Senaste kommentarerna i forumet

Är helt förtvivlad har druckigt sen fredag. Vi skulle
ha en liten middag för svåger o svägerska. Och innan
dom kom tänkte no alkohol. Men alkofaan vann och sa till
mig nu har du varit duktig och nykter 2 månader och jag
min dumme faan gick på det. Mår skit just nu är så rädd
för värsta ångestpåslaget som kommer i natt. Besviken på
mig själv. Just nu har jag druckigt en flaska vin och
klockan är bara halv tolv. Jag behöver ert stöd, har ju
mått så dåligt av A varit inlagd 2 ggr på psyk. Snälla
finns det någon som kan stötta mig.
Tack alla för ni finns
CARP DIEM

Tänk, jag gick in och skulle skriva att jag trillade igenom igår.
Döm min förvåning då jag läste era kommentarer HöstTrollan, DOMPA; samt Berra.
Snabb koll vad jag skrev igår......... inte bra.

Men så är det, nya tag!

Jag vet att det inte är någon tävling men...................
Jag vet också att min karaktär inte är den bästa.
Men vafaaan, snäppa upp sig och på igen bara.

Jag har tagit tag i min träning på allvar nu.Går på gym och lyfter skrot, och då GÅR det inte att mixa.........
Nä Dompan, jag fixar detta själv hoppas jag.
Inga elexirer eller tabletter, vi kör som god cask whisky.
STRAIGHT!

Tyvärr vet jag vad det var som blev fel. Jag hade ju svärisarna här i helgen, och det blev en tre fyra maxade glas vin kvar i BiB:en.
Så istället för att hälla ut den så var jag ju tvungen att ta ett glas vin till bingolotto som hela familjen spelade igår.

Men men, dessa gropar kommer nog finnas i den utstakade vägen.
Känns riktigt skönt att man har er, goda kamrater som stöttar och pushar när man trampar snett.
Jag är inte orolig, detta fixar vi i en handvändning............eeeeeehhhhhh KANSKE!

Men som jag brukar peppa folk och fä, på´t igen bara. Tiden är din bästa vän. Så även om du trampat snett börjar han om på ett med dig som följeslagare.

Tack alla!!!!!
//A

Hej höst trollet. Tack för att du finns.

Jag är också så genom trött. Som jag skrev så har jag tagit promenader under helgen och jag har också styckat kött fast då älgkött. Skurit, putsat och malt. Det tar sina timmar men som du skriver så är det skönt när det är klart.
Jag har annars en så konstig trötthet i kroppen.

Fredags kväll var det som om luften gick ur en ballong, helt slut. Jag hade då förflyttat mig till mannen som befann sig i vår stuga i skogen och det var så skönt att inte vara ensam mer vilket jag har varit under veckorna ett tag tillbaka.
Lördag så åt vi frukort och sedan började jag bara att hejdlöst gråta och mannen tittade på mig med stora ögon och förstod naturligtvis ingenting, och hur skulle han göra det. Men det var så skönt att få gråta lite och sedan få en underbar kram av honom och även om han inte vet om mitt beslut till nykterhet så var det gott för mig att ha honom vi min sida.
Känns som om det är massa spänningar som skall ut och det är så mycket känslor som far upp och ner i mig. Har du kännt det så ??

Jag valde att tacka nej till en middag igår hos vänner för jag vet att där flödar det i vin och drinkar och jag hade nog haft svårt att stå emot. Måste bli starkare först.

Ha en bra måndag i höstrusket./ Kram Lisbet

Jag har känslan av att den som ställer sig i race-kön har oftast haft det svårast att sluta dricka..
Den som låter det långsamt mogna fram och tar det lite lugnare hinner med sina egna tankar också,
Så brukar det inte vara ett fastställt mål, enbart, utan lite mer tänk på vad jag mår bättre av tänk...

Målet är inte att vinna, utan att övervinna rädslan av att inte kunna klara sig utan Alkoholen...

