@Jonas82 Hej! Ser att du kommit en bra bit från ångest och elände. Så sönt!
Skrattade igenkännande bär du beskriver hur du plötsligt kan lyssna på vad folk berättar.
Hur många gånger har jag inte undrat dagen efter vad dom sa- och vad jag sa…Hua.😱😱😱
Värst var det en gång när en väninna uppenbarligen berättat något väldigt viktigt och intimt som förklarade en del av hennes liv. Hon anspelade på det när vi pratades vid nästa gång. Hon hoppades att jag nu förstod….Jag bara hummade.
Jag vet fortfarande inte vad det var. För skämmigt att fråga. Men därför glad att det aldrig kommer att hända igen. Också för att jag missat viktiga samtal i min tidvis helt dimmiga alkoholhjärna.
Så jag hoppas att du också slipper sånt framöver.
Du låter mycket mer lugn och chill!♥️

ADHD?

Den här veckan har jag levt i konstant rörelse (tyvärr inte lika chill som förra veckan Amanda L) – antingen med kroppen, tankarna eller mot kylskåpet. En diffus ångest som jag inte kan sätta fingret på har legat som en lågt surrande bakgrundsmusik i flera dagar, utan att riktigt tala om vad den vill. Om inte händerna varit sysselsatta med något produktivt, så har de varit djupt involverade i att föra mat eller snacks till munnen. Rastlösheten har varit sjuk…och jag har känt mig mycket irriterad, vilket också omgivningen snappat upp.

Jag behöver stanna upp. Kanske sätta ord på det som skaver, för något är det ju faktiskt. Bloggen här hjälper mig att faktiskt lägga tid på reflektion.

Jag har många gånger funderat på om jag har ADHD. Alkohol har varit en lugnande faktor genom åren, fått mig att kunna sitta stilla, varva ner. Efter 37 dagar (längsta uppehållet på 20 år?) utan alkohol har jag svårare än någonsin att slappna av. Just nu ersätter ätandet i viss mån alkoholen, det får mig att sitta still. Det här beteendet är något jag behöver få kontroll på, i vart fall koll på.

Nåväl, den här bloggen handlar ju inte om ADHD eller ätstörningar. Bara en reflektion jag ville sätta ord på.

Alkoholen har jag hyfsad koll på, den lockar ännu inte i någon större grad, även om en tanke surrar förbi ibland.

Var på systemet och köpte några miniflaskor med skumpa till min fru, kände mig präktig…. Hon dricker sällan och väldigt lite per gång och nu får det bli miniflaskor utan mig. Själv har jag laddat upp med lemonad.

Mina destruktiva tankar har blivit mycket bättre, har under denna period faktiskt inte tänkt en enda gång på att ”göra slut på eländet”.

Det har börjat ta emot lite att berätta för folk på listan, tre kvar nu. Jag tänker ringa en god vän ikväll. Vi lever på olika orter men ses ett par gånger per år på en speciell plats. Vi dricker, ibland en hel långhelg, med s.k. förmiddagsfylla inkluderat. Jag är säker på att han kommer förstå, men det känns jobbigt, vi har varit dekadenta men vi hade kul och jag kommer sakna de tillfällena, tro det eller ej. Två personer med ganska högpresterande arbeten träffas och super skallen av sig några dagar utan någon insyn från omvärlden. Men det får sållas till andra ”bitterljuva” minnen. Det fungerar inte för mig längre. Dags att gå vidare, tillsammans eller på varsitt håll.

Jag känner mig tom nu, olust att skriva.

Jag borde kanske söka mig till professionen, min bror har ADHD.

Jag ger det lite tid till, blir kanske bättre.

Klart slut

@Jonas82 Provat meditation? Man måste träna lite varje dag, men det är ett bra sätt att lugna ner systemet. Kan tipsa om appen Insight Timer.

Rastlösheten kan bero på abstinens, jakten efter kickar. Som mat också ger. Och spel och sex och shopping. Vi behöver lugna ner systemet.

Kram 🐘

@Jonas82 .Tror att det är abstinens du upplever.Belöningssystemet är i uppror.Försök att göra stillsamma saker åxå.Frisk luft,promenad & natur är lugnande.Lyssna & gör någon avslappningsövning .Finns på Spotify.Jag brukar lyssna på ADHD sovmusik ibland.Det är lugnande att andas till.Kroppen & knoppen är under utrensning,rening & läkning.Allt tar tid.Mycket längre än man tror.

@Jonas82 Bra att du har alkoholen under kontroll. Det tar sin tid innan hjärnan är återhämtad och i balans och måendet kan skifta. Troligen är rastlösheten abstinens och fysisk aktivitet är bra för kropp och knopp. Andningsövningar är också bra och kan hjälpa till att lugna systemet. Ge dig och återhämtningen tid. Sen kan det ju finnas saker som skaver men det och ev utredning kan vara bättre att göra när du fått mer återhämtning, men det vet du bäst själv. Jag gick i terapi i början av min nykterhet och det var hjälpsamt för mig.

Håll i och håll ut! 💪

Du har redan fått alla bra råd och jag instämmer med alla. Jag har läst många foruminlägg under dessa år o h jag skulle säga att det nog är ett absolut undantag med en resa som bara guppar på. Det är en väldigt stor omställning som man tagit beslut kring, du är en kapten som har börjat vända en hel finlandsjfärja för att köra åt helt motsatt håll. Inte jättekonstigt att besättning och matroser (?? heter det så tro?) irrar runt på nedre däck med darrande kompassnål.
Tänk dig att du har två takter i kroppen. En takt som bara är lugn bestämd och stadig. Den takten kommer av ditt beslut och insikten om att varken dekadensen eller du själv kan hålla det ni lovar.
Den andra takten är oron, surret, babblet i hjärnan och den sova känslan av att något är ”fel”. Det är, om man tänker påbudet så, bara en fråga om att hålla sig till rätt takt. Bara- vet jag ju verkligen inte att det är, men ja jag tror du förstår.
Det är nämligen rätt viktigt att stå ut med de där takterna samtidigt, de agerar och t om interagerar fast då borde vara i helt olika omklädningsrum.
Jag vet inte om du vinterbadar- jag hade aldrig gjort det innan jag blev nykter. Men med tiden har min hjärna blivit hård som granit. Jag kan bibehålla hjärnans takt- tankens kraft, för att kliva ner i en vak- medan kroppen, om den fick bestämma- troligen skulle stirra oförstående på mig och bara vägra.
Detta är svårt och avancerat (tycker iaf jag) åtminstone om man inte bara skriker och pinar sig igenom. Utan helt lugnt bara GÖR. Efteråt går en kroppens värmefläkt igång som kunde hålla min stadsdel varm en hel vecka. Sen kommer endorfinerna, och den mäktiga känslan av att jag gjorde det.
Påminner mig isf mycket om den nyktra processen.
Att ha bråttom ner i vaken gör hela processen oredig. Huvudet kallt och hjärtat varmt som i de flesta svåra lägen.

Mina dekadenta vänner umgås jag med men tröttnar snabbt och försöker kombinera kväll- med dagsgrejer som även jag tycker är kul. Det brukar bli bra! Min bästa vän, tillika gränslös syster har slutat dricka när just vi ses. Vi kan bo på hotell, äta svingod mat, sen ligga en hel kväll på hotellrummet med ansiktsmasker och prat,
Kram på dig och håll i och håll din takt.