanke jag fick efter att ha vaknat nykter igen som jag är sen över en månad i realtid utanför planen liksom, och officiellt här på forumet om en inte så lång tid. Men jag har ju inte lyckats få till några riktiga ät och sovrutiner, då jag har svårt att följa några sådana och inte heller har något tvång på mig till sånt som numera sjukpensionär.

Men det skulle så klart vara bra om jag kunde sätta mig ner och skriva ett schema med tid för läggdags och ha en ställd väckarklocka som ringde på lagom morgontid. Sedan skulle det även så klart vara bra om jag hade en matsedel med lämpliga fasta måltider och vad jag ska äta på dessa nedskrivet liksom, för kroppen mår ju bäst av bra rutiner.

Men att jag skriver just nu är att jag har lite dåligt samvete för att jag inte kunde stå emot en ångestattack som skrek inom mig att det vore skönt med en avslappnande fylla. Har ju dock lugnade piller, Oxascand 10 mg som jag får ta vid behov, 1 tablett vid oro max 3 per dygn, Den ordinationen följer jag oftast. Men hade till idag inte ätit nån tablett på över en 5 dagar, men när alkoholsuget plötsligt överrumplade mig och då ingen öl eller nåt fanns så blev det att 4 piller som låg framme bara slank ner och nu känns det att man är lite mer trött än man borde vara efter att ha sovit några timmar på eftermiddag till kanske ca 22:20.

Tycker inte om att äta piller av den typen egentligen, det känns lite som fusk, då det väl vid en överdosering lite kan räknas som ”torrfylla”, och då jag inte ätit några såna piller på ett tag så känns det att de faktiskt kan vara rätt verksamma ibland, (rätt trött) vilket jag aldrig blev när jag drack.

Så i morgon får det inte bli några sådana piller. För jag får lätt huvudvärk av såna om jag tar för mycket på en och samma gång. Har tillgång till starkare piller mot oro, en del Stesolid 5 mg kvar, som jag dock inte tagit någon av på över ett år då jag överdoserade sådana en gång med 10 st på en gång, blev rätt avslappnad men fick någon allergisk reaktion med stora röda och kliande utslag på mina lår. Fick lite skräck mot sådana piller då.

Förstår enligt kroppens signaler om att jag nu har dåligt samvete för intag av nämnda Oxascand att jag måste hålla koll på pillerintag stenhårt också. För annars hamnar man väl i pillerträsket i stället, vilket jag inte alls vill. Har inte lyckats äta något vettigt heller, bara cola, potatissallad och några korvskivor avsedda för smörgåsar och slängde sedan i mig en söt mycket söt kondisbit som gav en sockerkick en stund, förstår att sånt ätande inte är hållbart. Det var väl kvällens fredagsrapport. Måste bli duktigare i morgon, men ibland är det svårt när alkoholsug bara kommer.

Ha det gott!

Se klart
lör, 2023-11-18 - 00:36

”Tänk snällt om dig själv” är något jag fått jobba så mycket med under dessa nyktra år. Jag var ofta så arg på mig själv, piskade mig hårt, som om jag ”behövde” straffas för något. Sånt jag inte hann, allt jag inte räckte till.
Jag såg aldrig att jag kanske ställde för höga krav. Jag såg bara vad jag inte ledve upp till.
Det är ett skifte i mitt tänk idag så det går nästan inte att jämföra.
Bra att du kommer igång med lite mer rutiner, de är bra att hålla fast vid, blir som en ryggrad i dagarna. Ha det fint!

Kennie
lör, 2023-11-18 - 09:49

God morgon. Tufft med ångesten. Jag tänker att om en läkare skrivit ut tabletterna just mot ångest så ska du väl kunna använda dem så utan att känna skuld för det. Bara du inte överdoserar dem. Fysisk rörelse är annars effektiv mot ångest och stress. Bara stretcha eller sätta dig på motionscykeln en stund när ångesten slår till? Idag ska det vara soligt, att få dagsljus och frisk luft hjälper mig att må bra. Önskar dig en fin lördag!

Flarran
lör, 2023-11-18 - 11:21

God morgon!

