av Polerad

Polerad
tors, 2024-01-11 - 09:38

@vår2022 Det där med förträngda, förminskade, förstorade eller bortträngda känslor kan jag tydligt relatera till. Det är mycket som bubblar upp till ytan just nu. Jag försöker omfamna mina känslor och förstå vad som faktiskt har bäring på mitt liv, och sortera bort det som inte har betydelse. Problemet är att den processen oundvikligen gör att ångesten knackar på dörren. När jag väl får ordning på mina känslor kan jag förstå om det är något som jag måste bearbeta eller bara kan slänga på livets skräphög.

För många år sedan drabbades jag av en utmattningsdepression och gick till en psykolog under nästan ett års tid. På den tiden drack jag kontrollerat, så alkoholen var av underordnad betydelse. I retroperspektiv undrar jag om jag inte borde tagit upp alkoholen redan då, men till mitt försvar såg jag inte alkoholen som ett problem. Om jag pratat om det då kanske jag inte hade haft de problemen som jag har idag. Det positiva från den resan var att psykologen gav mig en verktygslåda som jag har mycket nytta av än idag, inte minst just nu när jag brottas med känslor som jag inte är van vid att hantera.

Jag var inte beredd på vare sig de fysiologiska eller de mentala effekterna som avvänjningsprocessen skulle föra med sig. När det blåser full storm är det till stor hjälp att prata med er veteraner och läsa i trådarna här på AH. Bara att skriva av sig hjälper. Utan AH hade jag nog redan korkat upp en vinflaska.

Tack för att ni finns här för mig!

vår2022
tors, 2024-01-11 - 14:25

@Polerad Jag visste inte heller riktigt vad som väntade i nykterhetsprocessen, att det skulle kännas på så många plan att rensa ut alkoholen och få balans. Så här i backspegeln ser jag så tydligt hur himla beroende jag var och även att mina tankar då var rätt annorlunda, ofta så blandade med rädsla, ångest och oro.

Jag har också gått hos psykolog flertalet gånger under årens lopp, när jag inte drack så mycket som på senare tid, och fått bra verktyg. Utveckling och självkännedom har hela tiden kommit på vägen under åren, men även alkohol har ingått för att både mildra och förhöja känslor men även förvanska. Jag har tidigare inte förstått alkoholens effekt fullt ut på mig och som sedan ledde till ett beroende. Jag förstod inte att jag inte lyckades använda de verktyg jag fått fullt ut, för alkoholen skapade ofta status quo. Jag orkade inte riktigt genomföra det jag skulle behöva göra för att ta avgörande steg framåt. Fastnade i känslor av ilska, besvikelse, försummelse, skam, svartsjuka mm och hittade inte vägar ut för att hantera dem. Med de effekterna som jag fått av att vara nykter så har jag kunna använda verktygen mer fullt ut samt att jag fyllt på med nya verktyg i självkännedom under nykterhetsprocessen. Det är därför som jag tycker att det är en sådan häftig process, eller flera parallella processer som skett under min nykterhet. Jag har nu på riktigt förstått hur alkohol påverkar min hjärna och min kropp. Jag kan inte hantera alkohol, den bara förgiftar och förstör för mig. Som att vara allergisk mot nötter, men ändå äta dem och riskera livet.

Något som satt sig hos mig som jag läst är, ångesten är en signal om att mina verktyg inte räcker till för att hantera en given situation. Så när jag känner ångest så är det något som inte stämmer och jag vet inte hur jag ska hantera situationen. När jag nyfiket undersöker min ångest så kan jag upptäcka vad som skaver och nu som helt nykter kan jag bättre hitta mina verktyg och hantera situationen.

Det fina med detta forum är att vi finns för varandra och stöttar varandra till att skapa ett bättre liv för oss❤️

Polerad
sön, 2024-01-14 - 15:39

@vår2022 Att inte veta hur man ska hantera en situation kan definitivt leda till motstridiga känslor, vilket i sin tur kan skapa ångest. Det är en bra tankemodell att ångesten är en signal att man saknar verktygen för att hantera en given situation. Jag tänker mig att när de generella verktygen (förminska, förstora och förtränga) inte räcker till längre, eller ännu värre när de generella verktygen gör mer skada än nytta, det är då ångesten kommer krypande.

