Senaste kommentarerna i forumet

Utanför Systembolaget. Återkommer till det. Fenix, även jag hade en sån bekant. Kvinna i detta fall, vi följdes åt som bekanta i krogvärlden för ca 25 år sedan. Hon gick ner sig bra snabbt, brukade möta henne på stan. Så ledsen, så smal och så kränkt. Tufft liv för alla men kanske ännu värre för en kvinna som säljer sig själv för att få smaka. Men för ett tiotal år sedan försvann hon. Tyvärr anar jag att det inte var till en ny stad med ett nytt liv. Utanför mitt bolag känner jag igen de flesta gubbar. Samma varje dag, dock ej Anders Halldén alias Kramgubben som vill.sluta var en bortglömd bekanting. Nåja, ibland ser jag någon ny och de blir yngre och yngre. 30-åringar som sitter på en bänk. Ibland försvinner säkert någon, men det ser jag inte. Förnekelse kanske? Förstår att du måste ha haft kluvna känslor där utanför bolaget när du väntade på din taxi. Dels undran om du ser ut som en av "de där fyllona", kanske lite skam. Men framför allt panik när insikten slog dig. Hur nära en del av oss balanserar. Det är därför jag tror att detta granne med bolaget även kan vara bra för mig. Jag påminns sex dagar i veckan om jag går ut. När jag själv dricker som värst så går jag inte ut. Usch, jag skulle platsa i gänget efter ett par dagars vinande. Men än så länge har jag det mesta kvar så nu måste det bli ett stopp. Nu ska jag ut och gå. PT är ju mitt nya mål, haha! Ensam, mannen fick sin sexpack öl igår. Först till maten, sen ensam framför Let's Dance. Vad ska man säga, hans sätt att koppla av. En öl kvar i kylen, men den lockar inte. Är förresten ingen öldrickare förrän jag redan är full, då går allt ner. Vin lockar mig, det blir ett snabbare rus och man blir inte lika mätt. Faktum är att när jag är i en vindimma så slutar jag äta efter ett tag. Någon annan som reagerar likadant, slutar äta?

FriaFia även idag! Önskar er alla detsamma!

Verkar vara en fullträff, men vilken?
/A

så otroligt mycket det gör med mitt sinne efter en 2 timmar lång show med skratt från minut ett till slutet !!! Träningsvärk i armarna efter handklapp i takt och massor av applåder !! Glitter och glamor med artister som har sanslöst roligt på scenen och proffsigt nog överför det på oss i publiken så vi blir ett enda gemytligt sällskap !

Jag behöver verkligen såna här genomkörare så jag lyfter från vardagen.

Och mycket kortare hår.
Äter fantastisk god och många gånger inte så nyttig mat.
Nu är det grillsäsong och även om jag älskar kyckling så blir det inte så ofta den smala linjen.......
Jag bryr mig lite lagom om hur jag ser ut, prio ett är att det skall funka för det man skall göra.
Jag kan växla men rätt skönt att se lite proper och ordentlig ut. Utan att vara ngn stekare........

Jag gick i flera år i skjorta och kostym och jobbade med aktier och derrivat vilket ÄR en helt annan värld mot det jag gör nu.

Men nu har jag mer och bättre tid för familjen, vilket är det viktigaste.

Anonymitet, ja det är väl bra men jag hoppas ingen är lika plumpgoch osmidig som jag VARIT.
Vem som hellst kan fronta mig med det jag sagt här och lite så vill jag tro att alla fungerar.
Nu vet jag att så icke är fallet och även om jag ideligen gör fel så prövar jag att göra om och göra rätt.
Och där har forumet en fantastisk stor del för min personåiga utveckling.
Och där har du Markatta en stor possetiv del, tillsammans med Maria, Fenix, Santorini, M.t, Stigsdotter, Lelas, Dompa och FriaFia och Anli, Sorgsen, Berra ,,,,,.ja listan kan göras lååååååång.
Vi går absolut inte glömma Adde och hans briljanta kommentarer och vinklingar på och vad vårat problem med drickandet.....

Jag läser och funderar, vänder och vrider.
Lite som att gå och prata med ngn.
Lite som en form av gruppterapi, vi pushar, stöttar och lyfter varandra och imellanåt
blir det lite gruff som det blir mellan bra kompisar.

