Senaste kommentarerna i forumet

jag var inne och flamsade i en annans tråd och jag känner nu att jag gick en smula över gränsen. Det är mitt stora problem att jag alltid kläcker de största grodorna och lämnar en generad tystnad efter mig. Jag har insett att jag får kämpa den här kampen själv för t.o.m i det här forumet så känner jag prestationångest. Jag jämför mig med andra och hur jag än anstränger mig så förlorar jag alltid, jag kan inte skriva lika bra och fängslande. Okej, jag erkänner, jag är inte nykter nu. Till viss del beror det på att jag är så besviken på mig själv att jag alltid ska skriva en sån massa strunt, och tala med för den delen när jag umgås med en grupp nya bekantskaper. Suck!

Nu loggar jag ut och kanske återkommer jag under en ny avatar när jag känner att tiden är mogen.

En stor kram till er alla som kämpar på!

Har läst en hel del trådar idag. Funderat en hel massa.. Börjar komma till insikt med att kanske inte enbart god vilja och forumet här räcker till helt. Det är AA jag funderar på nu alltså.
Min oro där har väl varit att stöta på bekanta. Bor i en relativt liten stad.. Dessutom känner jag flera som jobbar inom missbrukarvården. Undrar lite över hur det går till på mötena. Några ledare är väl på plats också antar jag? Lite funderat över det i fall det kan tänkas vara sådan som jag känner då alltså.
Ska fundera vidare lte till. Kanske kunde jag åka till nån annan stad. Fast blir lite onödigt lång resa förstås.

Men nu Go´natt gott folk!

vackraste liljan som doftar så blommigt gott (tänk vad mycket lättare det är att känna smaker och dofter när man inte dricker!). Jag tror på nynykters råd om att göra ingenting, bara vara och ta emot. Grubbla inte så mycket (inget stimmande heller ;-). Du ska vara rädd om dig nu och försöka att bara göra sådant som du mår bra av. Måste du göra annat så klarar du av det med för du är starkare än du tror (alltså liljor är inga fjösiga små skira blomster - de tar plats!!).

På tal om liljor så kom jag att tänka på en rolig sak som kanske får någon att dra lite på munnen:

En gång när jag var på väg hem från jobbet så märkte jag att alla var ovanligt glada. Ni som åker tunnelbanan i Stockholm vet att det inte direkt hör till vanligheterna att folk ser dig i ögonen och ler, men det var det flera som gjorde den här dagen. Och jag log tillbaka och kände mig alldeles varm i magen. När jag sen kom hem såg jag att hela min nästipp var orange, jag såg ut som en clown!! Det sista jag gjorde när jag gick från jobbet var nämligen att sticka näsan i en stor lilja i blombuketten som stod på receptionsdisken...

Hoppas du har haft en bra dag! Det är nog bra att kunna strunta i människor som inte tänker sig för och slänger ur sig obetänksamheter. Om man tar till sig alltför mycket av allt dumt här i världen finns risk att man dricker i rena ilskan - fast vi vet ju alla vem som får betala för det.

Jag fick jobbet. Dom satsar på mig, trots vetskapen om mina fel och brister.
Känns bra att veta att jag som relativt nynykter ändå kan vara attraktiv och intressant på arbetsmarknaden.

Jodå, jag fick stå till svars för mina alkoholvanor. Ändå valde dom mig. Jag fick en chans att förklara. Dom lyssnade och uppenbarligen spelar det ingen roll för dom att jag har varit i det djupa svarta och vänt.
Det som är viktigt för dom är att jag gjort något åt det.

Ikväll är jag helt tom!

Mycket bra gjort. Jag önskar dig all lycka till och hoppas att din beslutsamhet skall leda till något gott! Sänder en bön tillbaka till dig och önskar att du aldrig någonsin tappar hoppet!

Detta har utan tvekan varit den tuffaste dagen jag varit med om!
Men känner mig lugnare nu när allt kommit fram!