@Se klart, @Kennie,

Fortfarande spiknykter, vilket jag fortsätter att försöka att vara. Men igår kväll var det alltså kris en stund och hade det funnits nån alkohol hemma eller butik öppen så hade man väl riskerat att köra ner i diket och sen (fy-usch-blä) hade man väl bara kört på och då hade kunnat gå hur som helst.
Men sånt ska man inte bry sig om att tänka på för nu är det okej.

Har ju berättat att jag fick lov att käka piller mot oro, inte så att jag blev borta i skallen eller så, men det var väl några fler (3 st) än vad jag får ta mot oro, så det kändes lite fel eller fusk på nåt sätt, men jag har ju förutom beroende till alkohol att brottas med, även en ständigt pågående lågintensiv grund-depression (dystymi) och ångest som stjäl mycket av min energi och harmoni.

Försöker alltid att klara mig på så lite lugnande medicin och sömnpiller som det bara går.
Har ju lätt att fastna i beroenden som kan förändra mitt sinne från allmänt nedstämd till att jag inte inte känner och tänker så mycket en stund, för det är drygt med tankar som lever sitt eget liv liksom, speciellt om de blir ovanligt intensiva och nedstämt färgade, och sen så svänger snabbt känsloläget, från glad och positiv ena stunden, till grubblande och lätt nedstämd och orkeslös igen. Har även svårt att fokusera liksom.
Men just nu så känns det helt okej.

Förresten, har ju som målsättning att göra varm mjölkchoklad och limpmackor till frukost.
Men när jag satte mig ner och funderade på vad jag skulle kunna variera med som omväxling.
Då började jag längta efter äppeljuice och faktiskt tre rårivna morötter hur knasigt det än kan låta. Tog även tre hårda mackor med bredbar leverpastej på. Det var faktiskt riktigt gott, jag har som sagt svårt att följa rutiner.
Men rutinen att inte förgifta mig med alkohol är livsviktig. Nu ska jag vila en stund för nu känns det rätt bra.

Ha en fin lördag!

Flarran
lör, 2023-11-18 - 13:55

Pigg och trött samtidigt, frustrerad och funderande och allmänt stillasittande vid datorn och ändå jagad inifrån på något sätt och förstår att man borde göra annat än att bara sitta still och skriva en massa ord som bara kommer flygande från ingenstans, ungefär som tankarna hela tiden kommer och går. Men har ingen ork att fokusera och ta mig för att göra något vettigt alls. Hade det varit för nån månad sen hade jag bara åkt ner till bolaget utan att egentligen tyckt att det heller var någon större mening i det heller liksom. Men nu sitter jag still och skriver lite om ingenting alls och låter tiden bara gå liksom och ser vad jag hittar på att göra. Kan inte fokusera alls, kör samma rocklåt på 150 BPM runt, runt i en evig slinga som ger en slags inre tankero i stunden alla fall. Det är väl den jämna basgången, rytmen, ljudfrekvenserna och tempot som får hjärnan in i nån sorts rytmisk balans och väl lite mer dopaminproducerande kan jag tro. Blev just lite uttråkad av låten, så drog nu upp volymen en aning så nu känns den ny och fräsch igen. Det är konstigt att man är som man är, men det är som alltid ju inget att göra nåt åt, finns ju inga piller som har hjälpt som de pillertrillande läkarna tidigare testat. Har ju flera deldiagnoser samtidigt så får bara de mest underliga biverkningar. Kanske skulle man nu ta och köra ett litet pass på motionscykeln, men samtidigt känner man sig rätt så slö, men inga deppiga tankar drar ändå ner mig i mörkret just nu. Skulle väl kanske promenera bara för att, ja vad vet jag. Känner en aning för att lägga mig och vila men vet nu inte om jag faktiskt har någon ro för att ens ligga still, men vi får väl se. Tog just ett djupt andetag och andadessakta ut, lite av spänningarna i kroppen verkade just släppa. Knepig balansgång det här. Men helt nykter är man i alla fall.
Kämpa på vänner!

Andrahalvlek
lör, 2023-11-18 - 14:09

@Flarran Jag tycker att du ska utforska meditation. Där tror jag att du har mycket att hämta faktiskt. Kan tipsa om Närvaropodden också. Många otroligt intressanta avsnitt!