Grattis till ett bra beslut och en lyckad semester! Det är inte lätt att våga tro att man kan vara nykter på semesterresa. Att klara att inte göra "undantag" på semestern. Men dom resor jag gjort som nykter har blivit dom mest minnesvärda, ur flera aspekter. Nu har du en bra grund för fortsättningen. Lycka till!

Härlig läsning, bådar gott för alla som vill pröva.
Här stundar storstädning, ligger och dricker kaffe och lyssnar på radio.
Resten av la familia sover som grisar zzzzzzzzzz
Kommer bli en bra helg för alla, hopas jag!
/A

på lättölen. Hos oss, dvs för mannen, funkar det bra (har gjort snart ett år nu) med alkoholfritt men lättöl dricks inte. Det handlar både om alkoholhalten och om inställningen. / mt

..till den lilla lägenheten i annat land efter en sen arbetsinsats.
Idag sa en kollega att jag såg så lycklig ut. Att jag gjort det hela våren. De skulle veta ;) men idag har aölt varit behagligt och jag har ju det kalas på jobbet.
Hennes ord bekräftar att jag inte inbillar mig att jag trivs med stora delar av livet. Att jag är lugn, frisk och sund i det mesta.

Dagen har varit mycket bra. Jag tuffar på och familjen mår bra. Mannen är goare än någon gång tidigare, närvarande i sina ord. Inga långa samtal men närvarande.
Det gör att känslan och godheten galopperar iväg. Gott föder gott, där är vi nu.
Jag samlar på hög och njuter.
Tänk vad allt går mycket lättare när livet är någorlunda i fas. Problemfritt är inte något mål, det tror jag är en orimlig önskan, men någorlunda lugn och vänlighet gör gott.

Nu blir det sömn. Ska bli skönt, imorgon ingen väckarklocka som tvingar igång mig.

Önskar er alla en trevlig lördag.

Kram

Hej på er känns bra att hittat tillbaka till ett nyktert leverne, vi bokade en resa till varmare breddgrader över påsken och sover sista natten på hotellet inatt och flyger hem till kylan imorgon.

Har varit orolig samt haft liten lust till att resa senaste tre åren efter jag gått in i behandling för min alkoholism.

Känt sorg och saknad i själen att inte kunna dricka vinet till maten, ett gäng öl vid poolen mm. Detta har hållet mig borta från att resa utomlands vilket vi gjorde ofta under min aktiva fas i livet som alkis.

Sista åren blev det inte bra med alkohol under så många dagar utomlands, började alltid med öl vid poolen, ärende till rummet för att fylla på med GT eller whisky.
Så höll det på tills sängdags var dag, bra på örat.
Dålig sömn, dåligt mående, dåliga relationer MED ALKOHOL.

För att avsluta semestern med ångest oro och dåligt samvete på flyget hem och väskan full med sprit & mera ångest.

Denna gången förbokade vi hotellrummet med minibaren endast fylld med vatten, jag tog antabus som ytterligare säkerhet och trygghet för både mig och min familj.

Detta blev den bästa resan på många år för oss alla, bra sömn, bra mående, bra relationer UTAN ALKOHOL.

Upplevt och njutit av god mat, spelat tennis, golfat mm på nykter kaliber UTAN ALKOHOL

Imorgon åker vi hem efter en fantastisk semester UTAN ALKOHOL!!

Hälsningar till er alla.

Jörgen Nykter alkoholist.

har jag haft idag. Fönstertvätt och långpromenader. Helt otroligt hur mycket solen visat sig nu sista tiden. Njuter verkligen av ljuset och värmen =)

Inget sug alls nu just. Bara en frihet att slippa!
Känner en blandning av rastlöshet och att behöva ta det lugnt. Lite svårkombinerat..=) Har ändå hittat nån sorts balans i att hålla mig sysselsatt med lagom mycket lugn så går ganska bra.

Egentligen inget särskilda tankar ville bara tacka för lyckönskningarna och önska Alla en skön helg!!

..men Colan ger du blanka f... I, hon e' min...

