Hej!
Skriver till min man ikväll och frågar om jag får säga godnatt till barnen. Får inget svar. Ringer men ingen svarar. Blir orolig då det annars som oftast inte är något problem. Tiden går. Till slut går jag hem till honom (vi bor max 5 min gångväg ifrån varandra) då jag är rädd att det har hänt något.

Vårat äldsta barn (10 år I år) är vaken, de andra sover. Den ena har somnat i soffan och den andra i exets säng med exet sovandes brevid säg. Märker att exet har druckit. Enligt barnet som är vaket har de sovit en stund och inte vågat gå upp till mig p.g.a. mörkret.

Försöker få det vakna barnet att göra sig i ordning att lägga sig. Exet pratar halvt ologiskt, somnar efter ca 5 min om. Sätter mig brevid barnet som nu gått och lagt sig. I köket märks det att exet har druckit då jag hittar ölpack. Vet ej hur mycket han har druckit.
Barnet säger att de inte har ätit någon kvällsmat men vet inte hela sanningshalten i det. Barnet gjorde tidigare några smörgåsar åt sig själv.

Enligt barnet har pappan inte mått toppen idag p.g.a. jobbet.
Tyvärr inget nytt med alkoholproblem. Har t.o.m. gått så långt att han i höstas åkte dit för rattfylla och blev av med körkortet.

Svårt att prata med exet om detta då han är i total förnekelse och kan manipulera och "starta krig" (eller hur man ska uttrycka det) för att hämnas / förminska sitt problem o.s.v.

Känner att jag har noll förtroende för socialen i detta p.g.a. deras sätt att agera och prata (som delvis beror på okunskap).

Vet inte hur jag ska agera längre.

Edit; jag kommer att stanna hos dem här i natt då jag inte vill väcka dem så här sent p.g.a. bland annat då de ska upp till skolan i morgon och inte heller göra saken värre hos själva barnen (ex ledsna, arga m.m.). Ska agera ytterligare i morgon.