/Berra

Idag är jag trött, inte bara för att vädret är kallt, blött och grått..
En intensiv helg, med slakt och styckning av lamm. Gubben vill inte vara med på slakten eftersom han är så blödig, styckningen går an.. ( det är ett "hästjobb")
Jag har resonerat som så, att om jag ska äta kött, så ska jag vara beredd, att vara med hela vägen.
Eftersom jag inte kan kalla mig van styckare, så tar det sin tid. Fast det är ganska gôtt, när man fyllt frösaboxen.. Kottletter, stek, sadel, rygg, grytbitar och färs.. För att inte tala om lever, till den goda patén..
Personligen, tar jag hellre en lammstek istället för skinka på julbordet.. När jag tänker på det, slår det mig att vi snart är inne i "glöggtider"..
Det har blivit väldigt vanligt, att det serveras glögg och pepparkakor på alla möjliga event, så snart det börjar närma sig advent.. Och ibland när man frågar om den är alkoholfri, så får man svaret:
Nja, men det är så lite, så det kan du ta av även om du kör.. (underförstått, en liten mugg, förbänner du på ett par timmar)
Kruxet är, att det oftast blir lite mer än bara EN mugg... Och tyvärr, räknar en del den sk. "lättglöggen" som "alkoholfri", vilket gör att jag tror att jag kommer att tacka nej i år.. Det får bli pepparkakor och kaffe istället..
Här hemma, har gubben börjat gå på vita knogar.. Alkoholintaget (hmm..) har begränsats till helger.
Dvs, han räknar inte lättöl som "alkohol", så det går en back i veckan...
Det går alltså sakta, men framåt, än så länge...
Mycket beroende på att jag tog mig tid och skrev ut våra kontoudrag från sommarmånaderna.
Vi började nämligen smågruffa om hur mycket pengar som gått åt, och till vad. ( jag är nämligen "loppisfrälst"..)
Han muttrade således över mina "loppisraider" och att det slängdes onödigt med pengar på "gammalt skräp".
Jag kontrade med att DET, var ett billigt nöje i förhållande till hur mycket vi druckit upp (vilket skulle bevisas!)
Först, ville han inte titta på pappren, men när jag uttalade summorna högt, ville han kontrollräkna (han var helt övertygad om att jag räknat fel ;-D )
Efter det, så blev det tyst.... Sedan kom ett svagt, "Å fan"... Jag trodde inte att det var SÅ mycket..
Precis som så många andra, har vi haft svårt att prata om ekonomi. Vi har iofs, bra ställt, men vi är långt ifrån "förmögna"..
Vi har inte behövt skjuta på räkningar, eller avstå från något av livets nödtorft, men det har också gjort, att vi inte tittat på HUR mycket vår ekonomi påverkats av våra alkoholvanor..

Jag tror, att även om det inte var någon rolig insikt (snarare skrämmande) så har den varit MYCKET NYTTIG!
Även här, har vi kunnat "bromsa", innan vi stått där och fått inse, att vi köpt alkohol istället för mat och kläder för pengarna..
Vi hade kunnat få en riktig lyx-semester, för det vi druckit upp i somras..
Istället för att sörja, ser jag det som en ny möjlighet.. Vem vet, vad vi gör nästa år..?

Underbar läsning!
Jag förstår, känslan av den där första, ölen eller glaset med vin eller vad man nu brukade fylla det med..
Men det är ju egentligen bara den där första "klicken", som jag tror Askan beskrev det som, man är ute efter..
Och numera, inser man att "notan" är så hög, att om man faller för frestelsen, så tycker man inte att det är värt det egentligen..