Det är jobbig process att så sakteliga faktiskt upptäcka vad det är som ligger trycker under ytan, speciellt när man förstår hur alkoholen har förvanskat bearbetandet av känslor till oigenkännlighet. En stor del abstinensen är ett behov att undertrycka det som kommer upp till ytan nu. Rent rationellt förstår jag att jag måste hantera det, men när det är som värst längtar jag bara efter att bedöva mig med alkohol.

Just nu är jag i hygglig balans och när jag gläntar på locket känner jag mest otillräcklighet. Otillräcklighet att ta tag i det som finns där nere, men också att det är mycket gammal otillräcklighet som ligger och pyser där nere. Det skulle kunna vara ingången till en djupare förståelse av mitt själsliv. Jag har alltid varit högpresterande och känslan av otillräcklighet skulle kunna vara det som är grunden för alla andra jobbiga känslor. Viljan och drivet att alltid leverera och nå de uppsatta målen är förvisso inte enbart positivt. Baksidan av att alltid tvinga sig till att leverera är att när man skjuter upp saker, eller levererar med en sämre kvalité, skapar det en olustkänsla. Jag tror att jag måste rota i detta när jag kommit längre fram, men just nu sopar jag det under mattan och skjuter det framför mig! :)

vår2022
sön, 2024-01-14 - 16:24

@Polerad Ja, det är en bra tankemodell och hur viktigt det är att lära sig och lyssna på kroppens signaler, ångesten, om att något inte stämmer. När man börjar förminska, förstora eller förtränga så sker det för att verktygen för att hantera sina känslor inte finns/räcker till, det blir ett försvar och ett sätt att försöka motverka ångest. Det är då man lätt tar till alkohol, ångestdämpande.

Låter som du är något på spåret om vad som ligger där nere i djupet, känslor av otillräcklighet och som kan vara grunden till andra jobbiga känslor. Kan känna igen det med att prestera och hur man kompenserat med annat för att ”täcka” över och ett slags ständigt tryck. Man behöver inte ta itu med allt på en gång, bara att ha kommit i kontakt med något som skaver under ytan är ett stort steg. Viktigaste är att vara nykter och komma i balans och känna sig stadigare i det. Det finns ingen brådska, ge det tid, ha tålamod och ha tilltro till sin egna förmåga att klara av att vara nykter. Det sker mycket med tankarna och känslorna under processens gång och när man känner sig redo kan man börja nysta allteftersom. Det är faktiskt en häftig resa om man nyfiket undersöker sig själv, litar på och följer med i processen.

Ha en fin kväll!❤️

Himmelellerhelvette
sön, 2024-01-14 - 18:33

@Polerad Så bra att du känner dig i balans❤️ Jag håller med @Vår2022 till 100% att det är en fantastisk resa att nyfiken undersöka sig själv i nykterhet, visst är det väldigt tufft ibland men det är så häftigt att lära känna hur man fungerar, känner och tänker och hur man kan ändra sitt sätt för att må bättre. Jag håller också med henne om att det viktigaste först är att hålla sig nykter, allt har sin tid och har man tillit till processen kommer pusselbit efter pusselbit falla på plats. När jag hade nästlat mig in under massor av mina lager och fann grundorsaken till varför jag blev beroende av alkohol var det en lättnad och befrielse. Livet öppnar sig mer och mer för mig som nykter, jag finner nya intressen med jämna mellanrum att fylla mina dagar med och mitt liv blir innehållsrikt. När jag tänker tillbaka på att jag trodde livet skulle bli trist och grått utan alkohol förstår jag nu att det endast var beroendedelen av mig som ville få mig att tro det för att jag skulle fortsätta dricka. Jag är så tacksam över att jag litade på de som gick före mig i nykterheten när de sa att jag skulle ha tålamod och tillit till processen, tänka HALT, spela hela filmen och allt det där. Jag litade på dom och var nyfiken, ville hela tiden ha det där att efter tre månader mår du bättre, efter sex månader ännu bättre, efter nio månader, efter ett år och nu är mitt nästa mål, efter två år. Och det har varit sant hela tiden och jag har fått nya insikter hela tiden, jag har växt i inre styrka och stabilitet och tyckt mer och mer om mig själv hela tiden. Hoppas du hänger på hela vägen ❤️

