av Bergochdalbana

Bergochdalbana
tis, 2025-07-29 - 19:36

Alltså, jag blir helt tokig. Nu har min sambo druckit mer eller mindre varje dag sen i april. Jag tassar på tå, försöker att inte göra honom arg osv osv. Senaste gångerna när han varit skifull anklagar han mig för alla möjliga och omöjliga saker. Jag är tråkig, tjatig, krävande, det går inte att ha kul med mig och det är lika bra att han flyttar. Nästa stund kan han säga till någon vän att han förstår att det inte kan vara lätt att leva med honom, att han förstår inte hur jag står ut osv. Det är verkligen himmel eller helvete, svart eller vitt. Jag kan inte hantera allt detta ris och ros samtidigt. Ena dagen är allt bra och nästa ska han flytta.
Jag har testat att säga ifrån, att vara tyst, ja säg vad jag inte har prövat.
Blir helt livrädd när han säger att han ska flytta.
Kanske blev ett osammanhängande inlägg detta men jag behöver bara lite kloka tankar och råd i denna helt galna tillvaro!

Åsa M
tis, 2025-07-29 - 21:32

Men vännen, så där kan du ju inte ha det. Det där är psykologisk misshandel! Det kanske vore bra med lite tid isär så du hinner hämta andan och forma en plan med vad du behöver för att må bra? Att din sambo dricker kan du inte påverka, men du kan påverka din egen situation. Har du funderat på samtalsstöd? När jag kom hit för flera år sen fick jag tipset att prata med min mans chef och berätta om hans alkoholproblem. Det var ett väldigt bra råd, och blev ett tufft samtal. Han ville inte ha hjälp men han erbjöds mycket, som han inte klarade av att hantera. Sjukdomen är svår om den sjuke inte vill ha hjälp. Som anhörig måste man mentalt orka stå bredvid ibland, och ibland gå långt bort för att pressen och stressen ska släppa. Fundera på vad DU behöver.