av Andrahalvlek

Andrahalvlek
sön, 2025-10-12 - 13:01

Den generella värken kroppen kommer i skov. Att ha ont någonstans är jag van vid att ha dagligen, men vissa tider gör nästan varenda cm av kroppen ont. Jag har sett ett tydligt samband med socker, men nu när jag oftast faktiskt avstår socker så ser jag ett tydligare samband med stress. Det behöver inte ens vara negativ stress, mest att det är fullt upp liksom. Jag behöver mer ”luft” i min kalender. Mer tid att bara fundera över om jag ska göra något kul, eller bara vila.

I tisdags orkade jag inte springa. I fredags orkade jag inte heller springa. Efter jobbet i fredags hade jag en enda tanke i skallen: Pannkakor med nutella 😋 Alltså, det är belöningarnas belöning. Men jag höll mig till min matlåda och kvällsmys i form av vaniljkvarg och blåbär/hallon. Men springa orkade jag inte, kastade boll till min hund istället så han fick springa.

Idag sprang jag dock, hurra! Det går fan inte bra alls men jag gör det, hurra! Jag funderar på om värken i kroppen beror på dålig syresättning? Det pirrsvider i vaderna, men också ut i armarna. Längst ut, dit syret inte nått. Oavsett blir värk i kroppen bättre av att man rör på sig. Sjukt oväntat, men så är det. Att bli stillasittande är det värsta man kan göra. Man ska utmana sin komfortzon och sakta men säkert förflytta gränsen framåt.

I början märkte jag framsteg nästan från gång till gång. Nu händer ingenting, vissa gånger blir det till och med sämre. Och jag märker att jag behöver framgångarna för att bli pepp på att fortsätta. Jättemycket. Att faktiskt göra det är min enda målsättning, men det är inte kul jämt. Och det är också okej.

Kram 🐘

Vitvargen
sön, 2025-10-12 - 14:38

@Andrahalvlek, lycka till med din träning! Jag har själv svårt att motivera mig att göra det jag vet att jag måste för att få bukt med ryggont och allmän stelhet, eventuellt har mitt A-stopp viss positiv effekt men jag suger i mig av motiverande knep från dig och andra för att komma igång.

Intressant diskussion det blev även kring tro, övertygelse, kunskap! Genom åren har jag utvecklat en stark aversion mot att följa uttolkare av "heliga skrifter" och dogmer, och idén att lägga ansvaret för mitt liv och mina vägval i någon annans händer ser jag som helt befängd. Går något åt skogen för mig kan jag inte skylla på någon annan än mig själv, eller möjligen "otur".

Jag blir stärkt i denna övertygelse varje gång jag lyssnar på mina favoritpoddar som brukar handla om diktatorer och deras följare som givit dem makt, sekter och deras ledare och följare - det är egentligen helt otroligt hur snett det kan gå när folk slutar tänka själva, söka verklig kunskap grundad i berättigade övertygelser om vad som är sant, rätt och riktigt. Jag litar inte på läkare heller kan jag upplysa om, men visst jag försöker dra nytta av deras kunskap och erfarenhet om det ser välgrundat ut. Riktiga förändringar måste dock komma inifrån mig själv.

Därmed inte sagt att jag tror jag klarar mig själv, långt ifrån. Tex sökte jag mig till detta forum för att ta del av en massa kloka människors erfarenheter av den utmaning som jag själv står inför, helt självskapad genom decennier av ignorans kring A. Jag har mött och möter en enorm erfarenhetsbank och genuina människor som generöst delar med sig av värdefulla erfarenheter, misslyckande försök, lyckade strategier. Jag har all anledning att se detta som välgrundad kunskap och jag är övertygad om sanningsvärdet.

Sedan finns det en inre värld också, jag är av olika skäl övertygad om att det finns väsen som är till min hjälp. Vill inte gå in på detaljer men jag hade inte varit i livet idag om det inte vore för ett flertal mycket konkreta ingrepp i annars deterministiska och katastrofala händelseförlopp. Jag försöker hedra dessa väsen genom att avspegla deras nyckelegenskaper så gott jag kan i hur jag handlar och agerar i dagliga livet, låter dem aktivt bemäktiga mig att leva ett bra liv på så sätt. Dessa väsen finns troligtvis inom oss alla, vi kan välja att lyssna och agera efter deras råd eller att avstå (som jag själv gjort under många år vad gäller A). Det spelar ingen roll vad vi väljer att kalla dem men jag är som ni förstår inte av uppfattningen att dessa enbart finns "där ute", "där uppe" utan är något som genomsyrar allt inklusive oss själva. För att göra det enkelt kallade jag det för min inre vägvisare i ett tidigare inlägg.

Andrahalvlek
sön, 2025-10-12 - 14:46

@Vitvargen Inre vägvisare, skyddsandar, ödet, Gud whatever - huvudsaken är att vi börjar lyssna! Och går åt rätt håll 🤩 Sen kan vår tro, på vad det än må vara, drunkna i stress och måsten och dåligt mående, så det första vi behöver göra är att skapa god jordmån för kraften att växa.

Kram 🐘

Himmelellerhelvette
sön, 2025-10-12 - 20:11

Skulle det gå att landa i att du inte behöver se att du blir bättre på att springa utan att göra det bara för att du mår bra av det @Andrahalvlek? Jag tycker inte det är gott att äta grönsaker men jag mår bra av det så jag gör det alla fall utan att någonsin bli bättre på det. Kram❤️