Polerad
mån, 2024-01-15 - 11:12

Dag 14, d.v.s. två veckor utan alkohol! Jag måste klappa mig själv på axeln för detta! Jag vet inte hur länge sedan jag var utan alkohol i två veckor, men det är säkert bortåt 30 år sedan, om inte mer. För att ytterligare vältra mig själv i självbeundran var jag iväg och handlade i lördags. Muskelminnet spelade mig ett spratt och utan att jag tänkte efter svängde jag in till systembolaget. Jag t.o.m. parkerade och stängde av motorn. Både kroppen och knoppen skrek att jag bara skulle in och köpa en låda vin, det var nästan så att kallsvetten trängde fram. Jag satt i bilen några minuter och velade fram och tillbaka. Till slut vann min rationella sida och jag körde iväg till livsmedelsaffären istället.

Det är uppenbart att två veckor inte på långa vägar är tillräckligt för att förklara faran över. Det är tur att jag inte har en droppe alkohol hemma.

Annars går dagarna rätt så bra. Jag är inne i en rätt så intensiv fas i arbetet vilket är bra eftersom tankarna av nödvändighet är på annat håll. Som en extra bonus har jag medvetet börjat jobba lite senare på morgnarna, vilket innebär att jag jobbar ända fram tills det är dags för kvällsmat. På det viset slipper jag den absolut jobbigaste stunden på dagen när jag normalt sett hällde upp dagens första glas vin. Snacka om självbedrägeri, men det funkar!

Det är jobbigt med sömnen. När jag går och lägger mig snurrar tankarna och jag har svårt att somna, ofta ligger jag och snurrar i sängen en timme eller mer innan jag till slut somnar. Jag tror att det är övergående, men just nu är det påfrestande.

Polerad
mån, 2024-01-15 - 11:17

@vår2022 @Himmelellerhelvette Ja, det finns definitivt något i känslan av otillräcklighet. När jag gläntar på locket känner jag att jag på något vis är en bluff, att jag har målat upp en bild av min egna förträfflighet utan att jag egentligen når upp till den. En falsk fasad s.a.s. Det är kan mycket väl vara grunden till alla andra jobbiga känslor, det är bara att jag inte sett det tidigare.

När jag skapade mitt konto här på AH valde jag mitt nick utan eftertanke, det var bara ett ord som jag tyckte passade bra. Det kanske var mitt undermedvetna som pekade ut riktningen för mig. Jag vet att jag är så mycket mer än en polerad yta, jag måste bara förstå hur det hänger ihop.

Jag har en kollega som står mig nära, vi umgås även privat. Han har definitivt både sett och förstått att jag har problem med alkoholen. Han är speciell eftersom han känner mig väl som både människa och hur jag fungerar i arbetet. Dessutom är han både nykterist och vegetarian, men det ska inte ligga honom till last! Jag kanske ska tillägga att han inte är nykterist av nödvändighet, han är en människa som helt enkelt inte har något behov av alkohol. Jag funderar på om han kan ge mig perspektiv på min upplevda otillräcklighet.

Jag tar mig an processen och har tillförsikt. Jag kommer att låta det ta den tid som det behöver.

@Himmelellerhelvette Vilken film är det som du refererar till?

