RÅD FÖR DIG SOM VILL DRICKA MINDRE

Nu ska han flytta efter alla dessa år.
Jag bara gråter,kan inte äta eller sova vilken djävla alla hjärtans dag.
Vi berättade för barnen i Söndags fy det var det värsta jag gjort i hel mitt liv.
Sådan ångest o skuld fast jag vet att jag måste göra såhär.
Jag har verkligen insett att jag inte kan ändra på honom,ju mer jag tänker på alla tråkigheter alkoholen fört med sig under åren,så har detta nog pågått längre än jag vågat erkänna.
Men nu orkar jag Inget mer,kroppen skriker av ångest o oro.
Jag mår illa o får rysningar av att han bara knäpper en eller tre öl.
Det räcker för att magen skall knyta sig.Då har det gått långt......
Nu är min oro för hur han ska klara att bo själv.
Hur ska jag klara av det ekonomiska?
Trots allt är jag ju kär i honom min vän för livet.
Känt varandra sedan tonåren levt ihop,gjort allt tillsammans.
Ja livet är verkligen hårt.
Kan han vakna upp,eller är det kört nån som har erfarenhet av att bli utslängd hemifrån.
Han har ju lovat så många ggr att dricka mindre utan förändring någon längre tid.
Han säger att han älskar mig och att allt ska ordna sig.
Jag ser bara nattsvart på vår tillvaro i framtiden.
Kommer aldrig att acceptera honom om han inte blir nykterist.Och orkar jag med honom då?
Jag vet faktiskt inte om jag vill längre,vet så väl mina värderingar o vad jag vill med livet men jag vill ju inte att han skall dricka pga av barnen också.
Så sorgligt med denna dryck,kan inte säga annat.

På Måndag skall han dit.
Han ringde själv idag o bokade tid....vet att han tycker det är jätte läskigt.
Jag går med honom som stöd o för att höra hur han lägger fram det.
Kan det vara ett steg i rätt riktning
Man vågar inte hoppas.....men tänk om han lyckas hitta tillbaka jag saknar min gamla härliga man....som han var förut.
God natt saknar han bredvid mig i sängen,men jag har en sovande son som snusar gott.

Muppen

Nu är måttet rågat.
Idag har jag gått en vecka utan alkohol.
Min historia?
Har under de senaste femton åren inte varit utan sprit någon längre period förutom när jag låg på sjukhuset en gång.
Nu år måttet rågat som sagt.
Har bokat in mig på hypnosterapi.
Har många vänner som lyckats sluta snusa (alla har varit lika skeptiska) och röka efter nästan ett helt liv bunden till skiten.
Så nu är mitt hopp att det funkar för mig också.
Går inte en dag utan att jag tänker på alkohol just nu, tänker vara stark.
Tänker ta emot kärleken till alkoholen, ge den en kram och en puss på kinden och sedan en fet spark i röven ut genom dörren.
Har ingen jag kan vända mig till för att tala ut om mitt missbruk.

Har försökt att söka hjälp innan, fick Cipralex utskrivet.. fungerade "sådär" (läs inte alls).
Har försökt kontakta AA i ren depseration vid ett par tillfällen, de hör aldrig av sig.
Nu kör vi, UT UR DIMMAN!

Muppen

Underbart att läsa om någon som stöttar sin man.
Jag råkar vara din man och att han tagit tjuren vid hornen är ett bevis på att han älskar dig och familjen
mest av allt.
Något som man inte kan förstå om man inte suttit i skiten är precis hur stort ett sådant steg är.
Ett tips kan vara hypnosterapi också. Jag ska dit på måndag och kommer skriva om hur det var.
Jag är skeptisk till hypnosbiten, men många jag känner har blivit behjälpta med andra problem och
de trodde inte heller på det så det gör mig optimistisk.

Håller tummar, tår och allt annat för att det går bra på mötet.