Jag tog även beslutet att tacka mina vänner som berättade om detta.
Insåg att jag verkligen rasat sista tiden och att det gick brant utför.
Den enda jag kan vara förbannad på i detta fallet är egentligen mig själv... (oooops! Där kände jag mig nästan lite vuxen för en stund)

Nu blir det sängen i alla fall... men min hund får inte rum i i knävecken... har brukar ta ca 80% av sängen

Godnatt igen allihop /TP

Dompa,
folk har så svårt att hantera grejer.. det du gjort är ju säkert väldigt läskigt för vissa som kanske långt där inne vet att dom borde göra likadant.
Säkert, säkert har bossen problem. Och blir skraj. Gömmer sej i plumphet.
Det tror jag, så grubbla int´.. va bara stolt!

ha ha...
ja vi gillar Dompa ;)

se, lite glad just nu!

Var det inte tvärtom att tubsockor i sandaler var big no-no..?
Dompa verkar i alla fall vara en man med stil. Han har FÖRBJUDIT Foppatofflor i sitt hem. Det hedrar honom.
Nynykter

Vilken dag du haft TP. Mitt i allt hoppas jag du känner en liten liten lättnad, över att bollen är i rullning och trollen lyfta upp i ljuset. Och en hund i bädden har du : )det är välgörande för sargade själar som oss. Älskar när min Hjalmar knövlar sig tillrätta i mina knäveck och drar en djup suck av välmående. Så kan livet också vara tänker jag då. Sov så gott/V

Nu va mötet över med barnen. Det tog en vändning som jag inte hade räknat med.
Givetvis så visste barnen om det hela. Men trodde inte att de enat skulle försvara mig. Är lättad att den biten är över. Nu får jag själv förklara för dem att det inte varit ok att dricka som jag gjort. Vet att jag har en tuff tid framför mig.....men allt ska bli som vanligt...nej allt ska bli mycket bättre framöver! Ett nytt och bättre liv!

Nu är jag så slut i hela kroppen och huvudet så nu ska jag och hunden krypa ner i sängen och sova.

Tack för all hjälp idag!

Godnatt o sov så gott allihop

Styrkekramar till er!!!! /TP

Tack Dompa!

Du är en hjälte som kämpar! Att man är känslig betyder att man har ett hjärta och att man bryr sig! Detä r väl oftast. vi som hamnar där vi är.

Vill gärna veta mer sen om hur jag ska bära mig åt, för att få den hjälp jag behöver.

Känns skönt att få dela med sig och att få så mycket styrka genom att ni finns!!!!

De var mina allra bästa vänner. Ett par, där han har och har alltid haft stora alkoholproblem. Vi blev lite osams för några veckor sedan och det resulterade i detta.
Känner mig chockad, förådd och helt plötsligt utan de vänner som jag verkligen älskade!

Första tanken va hämnd....finns mycket jag kunde slagit tillbka på. Men då skulle jag v ara lika genomrutten som de varit.

Jag försöker lämna dem, och all annan skit i livet bakom mig och få en nystart i livet. Men det är riktigt jävla tungt .

Det fungerar mellan mig och mitt ex, men det är spänt . Vilket jag förstår. Hon mår inte alls bra i det här heller. Känner oerhörda samvetskval hennes skull också!

Har en grym ångest, för just nu sitter de och pratar om mig i ett m
öte, där jag själv valt att inte vara med för barnens skull. För just nu skulle jag bryta ihop fullständigt om jag träffade mina älskade killar.

Jag har inte varit inne och läst om era "resor" nu. Men vill göra det när jag mår lite bättre. Känner att jag har svårt att fokusera just nu.

Nu väntar jag på ett samtal från familjesektionen hur det här gått och hur pojkarna har tagit det. Jag skriver mer sen.

Ni har varit min räddning idag. Tror inte jag hade tagit mig igenom denna dag annars!

Tack! TP

Din samtalskontakt är med. Du kommer att få hjälp. Ta emot den! Tufft med dina killar...men barn är inte bara mer sensibila än vi tror...de är också mer tåligare. Min nioåring går i terapi för att hans föräldrar super/har supot/kanske kommer att supa...inte räcker till. Du kommer att fixa det men den här gången är det "all in " som.gäller. Inga halvmesyrer. Tufft? Yep...men du kör på nu...och du har dina forumvänner här bakom. ...

Jag finns här om du vill. Jag är inte den hjälte som Stigsdotter och kalla framställer mig som. Jag är en vek kille, ensamstående, mina är 9, 11 och 13 år. Jag är jättekänslig...dock ingen konstnär som du...till yrket vänder jag papper och dealar. Trivs inte alls med det...men är bra på det och försörjer familjen.

