av springer

springer
ons, 2026-03-25 - 22:32

Hej, tredje gången gillt här. För att göra en lång historia kort hade jag en eskalerande ångest senaste månaden. Drack måttligt och fint de dagar jag hade åtaganden nästa dag, men sen barkade det så fort jag var ledig nästa dag.
Ångest och baksmälla fick mig att ta upp kontakt med vården. Kontakten gällde min ångest, men jag stod på mig om att jag även behöver hjälp med mitt drickande.
Fick träffa läkare nästa dag på vårdcentralen och också kontakt med samtalsterapeut.
Bra samtal med läkaren och vi landade i att jag nu tar Campral för att motverka alkoholsug. Har inte druckit en droppe sedan förra onsdagen. Prövar lite lägre dos första veckan för att se om magen pallar, sen ska jag ta hela dosen.

Känner inget alkoholsug alls. En väldigt märklig känsla. Men det känns bra! Ångesten ligger på lur, men skönt att veta att jag träffar någon att prata med nästa vecka.

fooliehutten
tors, 2026-03-26 - 07:14

@springer, bra kämpat! Det är ju inte så lätt det där med att aldrig ta första glaset. Vi vet ju hur förförisk och försåtlig fällan egentligen är och hur illa man mått om och om igen. Ändå är det så svårt att hålla stånd mot suget och att en gång för alla stänga dörren till alkoholen. Det blev många försök innan jag låste igen, slängde nyckeln och gick vidare. Men ”vara alkoholfri” är en grundläggande påminnelse för mig hvergang och varje dag. Det ska va’ gott att leva och hela livet.blir ju godare när man är nykter! Lycka till i kampen din🤗

springer
tors, 2026-03-26 - 07:30

@fooliehutten tack så mycket! Jag är ju bara en liten liten bit in i den här resan så vi får se hur allt går.
Men för tillfället helt ok med att inte dricka alls. Var rädd för att ta leverprov (För att se så att jag kunde ta medicinerna jag fått) men det visade inte några förhöjda värden, och det kan jag leva länge på.
Läkaren sade att planen är att äta tabletterna minst ett halvår. Kommer på mig själv med att tänka att det är ju rätt trist att inte kunna dricka nåt på sommaren. Sen kommer direkt tanken "mår jag så här så går det bara fint att inte dricka något".
Jag har inte direkt levt i en dimma senaste åren, jag har kunnat leva ett normalt liv. Jag tänker ibland att jag inbillar mig, att det kanske inte varit så illa. Men så tittade jag tillbaka på mitt första inlägg här.
Det är från ganska exakt ett år sedan och då var jag orolig för mitt drickande då, och flera år före.

JHL
tors, 2026-03-26 - 10:00

@springer kul att läsa att det går bra för dig och fortsätt på den inslagna vägen. Ang nykterhet så se den första tiden som en träning. Jag såg mitt första år som ett träningsår i nykterhet för det innebar en nykter semester, jul, midsommar och påsk som snart är aktuell etc.
Du kommer säkert att märka att hjärnan är en riktig lurifax och kommer vilja ha sin belöning i alkohol, belöningstankar och sug kommer men de får man rida ut. Jag drog på mig ett sockersug utan dess like vilket förklarades av min alkoholerapeft att det var receptorer i hjärnan som ville belönas och fanns det inte alkohol fick godes duga.
Lycka till

springer
lör, 2026-03-28 - 10:57

Gårdagen var ändå ingen höjdare. Började bra och jag var glad trots att solen sken, jag brukar ha mina vårdepressioner och stressen blir hög när snön smälter och leran och allt jobb kommer fram - har gård.
Sen var det stressande missnöjda barn som vill ha allt på en gång och inte tar ett nej. Missnöjd sambo...
Kämpade mig genom dagen och upplevde på e.m att abstinensen kom. Inte sugen på alkohol, jag har två öl som jag inte rört och inte velat röra alls. Jag ville inte dricka dem igår heller, men kände ett sånt behov av NÅGOT.
Nu dagen efter vaknar jag och känner mig trött och bakis. Men kan ändå se den positiva sidan, att jag faktiskt inte ÄR bakfull. Jag mår inte såhär pga att jag druckit.
Till veckan har jag mitt första samtal med kurator, det blir bra.
Läkaren jag träffade rekommenderade kommunens hjälp för beroende, men jag har inte haft tid och ork att ta upp kontakten med dem ännu.