@Jempa123 @Thompa_68 ska bli kul att höra hur mål-tänk funkar för er. Jag tänker att små, uppnåbara mål kan sporra. Men blir det för stora blir man bara uppgiven om man inte fixar dem. Jag ska fundera på februarimålet i veckan!🙂

@vår2022 Tack för inspiration. Allsidig och omväxlande träning/motion vill jag satsa på. Det låter så skönt att läsa att du känner dig stark, kroppsligt och mentalt. Jag vill verkligen dit jag också! 💞

@Jempa123 bra mål! Tror på att målen ska vara enkla och genomförbara, så perfekt med frukost. Mitt mål blir styrketräning rygg/nacke, 2 ggr hemmaträning och 1 ggr gymmet per vecka. Om 6 veckor ska jag tillbaka till fysioterapeuten så det ska bli spännande att se om det gett resultat. Ha en toppenfin vecka!

@Silvertärnan Mitt februarimål blir att träna i gymmet tre gånger i veckan Jag kör korta och enkla pass, tar max 20 minuter, den bästa träningen är ju den som verkligen blir av. Vi får höras om hur det gått för oss och vad för resultat vi märker! :-)

@Silvertärnan ja verkligen! Är igång med träningen sen i december men nu däckad av förkylning så kommit av mig, märker att det påverkat humöret åt det sämre. Så hoppas komma igång snart igen 😇

Fredagsfeeling! Tankar på alkohol långt borta idag. Igår pratade vi om vit månad på jobbet. Det verkar vara många som tar en sådan efter nyår. När jag drack så var det två vita månader efter nyår. Men förra året när de två hade passerat och jag började dricka igen kände jag inte att jag var särskilt pigg på att dricka men jag fortsatte ändå nästan tre månader fram till jag tog beslutet att ta ett alkoholstopp den 25 maj. Det var som att hjärnan inte tog in effekten av alkohol längre. Jag kände mig varken mindre stressad, piggare eller mådde bättre i ruset. Allt var bara ett tvångsmässigt jagande efter något jag inte längre kunde få. Kroppen signalerade också och jag hade lättare för att snubbla, ramla och kände mig svag och eländig fysiskt. Allt handlade om att hålla ihop under veckan så att jag fick hälla i mig på fredagen, stänga av känslomässigt. Dagarna innan helgen hade jag planerat för inköp och att gömma flaskor så att jag skulle ha tillgång under helgen. Den bästa helgen var också då make och son var borta några timmar så jag kunde smådricka lite lagom så att det inte skulle märkas och sedan komma snabbare in i berusningen när maken och jag skulle ta varsitt glas helgvin. Idag har jag svårt att fatta att det var jag för mindre än ett år sedan. Jag tackar min lyckliga stjärna att jag slipper dricka. Ikväll blir det en alkoholfri öl eller en god läsk till maten, vila och återhämtning med nån serie, bastu eller något annat avkopplande. Trevlug helg!

@Silvertärnan Just det där är så viktigt. Fejsa sanningen, med de nyktra brillorna på oss. Påminna oss då och då hur illa det faktiskt var. Aldrig glömma. För att aldrig hamna där igen.

Trevlighelgkram 🐘

@Andrahalvlek ja det är så viktigt att ta fram minnen och känslor och verkligen se hur det var. Det var långt ifrån guldkant (ett ord som jag för övrigt får rysningar av när det gäller alkohol) och mys. Det var dåligt mående, en kropp som skrek på hjälp och tvångsmässigt beteende. Jag var fast i ett läge som kändes hopplöst. Jag är så tacksam att jag lyckades bryta detta innan det var försent.

Läste lite inlägg om rädslan för att ta det där första steget, en nykter kväll, en nykter helg. Och jag var förstås där också, många gånger, innan jag slutade för drygt 8 månader sedan. Jag tror att tricket för egen del var att helt enkelt testa och tänka att "vad skulle jag förlora på att vara nykter en helg", inte överdramatisera, inte tycka synd om mig själv. Heller inte lova evig nykterhet. Bara lite stillsamt testa en nykter helg. Så började vägen för mig. Det fanns en massa tankar som surrade, men jag lät dom surra. Jag var trött på tillvaron som den tedde sig, med återkommande, repetativa situationer, dricka, vara bakis, ha ångest, vara orkeslös, känna skam. Det gick tre dagar sedan började surret om att gå till systemet, köpa, gömma, smussla. Och så började det om igen med att dricka, vara bakis...så vad kunde en annan slags helg bli? Så tänkte jag. Det kostar inget att testa. Jag visste, när jag rannsakade mig själv på djupet, att jag inte skulle kunna fortsätta att dricka som jag gjorde. Jag visste att det bara gick åt ett håll. Men de första stegen behövda vara mindre dramatiska, testa och se vad som hände, hur jag hanterade det. Det hjälpte mig. Sedan kom envisheten in, att visa för mig själv att jag kan hålla fast vid ett beslut om att ta en nykter dag i taget. Korta perspektiv, en vecka, en månad, tre månader, sex månader, nu strax över åtta månader. I min egen process finns inga tankar på alkohol till helgen längre, de klingade ut helt runt halvåret i november. Nu ser jag helg som gymmet, bastu, promenader, bra film/serier, umgås med familj/vänner, äkta återhämtning. Ha en fin söndag allihopa!🙂🌞

@Silvertärnan Det är det som är så himla häftigt. Vårt tänk förändras hela tiden. Man behöver bara ha tillit till processen, ta en dag i taget och ha två enkla regler: aldrig glömma, aldrig ta första glaset. Och sluta sticka på offerkoftan. Vi tillhör en liten exklusiv skara: The Sober Club. Vi som går före, vi som fattat grejen, vi som genomskådat alkoholromantiken/bluffen.

Kram 🐘

@Silvertärnan Det är en härlig känsla när man kommit över på ”andra” sidan. När man kan se på sitt liv och handlande i ett nytt perspektiv som känns meningsfullt och värdefullt och så klart utan alkohol😁. Du känns grundad, trygg och nöjd med ditt nya alkoholfria liv.

Ha en fin söndag!❤️