Och sen tycker jag att det ska bli spännande att se hur mycket av din dystymi och ångest som kommer att lätta när du har mer nykter tid i ryggsäcken. Min pappa var deprimerad hela sitt vuxna liv och han drack sig till döds. Kan inte räkna antalet gånger han slutade dricka - och började igen.

Jag har själv ärvt hans sårbarhet för depression - och risken att bli beroende. Jag behöver antidepressiva, då slipper jag rastlösheten och den ständigt gnagande oron för allt och ingenting. Slutar jag ta antidepp blir jag deprimerad inom några månader igen. Jag har upplevt det så många gånger att jag inte tänker testa igen.

Kram 🐘

Flarran
lör, 2023-11-18 - 15:40

Hej!

@Andrahalvlek,

Kul att du skriver lite, sånt lättar alltid upp lite.
Har testat att meditera och försökt hålla fokus på nuet i stunden genom att lyssna på lugn bakgrundsmusik, och även då väl är nån lättare form av hypnos, eller suggestion där någon läst in nyckelord som väl ska fungera som ett sorts mantra, men då produceras bara mest lite mer av sömnhormon hos mig, så då somnar jag mest till en liten stund. Sådant fungerar lite svagt om jag vill somna och är i rätt stämningsläge för att kunna fokusera, vilket jag sällan kan. Det är lite som att hjärnan arbetar på hela tiden och jag får åka med liksom.

När man som jag är uppvuxen i en familj med en person som min gamla mor vilken hade manodepressiv sjukdom och ibland åkte in på psykiatriskt låst mottagning helt frivilligt då hon så gärna ville bli frisk och få ordning på sitt känsloliv som hon väl aldrig psykologiskt egentligen fick.

Jag har nog lärt mig det mesta om vad olika antidepressiva mediciner har för slags funktioner så att säga liksom. För min mor så hittade dom en enda medicinsort som fungerade skapligt för henne i den bemärkelsen att hon inte hamnade i psykos där hon inte var kontaktbar, den medicin hon hade den klippte av toppar och dalar i hennes känsloregister, men hon var väl i mycket rätt avstängd och levde väl mest utan att kunna göra så värst mycket.

Minns när man var grabb och kom hem från skolan och hon utan synbar anledning som så ofta mest brukade ligga i sin säng och gråta, det var inte kul att leva i en sådan miljö. Jag försökte alltid redan som liten vara den som höll henne glad och i mycket väl var den som höll ihop familjen på något sätt, det var kanske det som var min livsuppgift kände jag då.

För det var inte mycket som hon orkade att göra och jag fick tidigt lära mig det mesta själv.
Jag mådde då precis som jag gör idag, men jag sade aldrig något, för då hade hon bara blivit än mer deprimerad och det ville jag inte vara med om då jag tyckte mycket om min mor och ville att hon skulle vara någorlunda glad och balanserad.

Den medicin hon gick på var rätt tung, och om hon inte tog den så hamnade hon efter runt tre dar i samma slags psykos som hon fick första gången. Psykläkarna testade under åren olika mediciner och ibland kom hon hem lite smått hög, andra gånger låg, kall och likgiltigt frånvarande. Det var som att det kom hem en helt annan människa var gång hon kom hem med en ny medicinering. Så nog vet jag vad antidepressiv medicin är för något.

Min farsa var den som stod för ordning och reda, medans min mor mer var den som stod för värmen i familjekonstellationen. Minns i tidiga tonår när jag brukade komma hem efter att ha varit ute och druckit en del, och inom mig kände mig rätt skamsen för mitt sätt att vara då jag ju visste hur illa mina föräldrar tyckte om mitt då folkölsdrickande, fast de sällan sade det rätt ut. För de visste väl nånstans att jag hade det mycket svårt liksom.

Tänk vad jag i alla år från att jag var kring tioårsåldern hade att kämpa mot min inre längtan till att bara gå och hänga mig, eller att hoppa ned från en hög byggnad i närheten där jag ofta satt och drack folköl i min ensamhet till sent på natten. Det var många gånger som jag kände en stark drivkraft att bara hoppa ned. Men det ville jag inte göra, för jag ville inte skämma ut, eller göra mina föräldrar ledsna. Men jag har berättat för psykvården när det gäller mig själv att jag större delen av mitt liv väl mest kände mig som en hund eller ett husdjur på något sätt.