Kram till er båda

Se klart
mån, 2024-01-15 - 12:22

Hej @polerad, och stort grattis till 2 nyktra veckor. Välkommen också till ett fint forum som varit helt avgörande för mig i att bli nykter.
Jag fungerade som du i början- att tänka ”aldrig mer” eller ”ett år” var helt oöverstigligt jobbigt. Jag började med tre månader men i själva verket var det väldigt mycket en dag i taget. Ibland en timme i taget, ibland en kvart.
Att inte se för långt in i framtiden kan var skönt, jag tänkte snarare att jag liksom skulle visa mig själv hur lätt det var att vara alkoholfri 3 månader- så att jag aldrig skulle behöva sluta dricka helt. Det var det värsta mardröms-scenariot.
Jag är lika gammal som du och även för mig eskalerade mitt missbruk när sista barnet flyttade. Det var en stor sorg som jag tog hand om rätt bra- psykolog mm- men känslan av att livet hade förlorat sin verkliga mening, den fanns där i botten.
Jag tror att det ökade på takten, gränser som tidigare kändes overklig- passerade jag utan att blinka. Eller i nån sorts dold verklighet.

Det är svårt att inte låta som en duktig scout när man pratar om den långa nykterheten, så jag gör inte det.
Men förra veckan passerade jag 4 år nykter och det beslutet och ihållande av beslutet- har nog räddat mitt liv. Eller så har jag fått det åter.
Du fixar detta! 😍

Himmelellerhelvette
tis, 2024-01-16 - 06:29

@Polerad Med filmen brukar vi mena att spela upp senariot för dig själv med dig själv i huvudrollen. När du tänker på ditt första glas alkohol, dricker det, fyller på det, spela filmen om hur kvällen ser ut, när du går och lägger dig, när du vaknar på natten, ångesten, inte kunna somna om, sova oroligt, vakna, ännu mer ångest…… hade jag druckit tillräckligt mycket kom återställaren där någon gång. Det är min film, och känslan när jag vill krypa ur mitt skinn!

Polerad
tis, 2024-01-16 - 09:18

@Se klart Tack för ditt välkomnande och stort grattis till 4 år! Det här forumet är verkligen till stor hjälp, jag har både läst och skrivit mycket här. Utan AH hade jag nog redan trillat dit. Det är ovärderligt att få stöd av er veteraner, att förstå hur andra upplever processen och framför allt att få perspektiv på sin egen situation. Jag hittade hit efter några dagars nykterhet när det kändes fullständigt för djävligt på ren svenska. I det ögonblicket var jag redo att göra vad som helst för en fylla, men istället satte jag mig och googlade. Tur var det!

Att ta nykterheten steg för steg tror jag är viktigt för många. Mitt mål är en månad i taget, men som du säger, ibland är det timme för timme. I bakhuvudet vet jag att jag med stor sannolikhet måste sluta helt, men än är jag inte på den platsen att jag ens kan föreställa mig ett helt alkoholfritt liv utan att ångesten infinner sig.

Jag inser att det är en farlig snuttefilt att tänka att "efter månadsskiftet får jag dricka vin igen", det blir som en nedräkning. Min strategi är att utvärdera den gångna månaden och med facit i hand ska jag försöka med ytterligare en månad. Det blir lite som en investering. Antingen sätter jag sprätt på investeringen och förlorar all avkastning, eller så fortsätter jag investera och ser avkastningen öka. Det är bara insatsen som är högre, det handlar om mitt liv och min hälsa.

vår2022
tis, 2024-01-16 - 22:57

@Polerad tycker att det låter som en bra idé att prata med din kollega som även är en privat vän, om hans perspektiv på din upplevda otillräcklighet. Det ger mycket att få höra någon annans perspektiv för det är så lätt att fastna i sin egna bubbla om sig själv. Du berättar även om att du är så mycket mer än en polerad yta och att du vill förstå hur allt hänger ihop. Den processen kommer att stanna av om du dricker alkohol, för det krävs ett nyktert och öppet sinne för att kunna känna äkta känslor. Med alkohol trubbas känslorna av och skymmer sikten. Det är också värt att ta med i din utvärdering. Insatsen att vara nykter kan kännas hög men man kan också vända på det och se att insatsen att dricka är mycket högre. Det är en riktigt dålig investering och avkastningen kommer i längden att skapa skulder, till livet och till hälsan. Men en dag i taget, ge det tid och låt nykterhetsprocessen ha sin gång. Det klarnar för var dag som går.