Jodå, det ÄR tillåtet att sakna känslan, men den kommer att blekna.. Den dyker upp lite då och då, som en påminnelse.. Kanske för att man ska göra ett aktivt val?
För faktum är, att vi får välja att dricka.. Skillnaden mot förr är att de flesta av oss väljer att INTE dricka..
Allt gott!/ Trollis

måste bara summera helgen, för min egen skull. :) får jag ner det i skrift så blir det tydligare för mig vilka fördelar den här helgen förde med sig. Sen om någon läser detta vet jag inte. Så här såg det ut i helgen när jag summerar den:

fredag:
+ pigg under kvällen
+ var ute och nattfotograferade med en kompis
+ kollade på film (orkar inte kolla/koncentrera mig när jag har druckit)

i lördags:
+ Gick upp med barnen så att mamman fick sova (mitt eget förslag att gå upp)
+ vaknar glad och pigg!
+ ingen ångest, oro eller hjärtklappning
+ iväg på 3h trädsgårdsarbete med barnen
+ orkade snacka med massa folk under trädgårdsarbetet utan att behöva låtsas vara pigg och alert
+ gick igenom och redigerade bilderna från fredagen (hade inte orkat på lördagen vanligtvis)
+ kollade på lite tv serier (orkar inte kolla/koncentrera när jag har druckit)

söndag:
+ Gick upp med barnen så att mamman fick sova (mitt eget förslag att gå upp)
+ vaknar återigen glad och pigg!
+ körde ett pass på träningsmaskinen på morgonen och kollade på film.
+ hjälpte en gammal granne med hans dator. vi satt och snackade i 2h utan att jag kände att det var jobbigt. han har frågat flera gånger tidigare men jag har oftast kommit med undanflykter. Jag är som person väldigt hjälpsam av mig men jag har helt enkelt sällan orkat. Den här gången kom JAG med förslaget att jag kunde komma över och hjälpa honom.
+ var iväg och handlade med barnen
+ ingen ångest, hjärtklappning, oro, etc
+ magen mår mycket bättre!
+ tvättade

Måndag (hittils):
+ Återigen pigg när jag vaknar
+ ingen ångest, oro, deprimerad känsla
+ känner mig motiverad och skärpt till att jobba
+ känner mig just nu faktiskt glad på riktigt.

Det mesta i listan hade jag kunnat stryka om jag hade druckit. Jag hade enbart gjort vissa av sakerna eftersom det måste göras. Men nu gjorde jag dem, och mycket mer därtill, och mådde bra samtidigt. Det var en underbar känsla.

Alltså, visst är jag fortfarande trött när jag vaknar, men det brukar man ju vara på morgonen. Men jag är ändå pigg mentalt sett. Inga gråa, tunga moln som lägger en våt, kall filt över hela dagen. Sen under hela helgen har jag haft en konstig energi som jag inte har vanligtvis under en helg. Jag har hela tiden varit på hugget och velat göra saker. Det är helt tvärtemot mot hur det hade varit under en vanlig helg. Hade vi haft något inbokat sedan tidigare så hade jag “skit, orka träffa folk idag alltså …”. Jag har även varit avslappnad på ett naturligt sätt då jag har sluppit oro, ångest, etc. Jag har helt enkelt varit mer närvarande då jag har haft mer energi.

Enda minuset är att det är gott med öl. och det är skönt med första stunden när man glider in i dimman och man blir lite avslappnad. Men det är egentligen allt som jag har gått miste om under helgen …

Nu siktar jag på en till alkoholfri helg! Jag hoppas verkligen att min nyfunna motivation håller i sig.

Läste ikapp, i din tråd, och har lite egna funderingar på din mans reaktion..
Kan det vara lite av "men du är ju "frisk" nu.. Kan du inte lämna det där bakom dig (kommer av lite skamkänslor.. )
Min gubbes barn t.ex. "skäms" fortfarande över sin fars alkoholmissbruk och har tidigare gjort allt, för att försöka bortförklara.. ( Ja, de var nog i ännu högre grad medberoende, när de bodde hemma)

DE vill definitivt inte prata om det, utan byter samtalsämne fort som attan, om man ens kommer i närheten av ordet alkohol.

At vi som är alkoholister/medberoende, inte känner oss "friska", bara för att vi är symptomfria, har omgivningen lite svårt att förstå..
Kanske hänger det ihop med deras egna rädslor?
Många vill fortfarande sopa alkoholproblem under mattan.. De förstår inte att vi har en livslång allergi mot ämnet! Och att vi därför måste "vaccinera" oss regelbundet!