Min resa med soc....kommer jag berätta mer om ifall du är intresserad. Nu måste jag curla min yngsta unge. Men jag tänker på dig och mentalt kramar jag om dig. /Dompa

har det varit en bättre dag idag?

Det var länge sedan sist känns det som!

Ta inte på dig för stor del av skulden! Precis som Nynykter far efter så är det aldrig ens fel att två träter. Aldrig. Såklart är allt skitjobbigt en tid men allt blir bättre. Och, som sagt, ilska är bra. Kanske skall du prata med mannen om pappren? Få fram allt på bordet, återta initiativet? Så behöver inte han gå omkring och känna att det är han som bestämmer! Bara en tanke...

Skickar många varma styrkekramar!!

P.S. måste bara få undra vad det är för damer Dompa har träffat som går igång på strumpor i sandaler???! Det är nästan i stil med tubsockor i finskor och det går man VERKLIGEN inte igång på (nå inte jag i alla fall)! Hoppas att det är min eftermiddagströtthet som hindrar mig från att se ironin i denna din rad ;-)

Bra att du hittat schyssta människor på soc. Man måste utgå från att de vill ordna allt till det bästa och det bästa brukar i den mån det är möjligt, vara de egna föräldrarna.

Har du kunnat prata med barnen? De är ju ändå ganska stora och förstår mer än man tror. Om inte förr så ta ett ordentligt snack med dem när de varit på möte. Jag tror inte barnen far illa av att en förälder mår dåligt, skäms osv, det viktiga är att de får veta att du vill vara deras pappa och ska göra allt för att lösa detta, att du älskar dem över allt annat!

Du har säkert redan läst om Dompa, alltså den resan den mannen har gjort på mycket kort tid! Där kan du hämta lite inspiration. Som det skrevs här ovan, att verkligen visa att du vill ha hjälp, all hjälp du kan få, är en bra väg till att ordna detta på bästa sätt.

Vad är det för vän förresten som ringer till exet och berättar sådant som du själv ville säga? Usch, här stämmer verkligen talesättet "med sådana vänner behöver man inga fiender". Hur är din relation med exet, har ni kunnat prata vettigt eller blev det bara knas?

Jag hejar på dig och försöker finnas här för dig!!

...när man inser att "jag kan bestämma själv"!! Jag behöver inte göra det här för att jag ska vara så himla duktig jämt utan jag kan istället göra det HÄR bara för att just det får MIG att må bra! Det har hänt att jag legat kvar i sängen några extra timmar också (har också flextid) bara för att jag vill!

Kram på dig!

Tack du härliga människa! Jag har nu suttit i över en timme host min samtalskontakt och gråtit skakat och pratat, men minns knappt någonting just nu av det jag sagt. Men minns att både min kontakt på soc som jag pratat med på telefon. och min samtalskontakt på familjesektionen så att jag är en bra pappa och att allt kommer lösa sig, bara jag ger det lite tid.

Jag vill falla handlöst just nu och bli omhändertagen. För orken är totalt slut! Ikväll ska mina älskade barn på möte och få reda på att deras pappa är alkoholist. Har aldrig någonsin känt en sådan skam och rädsla förut!!!!

Det är tyvärr så oerhört svårt att bli inlagd, känner mer att det är på psyk. jag skulle behöva bli inlagd på. Men då måste man vilja ta sitt liv och det vill inte jag.

Är nog mer av en hundskitsmänniska jag också ;-)...Men i denna situationen så söker jag alla vägar som kan hjälpa.

Jag SKA ta mig igenom detta i nyktert tillstånd!!!!

Kram och tusen tack för att ni tar er tiden att läsa det jag skriver och att ni skriver så mycket bra!!!!

TP (är 39 år och har två pojkar på 14 &16) Så ser ni bilden av allt lite klarare kanske.

Det går för närvarande ganska bra. Bor precis som du där det inte finns något att drick precis runt stugknuten och det underlättar ju en del eftersom man då kan tänka både en eller två gånger innan man sticker iväg för att köpa något. Försöker dock att inte ha något alls hemma heller för då vet jag att jag tullar direkt. Min fru dricker inget heller längre. Inte för att hon hade några problem, utan för att hon mådde så dåligt dan efter även om hon bara druckit ett par glas vin.

