@spoix90 Du kämpar på strålande och ger mig inspiration. Läser också med intresse dina resonemang. Jag tänker att det är sunt att inte bara fokusera på alkoholen utan försöka få både kropp och själ att må på bästa sättt. Att utnyttja snön känns givet! Jag har också börjat lära mig mer om hur magen, kroppen och psyket påverkas av vilka magbakterier vi får i oss eller "göder". Ett tips är att följa engelska ZOE med aktuell forskning och goda råd.

@spoix90 Det är alltid intressant att läsa dina inlägg och följa dina resonemang! Vägen till att må bra och ha en vettig relation till alkohol är förstås högst individuell, var och en har sin förändringsresa att göra. Jag vet ju att min hjärna är kidnappad, att jag inte kan styra över när jag dricker eller hur mycket, och därför aldrig ska ta det första glaset. Men många som inte kommit till det läget, eller kanske gjort det men inte insett och accepterat det, provar med metoder och strategier för att dricka kontrollerat. Inget fel med det, bara man är ärlig mot sig själv och sätter tydliga gränser för om/när det är dags att tänka om och kanske sikta på alkoholfrihet på obestämd tid.

Hur man mår påverkar förstås också ens relation till alkohol, utöver arv och miljö. Om jag hade förmått ta ta i ett par av det stora utmaningar jag haft i mina relationer och min karriär hade jag troligtvis sluppit åtminstone någon längre depression med tankar på självmord. Kanske hade jag då också kunnat träna mig till att dricka kontrollerat, innan mina nervbanor i hjärnan blivit oåterkalleligt förändrade. Att testa på alkoholpaus upprepade gånger gav kortfristig lättnad för kropp och själ, men gjorde aldrig att min relation till alkohol långsiktigt förbättrades, den var fortfarande där för att självmedicinera bort nedstämdhet, slippa tänka på eller diskutera jobbiga saker och bara fly vardagen en stund.

Alkoholproblem och psykisk ohälsa är en vanlig kombination, men bara för att man reder ut en fas av psykisk ohälsa har inte det för mig betytt att jag kunnat hantera alkoholen. Mina utmaningar fanns kvar och ganska snart blev drickandet destruktivt igen, fast jag hållit uppe för att komma genom nedstämdhet eller depression. Sedan kom den psykiska ohälsan återigen och knackade på dörren, rinse and repeat. Det är först nu, när jag landat i att det är ok att vara alkoholfri på obestämd tid, samtidigt som jag också tar tag i några av mina utmaningar, som jag på riktigt känner att en ny form av balans är på väg att etablera sig, liksom en livsglädje jag inte känt på länge.

Ta hand om dig, jag hejar på dig!

@Gåbert tack för peppen! Så är det känns lite som jag fokuserade kanske på ett element lite hårt. Det är intressant att läsa din tråd och dina funderingar också jag känner igen mig i mycket av det! Magen och tarmarna är ju motorn i hela kroppen. En frisk och glad mage för mycket gott med sig! Tack för tipset ska kolla upp det!