Tyvärr, anses ju inte umgänge med "alkoholister" vara speciellt statushöjande, inte ens om de är NYKTRA alkoholister..
Och jag tror att din man, har utvecklat ett typiskt "medberoende", som gör att han till varje pris vill dölja, dina problem, mest för sig själv!

Dessutom, har du ju förändrat en del av "maktbalansen" i ert förhållande, genom att ta ansvar för dig själv.. Han är nog en aning undrande över vad denna nya "Maria" kan ta sig till med..?

Ha en underbar nykter dag!
kram / trollis

Som Dompa skriver, man behöver inte vara "duktigast". Det här är ingen tävling...
Dock får du en "ta-nya-tag-spark" från mig..
Du är inte den första som trillat av i en häftig kurva.. ;-D
kram /trollis

Skönt att se att du vågar fejsa livet, som det är!
Ja, adrenalinkicken, vi förr fick av alkohol, får vi av "livet".. Och förr, när det blev för spännande, stängde vi av, med hjälp av A.
Och nu inser vi, att vi inte kan "kratsa russinen ur kakan", utan får gå "All in"!
Trots de "gråa" dagarna, så är livet ganska spännande.. ;-D

kram från en morrontrött trollis!

efter en helt nykter helg och tycker att det känns sååå skönt att vara här, i det här tillståndet:

Ingen bakfylla

Ingen ångest

Ingen oro (förutom den naturliga för min son, men den får jag lära mig att leva med utan dämpning)

Jag har haft en mycket bra och givande helg. Mina pågar bråkar/speedar upp varandra sanslöst intensivt just nu. Är väl någon utvecklingsplatå, främst för den lille, skulle jag tro, men det ökar adrenalinpåslaget avsevärt och det är ju, som Ni alla vet, en liten varningslampa som tänds i systemet vid den typen av stress...

Jag har svårt att bli trött på kvällarna, men går och lägger mig iallafall och på något sätt lyckas jag ändå somna och sedan sover jag med kvalitet känns det som.

Nu ska jag strax ta tag i dagen, som nog blir rätt lång idag är jag rädd, men jag är all-right och allting finns kvar här för mig idag också. Gott så!

Vi hörs mer senare, allihopa!

KRAMMAR!/NM

Det är så roligt, att gå in på forum och möta en MYCKET klokare och mer bestämd Nana!
Nej, lätt är det inte ( och det är det ingen som lovat heller..)
Jag är säker på att du genom din envishet, kommer att klara det här!

Vad beräffar FB, så tycker jag att du ska stryka honom från din "vänlista" en gång för alla!
Då kan han inte djävlas med dig den vägen heller.. Dessutom kommer han inte åt att kika för mycket på din sida heller..
Fast det innebär förståss att du måste ställa in vissa "sekretessinställningar" har jag förstått.
Fast vi har ju andra här på forumet som är mer bevandrade i sånt, än jag är.
(själv är jag inte alls på fb, och kommer inte att hänga där heller. Det räcker så gott med Forumet, för min del!)

Ta hand om dig Nana! Jag tror på dig!
stor kram/ trollis

Hej A! Försök att visa samma förståelse för dig själv idag som du gör för alla andra. Förlåt och gå vidare. Du visste ju att resan skulle bli bumpig.

Mina första månader tog jag hjälp att ett läkemedel som heter Naltroxen (det finns även andra). Det gjorde inte direkt att suget försvann men det dämpade impulsen väldigt bra, eller snarare gjorde den kortare. Kommer ihåg en gång när jag skulle styra upp med en whisky...innan jag fått ut glaset ur skåpet så hade impulsen gått över. Detta funkar ju absolut inte på alla, men som skrivet det finns olika mediciner.

En del menar på att man inte ska ta medicin utan den enda lösningen är den egna viljan eller AA.
Jag menar att alla knep är tillåtna. Speciellt i början. Man blir inte beroeende av dessa läkemedel.

Vart är jag på väg? Jo, jag tänker (Hoppas du inte blir ledsen nu) att du kanske borde du gå till vårdcentralen (eller ngn doktor du litar på) och kanske be om lite hjälp. Det skriver jag i all välmening...eftersom du har så mycket att förlora. Så länge det bara är ett läkarbesök så kommer inga myndigheter att dras in. Inga barn att förloras...du har ju en fru utan A-problematik.