Kom att tänka på när jag jobbade i Ryssland en gång och det bjöds på vodka ständigt. Till slut så skyllde jag på att jag hade inflammation i levern, och då fattade dom direkt att man inte kunde dricka, för det hade tydligen de flesta haft någon gång :-)

Bra att du kunde släppa tanken på det som hände. Det blir ju inte bättre av att ha det kvar i skallen.

Ha de gött.

Har du fått kontakt? Jag är djävlar inte ngn expert. Är inne på min sjätte vecka i nykterhet. Jag var ju galen/desperat nog att kontakta soc själv. Precis det du beskriver var jag igenom. "Kommer jag att förlora barnen nu?" så djävla tufft...men någonstans kände jag att folk vill faktiskt hjälpa...men man måste be om hjälpen. Hur ska de annars veta? Min subjektiva bedömning är att det finns bra folk...men jag kan ju haft tur. Bad min socca om en vårdplats.-pronto! Jag vet att steget till inläggning är enormt. Men ibland funkar det...Mr Pianoman vet massor...jag frågade om allt. Jag vet en del...vill inte låta hård....det finns tusen sätt att nyktra t
ill. Men efter vad du skriver så tror jag nog att "hemmet" kan vara en räddning. Att bara komma ifrån, falla handlöst...även om det är i Guds namn. Vilket kan kännas helsjukt för de som likt mig
inte har en tro. Kanske har du det? Men
om jag skulle beöhva kasta mig själv handlöst i hundskit...för att rädda vad jag kan av familj och mig själv Ja, då hade jag gjort det. Och håll dig kvar här denna gång, du vet redan att läsa och
skriva här hjälper forysätt med det. Jag och -jag vet, många andra - kommer att heja på, din promlematik är inte okänd här. Släpp inte oss och vi kommer inte att släppa dig. Haha. Jag vet att jag låter lite hippie, men jag är en gammal haschpundare (nej, det hade ju
varit synd att "bara" dricka Iaf)...vad jag ville få fram är stt inblanding från soc behöver inte vara av ondo. Släpp prestige, låt dig falla. Vi finns här. Fråga gärna om soc och "hemmet", jag har förmodligen inga svar, men vi kan ju bolla. Klamrar mig fast...så hårt håller jag...fattar du det?

Ansvar; en av de egenskaper hos en man som kvinnor gillar allra mest!

Du kommenterar som värsta alkoholterapeut och skulle ABSOLUT göra dig suverän i rollen!!
3 månaders krisen och byxorna skulle helst vara på ja'...

Jag förstår vad du menar!! Jobbet med den egna identiteten är fortfarande så skört att det blir problem när man ska släppa en annan människa nära. Men ATT det kan gå, bara man låter bli flaskan.

Jag uppskattar verkligen att du delar med dig av dig själv ang problem med närhet.

Adde, jag kan lova dig; nåt system idag blir det då INTE!!
Jag är så STÄRKT av detta stöd och av att få hjälp med destruktiva tankar!!

Adde! Mannen i mitt Liv tycker att jag är en Vacker kvinna(hehe)
Den Vackra (skryt skryt) Kvinna skickar dig nu en cyberkram som heter Duga!

Bara Ta emot!

Lilja

Dina ord bara träffade mig RÄTT i solarplexus!! Du är klok som en bok och jag är så OÄNDLIGT tacksam över att ha sån intelligens att tillgå när min egen tryter!

Visste inte om jag skulle skratta eller gråta eller båda! Mig på PRICKEN! Vill vara så oerhört "perfekt" i alla lägen och du skriver "Sluta Stimma Nu!" Så uppfriskande för en överseriös, överallvarlig, övertänkade Lilja! ALLT ska problematiseras!

Jag förstår att du upplever den underbara villkorslösa Kärleken i din särbo och ungar Nynykter!
Det måste vara ljuvligt!
Och dessutom är du FORTSATT NYKTER, halleluja!

Jag STILLAR mig! SLutar STIMMA!

TACK KÄRA KÄRA Nynykter!!
Åh, jag bara flämtar av såna insikter!
Livet är ju UNDERBART när man har Forum-vänner!!

Nu djävlar blir det kaffe, nybakad sockerkaka och vispgrädde! Myyyyycket vispgrädde!
KRAMAR hårda som fan!
Lilja