@Dragonfly ja det gör otroligt ont 💔
Det överskuggar hela tillvaron. Gör att jag egentligen inte vill någonting och att även solens strålar mattas. Världen att kännas färglös. Jag önskar ingen att uppleva det. Vill ändå tro att det är rätt att hålla mig nykter, det oavsett ska ge mig mer livskvalité. Eller i alla fall inte en kvalité under bottennivå där jag nu sprattlar. Hoppas du har en bra helg och njuter söndag 🌺

@Guldlock Du är så stark som fortsätter i den nyktra banan! Det är det enda rätta när livet är svårt. Då kan du få tillgång till dig själv, dina äkta känslor och din sorg. Jag förstår att det känns oerhört tungt med längtan❤️.

En dag i taget, det ena benet framför det andra leder dig framåt. Det ger dig möjlighet att läka, känna och sörja. Massor av kramar❤️

@Guldlock instämmer med föregående talare. Så starkt av dig att fortsätta välja nykterheten ❤️ tänker att det snart kommer en dag då du oxå får vinster av det!

☀️ skiner och det börjar så sakta bli vår.
Jag tror att det kommer gå fort nu. Det både skrämmer (jag vill att tiden ska få stå still tills allt är bra igen) och kittlar just för att våren är vår med ljuset, blommor och ja ni vet.
Kanske är det också just det: att ☀️ skiner i dag som gör som att det känns ganska ok. (Tidigare dagar har varit fruktansvärda där jag vaknat av gråt, gråtit mig genom dagen när ingen sett och gråtit mig till sömns).
Jag har tagit beslut i att när det går ge mig pauser utan att tänka att jag är lat eller fundera över vad jag tror att andra tänker om mig. Jag hoppas jag kan stå kvar i det beslutet när sjögången kommer igen. För den kommer att komma.
Jag märker även hur stresskänslig jag är. Så fort telefonen eller datorn eller vad det än är ger ljud ifrån sig smärtar det till i hjärtat och stressen skjuter i höjden även fast jag inte sett vad som kommit. Jag lever i ständigt skarpt läge. Det blir inte ens katastroftankar utan katastrofkänslor och aktion. Resultaten därefter. Så stanna upp, göra en sak i taget och inte försöka bli klar med allt på en gång.
Jag skrev tidigare att jag ska skriva ner allt bra jag gör. Ingenting blev skrivet. Jag har förstått att jag längre inte vet när jag gör någonting bra eller rätt och endast lever genom andras gillande eller ogillande. Så jag får släppa den. I stället läste jag nyss någonting som tilltalar mig: ”All kärlek börjar i hemmet”. Det är där jag får börja, med mig, för mig. Inte för eller genom andra.
Det har tagit mig 46 nykterhetsdagar och en vårsol. Jag tror inte jag hade förstått det (eller rättare smått börjat förstå) utan dom.
Fin tisdag på er! ☀️ ☀️ 🌺

Checkar in. En blandad dag. Höll på att råka i konflikt med en kollega på jobbet. I vanliga fall brukar jag inte säga något och ta det inåt. Liksom fundera på vad jag gjort för fel. I dag så blev det annorlunda. Jag visste att jag inte gjort mitt bästa men att det inte var fara på taket. Det skedde i en pågående allmän konversation via mail. Jag läste, arbetade med annat en stund, läste igen och svarade sedan via en privat kanal. Ingen ursäkt för det fanns inget att be om ursäkt för utan sakligt. Läskigt och obehagligt. Sådant kanske lättar med tiden?, en vanesak. Jag är trött på att vara rädd för allt och alla. På att vara ängslig och orolig jämt med katastroftankar som så klart i bland men inte alltid inträffar.
Nu byter jag spår. Läste i går att det tar ungefär 1 år för hjärnan att bli helt i balans igen efter många års 🍷 drickande. Någon som vet om det stämmer/inte stämmer? Oavsett vill jag inte tillbaka till utgångsläge och precis just nu vågar jag t.o.m. smått tänka tanken att jag aldrig mer vill dricka igen. Innan har ’villet’ varit = måste/bör/ska.
Just nu gäller en dag i taget.
Elementet knäpper och blommorna är torra. Dom får vatten i morgon.
Önskar alla en fin kväll 🌺

@Guldlock Starkt av dig att stå på dig! Det stärker självkänslan även om det är läskigt och obehagligt i stunden och att du gjorde det sakligt. Det visar även din kollega om var gränsen går. Och självkänslan stärks när man är nykter😁.

Jag tänker att det är individuellt gällande återhämtning och balans och beroende på hur mycket, på vilket sätt och hur länge man druckit. Det tar lite olika tid för organen att återhämta sig och man pratar om ett intervall på tre månader till ett år. Det fina är att återhämtning sker varje dag som nykter även om man inte just där och då ser det tydligt. Minns att jag upplevde mig rejält återhämtad vid 5-6 månader och det var en så häftig känsla att passera ett år.

Men som du säger, det är viktigaste med en dag i taget och framåt! Ha det gott!❤️