Sköt om dig nu! Framför allt; Förlåt dig själv! /R

Om du inte "kladdade" till det i söndags...eller även om du skulle ha gjort det så blev det en bra helg. Du fixade gäster och du var öppen mot gästerna om att du just nu inte drack. Fick ett bra bemötande.

En bra terapeut lyckades du också fixa. Hur viktigt är det inte att personkemim stämmer med den människa man ska "fläka ut" sig inför.

Jag hoppas du har fått sova i helgen och är redo för en ny vecka. Fortsätt att vaccinera dig och framför allt skriva...det är spännande att fölka din resa och dina resonemang. /R

skriver av mig

kom ett litet försök igår... hade tittat in på min sida på fb, satt ut en kärleksförklaring där så alla ser så klart...

men jag har inte hört av mig... trots mina känslor som svajjar...
känns lite motigt idag men det får göra det... det kan inte försvinna allt på en gång...

har varit omtumlande på olika sätt. Jag har mött mig själv, utmanat mig själv och varit nära mina känslor. Dessutom riktigt förkyld - hoppas det går över till kommande helgens äventyr:)

Det är uppenbart att vi klarar av olika utmaningar nu ... Jag blir nästan förskräckt när jag tänker på hur det var de år vi regelbundet drack varje helg. Någon skrev här om vin-och-samtal (vinets värmande yra:) - hur samtalen förytligades med tiden... Så måste det vara... att beröra de djupa såren när båda är inne-i-sitt och förmågan att verkligen ta emot den andra är försvagad eller utslagen ... det kan knappast bli läkande. Har med stor behållning följt "Par i terapi" och berörts på djupet av en del scener. Ska se om en del av programmen, de ger bra öppningar för samtal om det egna livet. En del av min känslo-närhet härrör från scener därifrån tror jag. Ungefär som "Scener ur ett äktenskap" (Bergman) irl - betydligt lugnare och lika bra:)

Nu jobbet, känner tydligt hur en del av mig fokuserar på en annan väg ... andra uppgifter och mindre ansvar.
Skönt ska det bli! / mt

För era svar, jag fortsätter hänga här NyMan. Du har nog en poäng i att han har svårt att förstå, hur ska de kunna det, har ju inte själv förstått tidigare.
Mulletant, du har också en poäng, han är nog rädd att bli uthängd, vilket vi lite gör men ingen vet ju vem vi pratar om. Ska ta dig på orden och prata med honom om detta, men har inte haft möjlighet i helgen.
Haft en lugn, bra, familjehelg. Uppskattar det riktigt mycket. Nu blir det sängen!

Såg dina inlägg ikväll, hur är det?
Du måste inte alltid stötta, låt oss stötta dig också. Du är viktig och skriv här om det är jobbigt.
Kram!

ah.. Du ville knäcka näsben, knyckla till nåns nuna.. eller knapra på nåt gott? Självklart ;)

Vi hade såklart en politisk inkorrekt pratstund sonen o jag. Eller snarare talade vi om det inkorrekta i många politikers beslut. Det är rätt många vilsna därute som tycker att oprovocerat våld är helt ok att fördriva tiden med.. Får man inte tillgång till annat så varför inte? Samhället är rätt skevt. (men ge fan i mina barn..:( )

Jag var på fest igår. Körde hem vid elva redan men fick höra i morse att dom höll på till fem.
Hela dan har jag varit trött, för bara tanken på att vingla hem från andra sidan stan till min lilla förort klockan fem-sex på morgonen med promilletopp gör mej helt matt!

Nästa helg blir det riktig djevla finfest. Smoking o hela paketet. Ser faktiskt fram emot ett glas DomP.. inte helt korrekt att skriva här och jag får återkomma om det..