Nu när jag skriver den här texten så snurrar samma rocklåt i lurarna som den gjort i ett par timmar, för blir det helt tyst då blir jag orolig och då får jag ångest och kan inte fokusera mina tankar riktigt, då har jag alltid tidigare bara öppnat en burk eller druckit nån flaska med alkoholhaltig skit bara för att få tankero. För en liten mängd på en cirka 0.5 dl ren alkohol gör mig mer allmänt balanserad.

Men har jag inte haft någon tid eller annat viktigt att passa så har jag så klart bara druckit helt fritt tills alla flaskor och burkar jag haft har varit slut. Blir inte bråkig av alkohol utan mest avslappnad och somnar till sist, De senaste åren hade jag alltid en dunk med 10 procentig mäsk som medicin eller husmanskost och det fungerade riktigt bra inte minst kostnadsmässigt den tid i sju år som jag gick på det sociala för då är varje krona i princip räknad.
Sen så ville man ju inte heller att nån snokande socialarbetare skulle sitta och läsa på ens kontoutdrag om hur ofta man hade besökt bolaget, så då handlade man ju alltid med kontanter.

När folk talar om att man ska njuta av livet, så säger det mig inte mycket för det är det sällan som jag har gjort, utan allmän oroskänsla och nedstämdhet är väl vad jag har upplev för det mesta. Jag har en otrolig överlevnadsförmåga, men vad det hela tjänar till det har jag rätt svårt att förstå. Men det är kanske skaparen Gud som vill ha det så så. Klagar inte för har jag alltid känt att han ändå har varit med mig. Sedan så finns det så många människor i denna värld som säkert skulle vara lyckliga om de fick byta kropp med mig kan jag tro. Just nu är jag nykter och har inget alkoholsug heller, så har inget att klaga på rent generellt om det undras.

Ha en fin dag!

Flarran
lör, 2023-11-18 - 16:18

@Adrahalvlek, Meditation är säkert bra för de som har förmåga att kunna fokusera, men det har jag inte i någon längre utsträckning. Men jag är glad att du kommer med tips som fungerar för dig. Bara för att du skrev, så ska jag kolla runt lite på nätet och se om jag hittar något som passar mig. Har förresten kanske någonstans i högarna av alla CD:ar redan nån inspelning som jag hämtade på nätet för ett tag sen som jag ska testa att lyssna på igen. För ibland så finns det inspelningar som fungerar lite bättre än andra, om den som har läst in någon text till bakgrundsmusik har rätt tonläge, fraseringar och röst som tilltalar mig. Ha en fin kväll kompis!

Kennie
lör, 2023-11-18 - 18:34

Jag tycker också att det är svårt med meditation, men jag tänker att vi som har svårt att stänga av tankarna nog verkligen behöver träna på just det. Om man tänker sig att man lär sig något nytt som man inte måste klara på en gång så går det lättare tycker jag. Att liksom tillåts det hela att ta tid. Vissa dagar flyger tankarna omkring, andra dagar funkar det bättre. Jag ska också ta och ge det en ny chans, säg till om du hittar något bra!

Flarran
lör, 2023-11-18 - 19:14

Hej @Kennie!

Mina tankar de flyger omkring för det mesta, men gjorde som Andrahalvlek skrev och lyssnade på Närvaropodden, de snackade så mycket där i senaste avsnittet, så att jag höll på och somna först, men höll mig vaken och verkligen koncentrerade mig på deras samtal, och tänkte på min gamla far som var för rastlös för att klara av att lyssna på några debatt eller pratprogram och att min mor var tvärtom och psykologiskt intresserad. Då blev jag lite full i skratt plötsligt. Så sitter faktiskt och är rätt nöjd och glad just nu. Det behövs inte alltid så mycket för att förändra tanke och känsloläge i bland. Kanske berodde det helt enkelt även på att mina snurrande tankar inte hade något större utrymme att breda ut sig på när jag försökte fokusera på orden i poddsamtalet, lite som när jag kör amerikansk rockmusik, en och samma låt i tempo kring 150 BPM på repetition som väl mera trycker undan tankarna och väl höjer dopaminet som jag känner det. Skriver just nu när jag mår bra helt utan minsta musik alltså, har inte ens hörlurar på mig nu och det hade jag inte trott.