Berra

Ja Sorgsen, trivsel i vardagen är livet. Du har så rätt. Tänk vad stressad jag var förut, när jag jagade Lyckan. Jag trodde att det var samma sak som eufori och kände mig därför aldrig helt nöjd eftersom jag inte stannade upp för att se det vackra i vardagen. Kanske är det så som många som dricker eller missbrukar droger också tänker, man jagar något tills man själv är den jagade i flykt och missar vårsolen på kinden, den blänkande sjön, en utsträckt hand, hundens nöjda och avslappnade hållning när man tar ut den för att springa några kilometer på morgonen.

Visst är mitt liv långt ifrån perfekt och det är ännu flera saker som oroar mig och som jag måste reda ut men för varje liten bit som fallit på plats så blir de där jobbiga grejerna så mycket lättare att ta itu med. En sak i taget is the shit!

Jag gillar den där bilden av surikaten, Fia!

Kram på er!

nej, jag ser dig inte som min ovän. Jag har flera gånger sagt min hjärtas mening hos dig, något jag inte skulle göra om jag inte brydde mig om dig och önskade dig gott.

Ok, har en bild av dig likt Ray, du vet han som var med i filmen Sökarna, fast en sådär 20år äldre(än filmen) och därmed lite annan kroppsform och mer nutida klädstil då, lite kortare hår.

Du hade rätt på en del punkter, ganska många faktiskt men tänker inte säga vilka då jag vill behålla anonymiteten här. Beträffande sneakers, spot on, skulle aldrig i livet sätta på mig ett par högklackade skor.

Ha det fint!

flera av de nyktra alkoholister jag känner gjorde samma sak som du gör nu, tränade, gymmade, power walkade, cyklade som tokar, när de blev nyktra. Många har fortsatt att träna men minskat i intensiteten. Det tar nog ett tag innan man har lärt sig att hantera sina känslor, nyktert, och fysisk träning är ju en form av ångesthantering.

En kompis till mig som har haft alkoholproblem och stora problem med övervikt sedan tonåren, är nu sedan 7 år nykter och arbetar som personlig tränare!

Nu säger jag ju inte att du måste bli PT men fortsätt att tok-gå du. Fysisk träning gör det lättare att sova bra, äta bra, slappna av och respektera sin kropp. Alla dessa delar lär ju underlätta i att hålla sig nykter.

Jag tror på dig!

Så är det Askungens mormor som finns uppe uppe bland molnen och tittar ned..........

Vis och god, även om det mot förmodan inte skulle vara så så är det det nu!

Och skulle jag se denne dam, kramandes Johan Rhenborg med Carola vid sin sida (nu har jag hoppat mellan trådarna) så skulle jag komma fram och utropa GRUPPKRAM! :-)
Jag bor oxå i La el Stockholmo.......

En fråga bara?
Vad har ni för bild av mig?
Svara gärna i min tråd?

Markatta, hoppas innerligt att du och jag FORTFARANDE är schyssta kompisar?
Min bild av hur du ser ut är en smal lite fräknig tjej runt 35 med kort brunt lockigt hår.
Klär sig lite lose, sportigt har oftast sneakers och är lite av en tänkare.
Äntligen fredag, har rett sig oerhört bra på jobbet.
Vi har bestämt nytt arbetsschema som jag är mycket nöjd med, pojkarna har fått varsin k as tt.
Vilka vi adopterar från ett katthem.
Vi har varit och valt ut dem, tre veckor gamla.
Duon får dem i slutet av maj.

Det är stort ansvar.
Mår toppen och önskar ALLA en fantastisk HELG nu.
Frun arbetar, så vi killar skall TOKSTÄDA hela huset, putsa fönster och ta hand om ute.
Vårstäda m.a.o

Tjohooo!!!
/A

...läsa du har det lugnt.
Njut och ta vara på lugnet.

Jag vet inte om jag är hyperkänslig, förmodligen är det så, men jag reagerar på den där lättölen.
Varför "bara" lättöl och inte alkoholfri?
Jag skulle inte känna lugn över lättölen...
Bara min reflektion, hos mig är det total avhållsamhet, inte ens alkoholfritt existerar. Men lätt för mig och maken, vi har aldrig druckit tillsammans.
Alkoholen har bra funnits framdukad vid stora fester med familjen eller middagar tillsammans med kollegor. Med min familj har han en gång druckit sig full, jag var chaufför och hade lika roligt och mådde utmärkt dagen efter. Dricker sällan men är inte nykterist. Tar en whisky då och då men kan räka mina fyllor i livet på en hands fingrar. Aldrig lockat mig helt enkelt och det påverkar såklart min reaktion på lättölens betydelse.