Ha det gott!❤️

Himmelellerhelvette
ons, 2024-01-17 - 06:18

@Polerad Att känna sig rädd för tanken på att släppa alkoholen för all framtid är fullständigt normalt! Jag hade inte minsta plan på det när jag startade min resa men med tiden som det tog för att läka min hjärna kom insikten i processer, jag hade hela tiden som mål att lära mig dricka måttligt men efter nio månader hade min hjärna läkt tillräckligt för att verkligen förstå hur oerhört bra jag mår av att slippa dricka alkohol, efter det vill jag verkligen inte dricka, saknar det inte, förstår inte varför jag skulle behöva det eftersom jag lärt mig vara mig själv och vara bekväm i det. Blir jag obekväm betyder det att jag inte bör vara med i sammanhanget jag blir obekväm av, det betyder inte att jag ska dricka alkohol för att få det att kännas bekvämt. Det är detta med tillit till processen och tålamod, avkastningen på dom bitarna är jackpot! Kram

Polerad
fre, 2024-01-19 - 17:13

@Grävling @Himmelellerhelvette @vår2022 Dag 19 idag, det är egentligen helt fantastiskt att det gått bra så här långt! Mycket tack vare er tre!

Den här veckan har gått bättre, bl.a. för att det varit mycket att göra på jobbet. Min strategi att börja jobba senare på dagen har också visat sig vara bra, det är betydligt enklare att hantera abstinensen på sena eftermiddagar. Nu är det fredag eftermiddag och jag ser fram emot att slappna av efter en lång och intensiv arbetsvecka. Abstinensen är väldigt påtaglig när jag skriver detta. Alkoholdjävulen skriker i mig just nu, men jag har bestämt mig för att det inte ska bli någon alkohol idag heller. Som jag sagt tidigare, det är en väldig tur att jag inte har alkohol hemma.

Min kära hustru har definitivt inga problem med alkoholen, men i solidaritet med mig har hon också 19 vita dagar nu.

Sent igår kväll satt jag och pratade med min kollega och vän i nästan två timmar. Det var klart upplysande och även upplyftande. Vi pratade om många saker, inkl. min upplevda otillräcklighet. Min kollega var verkligen uppriktig och ärlig, och gav mig ett utifrånperspektiv som jag har mycket hjälp av när jag bearbetar grunden till vad som skaver. Det är två helt olika saker vad man själv känner och vad andra uppfattar. Den diskrepansen kan säkert vara en anledning till varför det är så svårt att hitta rätt när alkoholdimman ligger tät.

Jag längtar efter den dagen då min hjärna återhämtat sig så mycket att jag kan känna tillförsikt i mitt tillfrisknande och verkligen kan se fram emot ett nyktert liv utan att känna ångest. Detta är mitt första försök att hålla mig nykter en längre period (jag skriver inte "permanent") och jag förstår verkligen hur lätt det är att få ett återfall. För länge sedan slutade jag röka. Jag slutade rakt av, från drygt ett paket om dagen till ingenting. Det var naturligtvis jobbigt, men hanterbart. Det låter förmätet, men jag såg nästan ner på dem som inte klarade av att sluta röka. Det är ju "bara" att sluta! Jag hade samma inställning till att sluta dricka alkohol, men nu i eftertankens kranka blekhet förstår jag att det är en helt annan sak. När abstinensen är som värst är det en hunger som inte går att tränga bort, hela ens existens är uppfylld av hungern efter alkohol. Och det slutar inte heller, abstinensen kan krypa på en när man minst anar det och håller i sig länge.

Jag märker att jag sitter och skriver en massa nonsens och negativitet. Alla här på AH vet hur det känns när abstinensen slår till. Jag slutar här. Tack för att ni orkat läsa! Det hjälper lite att få ner tankarna i skrift.