Ha det fint!

Flarran
lör, 2023-11-18 - 20:16

Hej!

@Såless, Kul att du skrev lite.
För att få bukt med korkat drickande som jag haft i så många år utan att egentligen fattat något alls. Så verkar det som att när hjärnan har fått vila sig ett tag från mer eller mindre ständig förgiftning så börjar en del klarna. På något sätt kan man väl säga att man psykiskt sakta börjar läka och även på ett djupare känsloplan börjar nyktra till liksom.

När det går att se det stora i det lilla, och stundtals även få en lite humoristisk känsla i händelser som man har varit med om. Ja, när man liksom tänker ur ett lite annat perspektiv och ljus än då man bara satt som fastklistrad och instängd i ett slags tomt meningslöst mörker. Den här resan till alkoholfrihet är mycket mer än att bara ställa ifrån sig en flaska eller nåt sånt. Ingen i världen mer än jag kan ju lösa upp de knutar som jag har i mitt undermedvetna och sånt. Det är jag själv som måste se över situationen och se till att jag mår bra på riktigt liksom.

Det handlar om att jag måste hitta mig själv och kunna definiera vem jag är. Har aldrig tänkt så tidigare.
När jag ständigt försökte lösa allt med lösningsmedel så att säga, då löste jag ju faktiskt inget alls, tvärtom.
Det är först när man är medveten om hur man tänkt och tänker, som saker kan förändras till det bättre kan jag tro.

Ha det gott!

Flarran
sön, 2023-11-19 - 02:23

Ny dag och söndag heter den. Sitter just nu vid datorn och filosoferar och äter potatissallad och dricker cola.
Tänk hur det kan bli. För inte så värst längesen skulle jag med all säkerhet druckit allt annat än alkoholfri läsk.
För då hade man nog varit lite av en urlakad sill just nu och velat ha annat.

Det skulle nog en tidig söndagsmorgon som denna, med säkerhet varit starköl, vodka, whiskey, portvin, ett litet glas gräddlikör eller vad sjutton som helst man haft till hands efter lördagen före. Inte otroligt i brist på köpedricka att man försökt få i sig lite simmig, hemgjord inte helt färdigjäst mäsk i så hög procent som man haft tålamod att vänta ut efter en som oftast upplevd tillsynes oändligt lång tids bubblande i jäsrör.

Försökte oftast hålla mig och låta bakjästen och sockret göra sitt jobb i drygt tio dagar när man inte fick tag på turbojäst av något slag. Kommer ihåg en sommar då man körde en riktigt snabbverkande sort som gjorde sitt grundjobb i världens rekordfart, men dock med ett så uselt odrickbart resultat i övrigt, med en vedervärdig stank av ruttna ägg, som till och med fick en gammal alkis som denne att få avsmak och hälla ur skiten och sen släpa sig ner till bolaget och skaffa andra grejer.

Som sagt är det söndag, men har inga planer på att gå i kyrkan eller höra på nån krystad och tråkig högmässa, för så religiös trots att jag känner guds närvaro för det mesta, så religiös lär jag då aldrig nånsin bli. Men lite kollande på julotta av tradition, det kanske det blir när den tiden väl kommer. Men man får väl se vad man är på för humör när det blir jul liksom.

Har funderat på julmust i stället för det gamla vanliga karusellvattnet. Men det går nog lika bra med cola som man dricker just nu. Får se vad man hittar på idag. Utanför fönstret visar termometern att det är tio grader kallt. Någon rask långpromenad i vintermorgons tidiga timma, ja det känns då inte direkt lockande i nuläget, men som sagt, får vi väl se vad vi hittar på.