Ha så gott och var rädd om dig

Hej Anli! Så hur går dina tankar nu inför helgen? Gissar att du inte hunnit tala med mannen än. Detta är inget man bara slänger ur sig hur som helst utan ni ska ju ha lugn omkring er. Berätta för hela världen tycker jag inte man ska göra. Det är som att be om att bli slagen. Varje gång man misslyckas i framtiden så finns risken att få det kastat i ansiktet. Vid alla smågräl och konflikter kan man få räkna med slag under bältet. Bara min man vet och han fattar ju som sagt inte riktigt. Inte ens när jag fick sparken visste mitt jobb. Tror nog att de misstänkte men ingen sa någonting. Inte jag heller. Fegt kanske? Ja det där muttrandet känner jag igen, fast jag muttrar även på stan. Än har jag inte tagit steget till att börja gapa på främlingar som jag tycker stör. Hoppas jag inte hamnar där. Men jag fnyser och himlar med ögonen i kassaköer, rulltrappor och liknande. Förstår inte varför folk är så oförberedda inför samspelet med omvärlden. Varför man inte tar upp pengarna medans man väntar och liknande små irritationsmoment. Har kanske alltid varit lite sådan men eskalerandet skyller jag på mitt drickande. Kort stubin. Men nu skulle jag ju skriva om helgen. Själv har jag tagit min antabus. Satt koppel på mannen. Har FÅR köpa hem några öl till sig själv. Men ska han bli riktigt full får han gå ut på krogen och inte sova i sängen. Trots att jag dricker själv så avskyr jag andras fyllesvammel när jag är nykter. Avundsjuka eller bara en sund reaktion? Jag vet inte. Mitt drömscenario är ju att han håller sig nykter och vi kan ta långa promenader tillsammans i helgen. Hoppas så, men kan inte och vill inte förbjuda en vuxen man att leva som resten av folket när helgen kommer.

Tack för att du finns! Du och jag ska bli två av de där gamlingarna här. Kram Fia

Fia har jag känt flera gånger de senaste månaderna. Jag hade brutit armen och var tvungen att ta taxi från bolaget. Där stod jag och väntade bland de andra gubbarna, och jag insåg att fy faan, jag kan vara där plötsligt en dag utan att jag fattat hur det gick till. Det var en skakande upplevelse att på allvar inse att det kanske är väldigt lätt att gå över den där gränsen, plötsligt blir man av med jobbet eller något annat och så går det över styr. Jag brukar träffa två män som jag kände tidigare, och som under många år varit över gränsen. Det är så deprimerande att se dem nästan varje dag på stan, mer eller mindre påverkade men alltid lika sorgliga. Är dom inte påverkade ser dom ledsna ut, eller jagade och stressade för att så snart det är möjligt få tag i dagens ranson. Och allt för att man håller fast vid illusionen att alkohol är något positivt, värt att hälla i sig.
Fenix

...härliga ni...

Kramar om er allihop

Inser att även promenerar gör jag på ett missbrukarvis. Allt eller inget. Nu har jag tokgått fort, fort i drygt fyra timmar. Skönt trött, men ändå känns det lite koko. Hittar ingen mellannivå i någonting. På mitt förra arbete var jag antingen sjukskriven för fyllerelaterade krämpor eller så överpresterade jag. När jag städar, äter, läser, tittar på tv så är det samma sak. Allt eller inget. Sover antingen ett par timmar eller tolv på raken. Undrar om jag inte är lite manodepressiv? Då får jag ta det, hellre lite instabil än full. Ser mina fyllgubbar utanför Bolaget på väg ut. De ser ledsna ut. Klockan är inte ens nio. När jag återvänder från min runda är det full fart och ölburkar i solen. Bor precis granne med Bolaget. Inte så optimalt för en alkoholist kanske. Det gör mig så ledsen att se dom, samtidigt som det skrämmer mig att jag är så nära där själv. Hemlös, tandlös, skränig, smutsig med ett enda mål: nästa klunk.
Bäst att ta fram självhjälpen och jobba på mig själv.