Polerad
fre, 2024-01-19 - 17:25

@Himmelellerhelvette Jag tittar på "filmen" just nu. Det motiverar mig till att hålla stånd!

@vår2022 Nu ska jag göra Sodastream-bubbel och steka laxkotletter till kvällsmat. Det kommer säkert att hjälpa!

vår2022
fre, 2024-01-19 - 18:08

@Polerad Bra jobbat med 19 dagar!🥳 Grattis! Vad bra att du hittat en strategi med att börja lite senare på jobbet. Det är intressant och modigt också att du prata med din kollega och vän om dennes uppfattning och perspektiv. Vad fint att du har en så god vän att diskutera dessa saker med. Det fina är också att abstinensen och hungern efter alkohol kommer att avta ju längre tid som nykter😁.

Vad god kvällsmat det blir hos dig med lax och bubbelvatten är så gott ändå, kanske med en citron- eller gurkskiva i. Här blir det grillad kyckling och en alkofri öl. Jag har aldrig tidigare köpt eller druckit alkofri öl, när jag drack, men tycker att det är en god smak. Där är vi lite olika, för vissa kan det trigga sug, men för mig har det inte gjort det.

Ha en riktigt fin kväll och var stolt över dig själv❤️

Polerad
mån, 2024-01-22 - 14:33

Idag är det dag 22. Helgen har gått bra, men i fredags var det svårt. Faktiskt var det en av de värsta dagarna hittills! Erfarenheten från fredagen visar mig att än så länge går det inte att slappna av och tro att det värsta är över. Nu är det en ny arbetsvecka, och snart har jag klarat av den första månaden.

Jag inser också att jag måste fylla ut tomrummet efter alkoholen för att må bättre, som det är just nu har jag en massa tid som inte vet var jag ska göra med. Nu blir det mest att sitta och slötitta på TV, och det känns inte speciellt produktivt. Dessutom smyger abstinensen sig lätt på mig när jag är inaktiv. Förr pysslade jag med allt möjligt, men de sista åren har jag i princip bara jobbat och druckit vin. Det låter brutalt när jag skriver det, men tyvärr är det sant.

Jag behöver komma bort från min gråa tillvaro och känna att jag gör något positivt med min tid, och ska botanisera bland mina gamla intressen/hobbyer.

Igår ställde jag mig på vågen för första gången sedan mellandagarna. Till min stora förvåning hade jag hade gått ner nästan 2 kg! Jag har inte rört mer på mig och jag har inte lagt om kosten, det enda jag gjort är att sluta dricka vin. Det känns bra och det är ett kvitto på att det händer saker med kroppen!

Denlillamänniskan
mån, 2024-01-22 - 17:28

@Polerad Jag är i princip jämsides med dig, och jag känner igen det där med plötsliga anfall av att tänka på vin. För mig har det varje gång jag kommit över suget, öppnat nya dörrar för mig. Hoppas det ska gå så för dig också; att du vinner väg till aktivitet och glädje. Det låter som att du är nöjd med att du gått ned i vikt? Grattis till den glädjen i så fall.

Andra har sagt det förut, men jag säger det igen; Motion ute i naturen kan motverka tristess, deppkänslor och alkoholtankar. Men det har du väl redan klart för dig, kan jag tänka.

Polerad
mån, 2024-01-22 - 18:50

@Denlillamänniskan Att gå ner i vikt är definitivt en bonus! Jag är inte tjock, men lite mullig. Att gå ner ytterligare några kg hade inte skadat. Jag är mest glad över att det händer positiva saker med kroppen, hittills har jag inte känt några direkta förändringar. Allt som kan motivera mig att hålla i nykterheten är bra!

Långa promenader finns på listan. Jag har bara lite svårt med snöblandat regn som kommer på tvären. Vår gamla hund vandrade vidare i höstas och vi kommer säkerligen att skaffa hund igen framåt vårkanten. Då kan jag inte längre skylla på vädret, då kommer jag varken jag vill eller ej ut på promenader. Det ska bli skönt, både med hundpromenader och bättre väder!