Flarran
sön, 2023-11-19 - 06:13

Det går lite upp och ner här liksom, märkte att man inte är helt frisk än då jag inte kunde sova och då tänkte städa lite i köksskåpet när man ändå var vaken. Såg en flaska rödsprit i ett hörn och jäklar vad konstiga tankar man fick. Inte för att man fick lust att ta sig en slurk direkt då man ju vet att det är totalt livsfarligt och hälsovådligt utan tvekan alltså. Men nog är det som så att man inte ska ropa hej på något sätt så här i början när man vill bli helt fri från alkoholen. Minns ju gubbarna på stan förr i tiden som till och med snattade hårvatten och drack det om det fanns sprit i liksom. Tyckte dom var totalt flängda i roten vilket de ju faktiskt var, men förstår dessa gubbar lite bättre numera så att säga. Känner att det inte över huvud taget får finnas någon sorts form av sprit i närheten av mig just nu. Det var allt tur att man hällde ut den sista ölen man hade för några veckor sen. Kommer inte ens att att gå in närmsta matbutik om minsta känsla för ölinköp skulle finnas. Tänk att man kan vara förskräckligt svag i karaktären. Men nu är det helt okej och kämpar vidare.
Ha en fin dag vänner!

Se klart
sön, 2023-11-19 - 13:12

Hej @flarran
Du bestämmer ju såklart själv hur du vill ertikettera dig men personligen tycker jag inte att ”svag i karaktären” passar så bra in på någon här - av alla jag lärt känna under åren. Och det lilla jag känner till om dig 😊
Tvärtom är det människor med pannben och beslutsamhet- som tar tag i problem som många andra sopar under mattan eller blundar för.
Beroendet- vare sig vi vill kalla det sjukdom eller inte- har en jäkla stark och envis röst, och den får man överlista varje dag till en början.
Det blir bättre med tiden men jag bara påminner om vilken karaktär som krävs för detta projekt, och du är en verklig kämpe- inget annat! 🙏

Lora
sön, 2023-11-19 - 21:27

@Flarran Lite intressant det där att du inte skulle vara social. Efter att ha läst dina inlägg och hur du skriver skulle man nästan tänka att du har en god förmåga. Att alla känner sig välkomna och inbjudna till din lilla hörna här. Håller du innerst inne själv med om att du inte är social? Blyg kan man ju vara men det verkar som du snabbt blivit en centrumfigur här så nog borde den talangen finnas.

Kan tänka mig att dina texter till musik är bra. Säkert väl värda att lyssna på.

Flarran
mån, 2023-11-20 - 06:10

Hejsan!

@Se klart och @Lora,
Det är kul att ni tittar in här och får mig att tänka ur olika synvinklar och får perspektiv på mitt eget tänkande och kännande kring alkohol och rätt mycket annat. Kan inte direkt säga att jag har någon etikett på mig själv i tanke om hur jag är när det gäller karaktär egentligen. För som det är nu då jag är nykter sedan en sex veckor så håller jag väl på och bekanta mig med mig själv liksom. Sorterar och granskar erfarenheter, minnen, tankar, känslor och på ett psykopdynamiskt sätt försöker förstå hur och varför jag är som jag är. Det hade jag aldrig någonsin kunnat göra med en hjärna mer eller mindre marinerad i alkohol liksom. Men när jag skrev ordet karaktär, då kände jag mig rätt så karaktärslös, allmänt svag och rätt eländig, såg inget ljus eller hopp om något egentligen.

Har ju inte ens lyckats att få till det mest grundläggande som det här med fasta ät och sovrutiner, som jag logiskt sett vet är viktigt för att må grundbra. Dessutom har jag svårt att fokusera mina tankar liksom, utan tappar fort koncentration som behövs i stunden för att få saker utförda och klara i tid. Det går om det för mig känns vara tvunget av någon anledning, men det kräver att jag är helt med i tanken och stenhårt fokuserar, men då blir jag även utmattad, trött och känner en inre oro.