Josse86

Har läst många av era andras inlägg. Läste även råd för att sluta dricka.
Problemet är att jag inte verkar kunna sluta.
Försöker dämpa ångesten med alkohol, probemet e att jag får mer åmgest av att dricka vilket leder till mer alkohol. Har tom en öl bredvid sängen som jag dricker när jag vaknar på natten. På det sättet somnar jag om lättare.
När jah kommer hem är nåt av det första jag gör att ta en öl eller nåt annat alkoholaktigt. Min sambo reser mycket, men när han e hemma smyger jag med det.
Börjar bli rädd och orolig nu.
Därfär ber jag om någon har tips eller råd?
/Josse

Mammy Blue

Du är på rätt väg - bara att inse att man har problem och erkänna det för sej själv är ett stort steg, man försöker ju i det längsta att försvara sin "rätt" att dricka.

Fortsätt läsa, tänk medan du läser hur det känns för dej, vilka likheter som finns, och att du inte är ensam om ditt problem - vi är många här.

Starta sedan gärna en egen tråd här, att skriva ner sina känslor och upplevelser, kunna bolla dem med andra i samma situation är jättebra, det är det här med skrivandet och tänkandet som gjort att jag nu har varit fri i drygt åtta månader.

Välkommen!
/MB

Josse86

Vad glad jag blir Mammy Blue att du varit fri i 8 månader. Jag vet dock inte hur jag ska lyckas med det.
Har ständig ångest, med alkohol dämpas den före stunden för att sedan återkomma med större kraft p.g.a att jag druckit.
När sambon inte är hemma har jag en öl bredvid sängen som "sömknmedel" när jag vaknar på natten. När han är hemma är det lite jobbigare, då han hela tiden är på sin vakt med mig när det gäller alkohol. Men det går att dricka även då.
När jag vaknar på morgonen väntar jag bara på att ta en öl så ångesten dämpas.
Vet inte vad jag ska ta mig till.
Har pluggat i 1 år, men det har gått bra. Men nu har studierna börjat ta stryk p.g.a att jag dricker.
Vet inte hur jag ska sluta.
Läser runt här om alla andras historier. Blir glad av alla solskenshistorier men kan inte sj lyckas med det.

mia_mia

Hej. Är så trött på mig själv... Vaknar, ångest...tänker idag ska jag inte dricka vin. Men när klockan blir eftermiddag så vet jag att jag häller upp mitt första glas men kommer att tänka att jag bara tar ett glas. Men det kommer jag inte, jag kommer att dricka en halv bag in box. Så här har mitt liv sett ut i snart 3 år. Jag måste lägga ner. Tips på hur jag ska klara första dagen tack. Och anatbus, ja det har jag hemma men dricker på dom ändå...

Chili

Fick en jäkla kommentar av en kille som tyckte att jag var för full igår. Hans liv är allt annat än perfekt på många plan. Men bara för att han, som han själv säger kan kontrollera sitt intåg, tycker han att han kan klanka ner på mig. Är nyktra människor änglar eller? Många beter sig ju som idioter men bara för att de inte dricker kommer de undan...

Less is more

Hej, är helt ny här och hoppas få inspiration och hjälp med att dricka mindre - ev. lägga av helt om ett minskande inte funkar. Det du skriver om toleransen har jag inte förstått tidigare och jag tror att det kommer hjälpa mig avstå. En situation jag behöver hjälp med särskilt är att låta bli dricka vin när jag är ensam i köket eller ensam hemma på eftermiddag/kväll. Ibland är suget för starkt för mig att stå emot. Även om det händer att jag dricker för mycket ibland när jag är med vänner/familj tycker jag att det är lättare att dricka lagom i sällskap än när jag är den enda som vet att jag dricker.

Kråkan Krax

Jag är ny här och har läst en del av vad som skrivs. Mina första tankar är vad skönt att jag inte är själv. Jag måste verkligen försöka att ta tag i livet och konsumtionen av alkohol. vet inte riktigt vad jag ska börja men det här känns bra. Jag dricker upp en flaska vin på en kväll och blir varken full eller dålig dagen efter. Detta kan hända flera kvällar i veckan och det är ju inte riktigt sunt. Jag trivs med mitt vinglas men börjar förtvivlat önska att jag hade känt mig minst lika eller gärna mer tillfreds utan. Allt jag gör tenderar till att bli "för mycket" om jag tränar så är jag manisk på det, om jag går in i riktigt högtryck på jobbet så är det det. Nu är det för mycket vin....