Fia

...tack själv...
Ok med te? ;)
Har café utanför så bjussar gärna på nybakad croissant också, en visuell och öppnar fönstret för få doften, vill nämligen också bli av med lite av gnugglåren så har limmat fast tofflorna i hallen ;)

Kram på dig
Njut dagen!

...du ger mig så mycket, tack.

Både du och jag kommer också känna att livet är nästan ofattbart gott. På vårt sätt och efter våra förutsättningar.
Jag vet det är så!
Hur kan jag veta?
Jo, just genom min historia som du fått mig sätta nytt ljus på. Jag tvivlade några få gånger över om lämnandet då var rätt men jag kunde inte stanna.
Jag försökte, liksom du, men det fanns ingen annan väg än lämna. Jag har aldrig gett dig rådet gå men du hade inte gått om du inte var tvungen. Mentalt hade du lämnat innan du tog väskan och gick. Så var det för mig för alla de där åren sen också.
Efter det har jag haft många härliga år, upp och nerturer som hör livet till, men vägrade bli bitter och martyr.

Just nu gör det ont och krånglar runt omkring. Inuti vill vi ett-må bättre-för oss och i förlängning våra barn och nära! Det är grundmotorn och den är starkast!
Om ett år är det bättre, om 5 mycket bättre....;)

Varm kram

Din resa är den jag känner jag kan identifiera mig mycket med. Jag är dig oändligt tacksam...
Du visar dessutom att det går! Det ger hopp tillsammans med makens sekunder av glitter, tonen i rösten i de korta meningarna, viljan...

Jag ser det som att vi kommer nå vårt mål om gemenskap, sen någon gång, om alkoholisten håller sig från alkoholen.
Att det i vår typ av liv tar extra lång tid visste jag från början. Att missbruket gör vägen ännu slirigare och extremt lång ser jag som irriterande förlängning men förhoppningsvis orkar vi vänta och se resan som berikande. Jag vill se det positivt och trots gränsöverskridande av stora mått ser jag det som händer positivt.
Knepigt i mångas ögon kanske men de inre turerna det tvingar fram i mig gör redan mig än mer övertygad om att maken är mannen jag vill leva resten av mitt liv med.
Men, om det återkommande gränsöverskridandet fortsätter lämnar jag. Just denna veckan läggs i den positiva högen, den högen jag fokuserar på. Vill inte titta på den negativa än, först när den positiva är stor och stark!

Jag har redan blivit säkrare i mig själv och det är jag skyldig ge min man ett stort tack för. Jag hade min bild ganska tydlig före han kom in i mitt liv men denna inre "revision" gör mig gott. Saker bekräftas, stenar vänds ett varv och läggs tillbaka efter jag kollat om något gömts eller förträngts. Gammalt får ny belysning och jag känner efter hur det påverkat mig och mina val.
Min resa mannen tvingar mig göra har många sidor och långt från alla är smärtfria men ack så nyttiga.
Utan makens missbruk hade jag inte tagit mig denna tiden.

Han har gett mig mycket gott och även detta, jag inte önskar någon behöva uppleva, ger mig övervägande gott för framtiden.
Även detta älskar jag honom för.

Alkoholistens beteenden hatar jag däremot. Jag hoppasen dag nå förlikning med alkoholisten, där är jag inte ännu. Den högen av sörja lever än och kan lätt ta över det goda vi bygger nu. Jag smakar på delar och märker det är mycket jag bara kan lämna bakom mig. Inget av det vi lever i nu påminner om den typen av lögner och misär. Jag hoppas det aldrig kommer tillbaka! Att var vecka bort från alkoholen ger styrka inte ta den där första klunken.

För mig var sinnesromässan ett nytt avstamp, från det där minimala till mini. Med mina 40-41 i skor balanserar jag på miniplankan nu, det är vindstilla för tillfället så jag är inte orolig falla ;)

Kram

*Vildsint tant antastar kändis*

..med dig markatta.
Trivsel i vardagen är livet!
Livlig fantasi gör livet färgrikt, låt den frodas ;)