Det var nog därför jag aldrig blev så förtjust i bilkörning, fast jag gillar motorfordon. Det krävde så mycket tänkande, närvaro och fokuserande på allt från hastighetsmätare, till backspegelanvändning, blinkersanvändning, överblick av trafiksituation och annat kring bilkörning att jag ofta när jag körde bil även kortare sträckor blev att känna ångest så stark att jag fick köra in på någon folktom sidoväg och djupandas och gå ut och röra på mig en sund för att komma ned i varv för att kunna fortsätta färden mot det mål jag hade föresatt mig att nå. Mycket av rent framförande av ett motorfordon går ju som cykling helt automatisk när man kan sånt. Men bilkörning sammantaget stressade mig för mycket, då jag kände att det tog för mycket av den i grunden låga energinivå, vilket jag normalt har. Känner dock till de som sagt mig att de däremot blir rätt lugna och avstressade av att köra bil, men människor är ju ofta rätt olika i psyket och hur hjärnan fungerar i olika praktiska situationer.

Förresten, att jag skriver i denna tidiga timma beror på att jag är rätt spontan av mig ibland och även ofta äter och sover lite när som helst. Har nyss vaknat till efter att ha fått sova några timmar vilket jag verkligen behövde, då jag var helt slut av en massa långvarigt ofrivilligt negativt tänkande om allt och ingenting som tog mycket av min energi. Håller på att arbeta bort sånt. Men kan inte helt styra över mina tankar, känslor och minnen som far omkring i skallen liksom. Men mycket idéer, och inspiration till inte minst musik och att skriva får jag ju helt gratis utan att tänka så värst mycket i detalj, så det är en ju faktiskt positiv grej. Har även upptäckt att skrivning är en bra terapiform förutom musik när det gäller att röja upp lite i min hjärnas virrvarr och snurr liksom.

Men jag har alltid haft svårt för rutiner och sånt jag upplevt som ett tvång, minns när morsan som hade manodepressiv sjukdom eller bipolär som det kallas nu, var någorlunda fungerande och hon serverade morgonchoklad inför min skoldag att hon sedan fick ligga på som en rem när jag var liten för att jag skulle komma iväg till skolan i tid, och ändå fick jag rätt ofta i sista sekunden cykla som en blådåre för att hinna i tid. För när jag ska vara på plats någonstans till en viss tidpunkt då får jag mycket tankar, idéer och stresspåslag samt då även ofta en rätt så orolig mage.

Har bara haft lätt att lära mig sådant som jag till hundra procent har varit intresserad av. Det här att jag är intresserad av psykologiska prylar och själv frivilligt har lärt mig så mycket på det området via biliotek, internet, och sånt. Det intresset har jag utan tvekan ärvt efter morsan, som även hon var mycket analytiskt lagd. Förutom min Dystymi, och väl även ADD så kan det väl även finnas någon Bipolär procentdel i min knepiga psykiatriska funktionalitet enligt väl psykologer och andra medicinsk kunniga som funderat kring min psykiatriska problembild, som väl även enligt mig utgör mycket av min personlighet. Det är dock trist att jag bara ska vara så nedstämd och energilös för det mesta. Det är väl även som så att jag är lite blyg av mig och inte direkt har vågat ge mig in i någon närmare relation med någon, då sådant kräver en uthållighet som jag har haft svårt för. Jag har förstått att för att förstå varför man känner sug till att berusa sig så måste man som nykter lärt känna sig själv så pass i nyktert tillstånd att man vet hur man tänker, känner i ett normalläge och vad ens tänkande grundar sig på för sorts erfarenheter, minnen och känslor. Tror att jag är en som vill veta och förstå mer ingående liksom. Jag har vilja, motivation, önskemål, tro, insikt, och medicinsk förståelse om att alkohol är ett skadligt gift som förstör hälsan och gör mig korkad på olika sätt om jag överskrider drickandet med kanske ett intag av mer än ett eller två så kallat standardglas för att psykiskt sett väl känna mig mer balanserad en liten stund.

För rätt snart, för att inte säga omedelbart så släpper ju även hämningar och då försvinner mycket av mitt normala omdöme som gör att ”må-bra-känslan” av alkohol lätt för mig in i ett rus där jag inte har kontroll över mina tankar och känslor på ett riktigt närvarande sätt då jag som berusad i ett konstlat känslo-och-tankeläge av att ”må bra” i några timmar då är mer eller mindre borta från mitt vanliga sätt att vara den jag är liksom. Logiskt sett som nykter vet att jag att man som berusad inte alls tänker och fungerar som man ska, detta då man som berusad endast är satt i ett tillstånd av mer eller mindre stark förgiftning som gör att kroppen och tänkandet inte fungerar normalt.

