Shit! Det tar aldrig slut! Vilken naivitet i försöket att sluta själv. Det känns som att man inte vågade offra en viktig del av ens liv. Jag har varit där massor med gånger. Jag tror jag behöver någon slags kontakt med någon av er därute.
Ta det lugnt så länge!/Mattias

Hej Mattias! Jag har läst ditt korta inlägg som jag tolkar som att du bestämt dig för att sluta men tvivlar på att du ska klara det? Har jag tolkat dig rätt? Berätta gärna mer så finns det många kloka människor här som kan hjälpa till med råd och stöd.

@Loppan tack! Ditt svar kommer som en sjänk från ovan! Det är värdefullt att få svar. Det blir liksom på riktigt. Det är lätt att förlora sig i egna föreställningar. Kul att du svarade. Hoppas på en fortsatt kontakt! Ha det bra!/Mattias

God morgon! Hur är läget idag? Jag ska strax skynda iväg till jobbet men var bara tvungen att kolla om du hört av dig och säga hej. Idag skiner solen här och det gör att allt känns lite mer hoppfullt trots allt tycker jag.

@Loppan Tack för att du bryr dig. Lite darrig känner jag mig nog, efter mitt beslut. Det är ju inte första gången…Den där känslan av att man är misslyckad kommer över mig. Starkt jobbat av dig själv. Jag läste lite i dina tidigare trådar och känner igen mig jättemycket! Ha en solig dag så hörs vi!

@Loppan Hallå! Jag blir osäker på mig själv eftersom jag var nykter under 2 års tid innan jag trillade dit. (Ett svagt ögonblick i en känsla av frihet, ensam med en bunt LP-skivor...) Jag känner mig lite som en Loser när det inte funkade. Jaja. Det viktiga är nog att man har kontakt med dem som förstår. Sådana som dig t.ex. Ha en go måndagkväll. Nu är veckan igång.

Har du funderat på vad det var som ledde fram till tillfället eller kom det som en blixt från klar himmel? Stannade du vid ett tillfälle eller fortsatte du flera dagar? Bra gjort med två år! Då har du säkert vissa knep som har funkat som du kan upprepa!

@Loppan Jag tror det var en släng utav fullständig frihet och ingen hemma som brydde sig. Så var det. Jag vill minnas att de högt ställda förväntningarna av en fylla inte infann sig när jagväl satt där. Jag mådde riktigt dåligt dagen efter. Inte ett uns alkohol i kroppen efter 2 år. Det kanske var skälet till att det blev en engångsföreteelse. Sedan smög det sig på under helgerna. Känns det ok för dig i nuläget?

@mattiasr Jotack det är väl ok med mig. Jag är stressad men försöker ta det lugnt. Tyvärr är jag skadad så jag kan inte ta hjälp av träning för att stressa ner och då blir det svårare att låta bli alkohol. Hur går det för dig?