Hej Kråkan Krax! och hej till alla nya användare i forumet.

De allra flesta som skriver här vill ha kontakt med andra aktiva användare på forumet, och det brukar man ganska snabbt få!

Några saker brukar vara hjälpsamma för att få svar från andra:
- att ha en egen tråd (flest aktiva användare finns i forumdelen som heter "förändra sitt drickande")
- att skriva flera gånger, ganska ofta
- att lämna kommentarer i andras trådar
- att ha en ödmjuk stil i kommentarer till andra användare :)

Hoppas du (och andra nya användare) får ut det du behöver av forumet, och välkommen!

Karin
Alkoholhjälpen

SuzyQ

Hur svårt kan det va liksom. Jag är också oändligt trött på mig själv som så ofta bara fortsätter dricka utan att känna efter och kunna säga att nej tack, det är bra nu. Det kommer en dag i morgon också. Men så tänker jag aldrig...varför?

Glorvs

Har världens bästa fam men jag sårar dom när jag super! Även mina vänner får på fan.

Dollargrin

Är ny på detta forum o mitt problem är att jag tycker alldeles för mycket om rödvin. För det mesta räcker det med några glas eller inga alls men i gott sällskap o vissa vänner kan jag inte sluta, jag börjar fint men sedan finns det inget stopp. Detta har blivit ett jätteproblem, tappar minnet o styrseln o snart min man! Jag är så trött på mig själv. För det mesta tar jag några glas o sedan är det bra. Hur ska jag kunna dricka normalt?

villja

Hej. Tack alla ni som delar med er. Jag vill inte att ni skall ha det jobbigt men samtidigt så känner jag mig inte ensam när jag läser er historia. Jag önskar er all lycka.
Alltid kommer en ny dag den dagen jag slutar för att nästa dag belöna mig att jag var duktig Och igen börja . Jag vill aldrig bli full och slutar dricka när det börjar kännas . Jag känner att jag har kontroll men det är för mycket ändå. Känner inte igen mig med de flesta som berättar om känslan att vara full. Jag dricker inte för att döva utan jag dricker när jag blir rastlös. Det är som en mysig vän som taggar ner mig men känner att denna vännen håller mig ifrån mitt liv. Allt jag kan göra utan alkoholen men på något vis så blir jag så skapade och modig med denna vän som jag inte tillåter annars . Min rädsla försvinner och det känns tryggt just då men det är ingen rädsla som man är van att tolka som rädsla utan mer en rädsla för att verkligen leva livet fullt ut . Jag vill börja leva och har fått nog men sitter i skrivandes stund med min vän rött vin.

Accretus

Hej

Helt ny här. Sitter i skrivandets stund med en megaångest tack vare mitt förhållande till alkohol.

För några år sedan tränande jag jättemycket och levde ett härligt liv. Nu orkar jag knappt ta en promenad tack vare min relation till alkohol.

Jag har ingen plan att sluta dricka helt men på det här viset kommer jag inte bli gammal.

Jag har alltid jobbat väldigt mycket och alkohol har sen en tid varit en hjälp att slappna av.

Jag vill egentligen komma i kontakt med någon som vill ha en chattkompis där vi kan peppa varandra både till träning och till att dricka mindre. En person som vet precis vad man menar gällande detta.

En aning osammanhängande mail från mig men det var det jag fick ihop nu.

Hör gärna av er.

Kram
Helena

Helle

Hejhej!
Jag är gärna på din resa.
Sitter också med jävulsk ångest.
Har insett att total avhållsamhet är det ända som gäller för mig.
Har även jag tränat mycket förr men den biten är det sämre med nuförtiden ..
Så en peppkompis vill jag gärna ha.
Kram