Det att jag använt alkohol så ofta är väl delvis för att det har fått mig att tänka mindre och inte känna mig så envetet nedstämd och hela tiden bara ofrivilligt tänka negativt om mig själv. Jag är som nykter och klar i sinnet mer eller mindre alltid allmänt nedstämd och orolig. Men redan efter kanske en första snaps upplever jag mig först av väl dopaminkicken få lite mer positiv energi en stund, för att sedan väl på grund av ökat serotonin känna mig trött men mer i balans och utåtriktad som jag tror att jag borde kunna bli även utan alkohol jag bara orkar hålla i och hålla ut i alla delar som jag måste arbeta med när det gäller min personliga utveckling. Sedan är det även jobbigt att alkoholsug också kommer i så många skilda situationer även när jag är helt grund-lugn så att säga.

Har nu ätit tre hårda mackor och tagit ett glas mjölk vilket verkligen behövdes kände jag. Det var väl kroppen som signalerade till mig om att det var dag för lite näring och vitaminer tror jag då jag även blev sugen på ett glas apelsinjuice, som jag nu druckit. Hur jag etiketterar mig som människa det vet jag inte riktigt än, men när jag skrev orden om svag karaktär i inlägget i fråga, då kände jag mig svag och osäker på allting och ville slippa tänka så mycket, vilket alkohol gör att jag slipper göra för en stund, vilket ger mig en stunds tankero, vilket väl hjärnan behöver ibland för att inte bli helt överbelastad. Men dess andra negativa biverkningar är inget jag suktar efter.

Kommer ihåg att min mor väl ofta i praktiken fungerade som min dygnet-runt psykolog då jag ofta om nätterna kunde sitta och prata med henne om i stort sett allt som jag kände och tänkte på, och så var det oavsett om jag var nykter eller ej. Minns att jag ofta sade till henne att det faktiskt är lite konstigt att jag har valt den konstnärliga uttrycksformen instrumental musik som min grej, då det ju kräver rätt mycket av psykologisk balans och social närvaro och kompetens liksom för att i ett uthålligt och närvarande sätt fungera mänskligt och även artistiskt rent kommersiellt liksom.

Men jag gillar att göra musik i en mer terapeutisk form som jag på senare år kommit att se mitt musicerande som. För när jag är helt inne i processen av att skapa musik så ger det lite tankero. Sedan så lägger jag upp mina alster på nätet i olika musikforum i ett mer anonymt format där jag väl har lite ytliga nätkompisar som musicerar på olika nivå. Skriver dock sällan förnärvarande några texter då jag är rätt klen på det engelska språkets finesser och grammatik. Det har nog därför blivit många lustiga musiktitlar genom åren. Vet även att jag för att kunna leva på musikverksamhet så måste jag mer bli mer strukturerad, social och samarbeta mer direkt med andra musiker och producenter för att komma någonstans. Där sätter min klena energi och sociala ångest ofta käppar i hjulet liksom.

Forumet här har dock fått mig att tänka på ett lite annat sätt än när jag ständigt vandrade omkring i alkoholdimma, speciellt när jag nu som helt nykter kunnat ta del av så många människoöden och kanske även vuxit lite i insikt och fått ett klarare sinne liksom. Men just nu när jag skriver dessa avslutande ord så känner jag att det skulle ha suttit fint med en öl på en 10 procent, kanske till viss del för att sockermängden i sånt minskar depressionskänsla hos mig på grund av kanske ett aning lågt blodsocker som jag läst någonstans om att man som deprimerad kan ha ibland. Morfar hade ju diabetes vilket jag som tur är inte har. Kom just att tänka på att jag rent vätskemässigt sett nog borde ta mig ett glas kallt vatten, eller kanske slå mig lös på ett glas med kall mjölkchoklad, då får man ju både vätska, vitaminer och något sött som piggar upp liksom. Har i dagarna kommit på att jag är rätt dålig på att dricka vanligt vatten, då öl i olika styrka väl stått för mycket av mitt dagliga vätskeintag senaste åren så att säga. Hur som helst så kämpar jag på nyktert så gott det går.

Ha det fint vänner!