I dag är en dålig dag. Försökte prata med min man om hur jag känner och att jag blir väldigt ledsen av hans drickande. Det slutade med att han försvarade sig och jag anklagade. Vill inte att det ska bli så. Han hade bestämt att dra ner på sitt drickande(vilket jag inte visste) och då kändes det som jag förstörde för honom istället för att vara stödjande. Svårt att göra allt rätt. Ställer väl för höga krav på mig själv. Tänker och tänker på detta med allt drickande så det känns som jag skulle behöva ta semester från hjärnan snart. Fy vad jobbigt!

Har haft en bra helg. En nykter man. Sååå skönt. Vi kunde umgås som förr. Det är så mysigt. Det är detta man längtar till. Den mannen man hade förr.
En mysig 3: dje advent på er alla.
Kram

Här är mannen alltid sur och arg 3 eller 4 dagen han är nykter. Vad hände egentligen i kroppen? Det är som om han letar fel och vill att vi ska vara osams. Är det för att han ska kunna dricka i morgon ? För jag (hans fru) är ju ändå så dum och sur.

etanoldrift

Det är troligen normal "abstinens" för hans del.. Min alkoholist blev också grinig, när han inte kunde dricka.. Då var alla runtomkring "idioter"..
från söndag eftermiddag, till måndag eftermiddag i regel.. Tills första klunken åkt ner i strupen och tonen blev ljusare och humöret bättre..
Det har ingenting med dig att göra egentligen, skrållan, utan han tar ut sitt dåliga humör på dig.. Och för en alkoholist med "sug" så duger vilken anledning som helst..

I kväll samma sak. Som om han snedtänder, eller vad man nu ska kalla det. Fast i kväll har han druckit, men blir arg för ingenting. Blir så trött på det här. Det värsta är att det är som jag stänger av när han blir sån här. Jobbigt.

etanoldrift

Tja.. jag upptäckte också att hans "perioder" kom oftare, att han blev på sämre humör och kunde bli otrevlig av ingen anledning alls..
Sedan kunde det vara lugnt ett litet tag, men de "lugna" perioderna blev kortare.. och ofta gick han omkring och (som jag upplevde) provocerade, för att få anledning att dricka (för att "lugna nerverna" som han sa..) problemet var att han 99 gånger av 100, istället för att varva ner, skruvade upp sig och blev alldeles hispig.. Sprang runt i trädgårn för han trodde att folk smög runt och tänkte stjäla grejer..Trodde att grannarna spionerade etc.. Och höll jag inte med honom så var jag "dum i huvet..
Suck.. en anledning kan vara, att han ser en massa "röda dagar" framför sig, när bolaget är stängt.. Kanske har han "bunkrat upp" men inte kunnat låta bli att "tulla" på förrådet..? Min gubbe blev ju sån, när han hällt i sig alldeles för mycket..

Å vad jag saknar min i underbara, trygga man. Istället är det bara fylla varje kväll. Hur länge ska jag orka. Tror jag behöver gå och prata med någon. Fixar inte detta själv. Det finns väl någon mottagning för medberoende inom kommunen eller? Känner ilska , blir ledsen, känner att jag stänger av, känner ingen riktig glädje. Försöker att tänka på mig själv,, Men saker rör ju oss båda två här hemma. Så att bara köra på själv det går ju inte när vi lever ihop. Fy då, lätt är det inte.

etanoldrift

I min nuvarande kommun är man jätteduktig på att lotsa människor rätt i kommunens växel! Jag tror annars att kommunernas socialtjänst, ska kunna hjälpa till..
Lycka till! Kram

Ja vad ska man säga om allt som händer?
Julafton dracks det men ändå ganska lugnt ändå.
Runt nyår har min man druckit 4 dagar. Nyårsafton med kära vänner. Mannen dricker tills han somnar.
I dag är det andra nyktra dagen efter nyår, och mannen har varit extremt trött och ont i bröstet. Sur och säger dumma saker. När jag blir arg så säger han att han bara skojar och att jag bara är tjatig.
Hoppas det blir bättre i morgon.

Nu har vi haft några bra dagar min man och jag. Så skönt. Hämtar mig under de här dagarna. Vad jag hoppas att livet kunde vara så här. Men men snart kommer helgen........

Vill uppdatera lite. Jag har sökt hjälp för medberoende. Har verkligen fått många vertyg att hantera mitt medberoende och mannens alkoholism. Tycker det blivit bättre. Eller också är det att jag mår bättre. Känner att jag kan blicka framåt och har hopp om framtiden.
Allting är inte lätt, men jag hanterar situtioner på ett helt annat sätt. Jag sätter mig själv först. Jag måste göra saker som jag mår bra av. Annars kommer jag gå under.
Jag hoppas att detta kommer att fortsätta att kännas bra. Men nu har jag stort hopp om detta i alla fall.