Gonatt!
E

...när caps lock har låst sig! Vare sig det är på datorn eller i livet. Men det händer ju tyvärr de bästa ;-)

Visst drar reptilhjärnan igång när det gäller ens barn...där är jag med. Bra att det inte blev värre skador på sonen iaf. Alkohol hör nog ungdomen till...men det är skrämmande med allt djävla våld som bara tycks eskalera från år till år. När jag var ung och full...ja, då ville jag kn....stryk det! Då ville jag älska inte slåss.

Puss på dig Roligfrun/R

En ogilla knapp känns relevant ibland såg jag just..men vi dömer ingen i första taget!

Men riktiga livet,
det suger ibland.
Sonen kom hem misshandlad i förrgår natt. Alkohol inblandat? Självklart.
Han var okej, både alkomässigt och sårmässigt, men fan vilka krafter som väcks när nån gör illa ens barn.
Reptilhjärna på.

Innan det kan bli tal om en förändring måste man VILJA förändras.
Annars är det inte möjligt. Och man BÖR komma till insikt. Veta hur, varför och DÄRFÖR ATT!!!
Verktygen finns, bara insikten som saknas och kanske viljan oxå............
Lycka till/A

det här tycker jag är intressant - också:) Jag tror du har massor av ork och är ursmart som nykter!

http://www.kostdoktorn.se/pauluns-lchq-ar-har/

http://www.lchq.se/

Min mamma var alkoholiserad, det började som jag minns när jag var i tidiga tonåren och jag såg att hon tog några glas rött vin innan hon skulle till jobbet, jag förstog då att hon hade problem men som barn är man ju så lojal mot sina föräldrar. Mamma hade talets gåva, alltid svar på allt så det var inte lätt att konfrontera henne. Hon gick bort i sviterna av alkoholen -04.

Tänkte mycket på hur jobbigt det var att få telefonsamtal, som du beskriver, alltid samma visa, saker jag hört tusen gånger tidigare. Alltid gnäll och hur orättvist livet var, varför vi aldrig kom och hälsade på fast jag och mina syskon hade småbarn, att det aldrig fanns pengar och hur hon ville låna och lovade hela tiden att betala tillbaka. Det var som att vara mamma till sin egen mamma. Då tyckte jag det var skitjobbigt, nu kan jag tänka att det var bäst som skedde, att hon gick bort. Jag och mina systrar gjorde allt vi kunde för henne, ringde sjukvården, ordnade med behandlingshem, hälsade på så ofta vi kunde, lånade ut pengar men aldrig var det bra... Nu när jag själv kämpar med alkoholen förstår jag att hon inte ville sluta! Det var ju bara om hon verkligen ville som det skulle kunna bli en förändring. Din pappa måste ju vilja sluta själv, av egen vilja. Förstår om du är arg och besviken och ifrågasätter din egen existens, det gör jag också många gånger eftersom "det ligger i släkten" men du kan bara ta ansvar för dig själv och ingen annan. Din pappa får helt enkelt ta itu med sitt eget problem. Det är bara han själv som kan bidra till en förändring. Du ska tänka på dig och ditt liv. Hoppas det känns bättre snart. Kram

Tack! Ja det kändes mycket bra. Men kan ändå inte rå för att känslan efter att helgen snart är slut är lite tom/besvikelse på samma gång. Jag är van vid en fylla annars har de inte varit helg liksom. Denna helg har varit bra på alla sätt egentligen. Men att inte få känna ruset, värmen av de första glasen skapar en tomhet helt klart. De gånger de går "bra" att dricka Vin skulle önskan vara att få ha kvar. Men ledsamt nog kanske de aldrig funkar för att jag inte kan nöja mig med det utan när väl de första glasen slunkit ner går de fort utför. Jag passerar stadiet jag gillar och blir full vilket bidrar till att jag blir en person jag inte gillar. Hur kan alkoholen som ger det negativa andå skapa ett sådant tomrum? Tanken att inte dricka alls någonting känns absurd. Men kanske är det så det får bli? Det får tiden utvisa. Har till vänner under denna helg spelat som vanligt. Inte uttalat mitt beslut om att testa om de ska bli ett liv utan alkohol eller inte. Deltagit i prat och planering om kommande tillställningar så får vi se.