av esterest

november25
sön, 2026-02-15 - 11:21

@esterest Tack snälla! ❤️ Har tänkt på dig också och hur det går.
Ja, hur hanterar man bakslag. Är ju så mycket hopp och förtvivlan inblandat för oss anhöriga.
Jag går igenom materialet i The alcohol experiment. Där kallar man bakslag för data points. Därför att de också lär oss något i processen, är en del av den.

Det verkar som att din man är på ett mer stabilt spår som han har inre motivation för. Det gör kanske lapses mer acceptabla. Min sambo gör nog mest insatser för att han vet att jag inte mår bra, även om han är medveten om att han har ett stort problem. Så jag ser det inte som att han ens hamnat riktigt på det där egna spåret än... Men vad vet jag.

Håller med dig helt om brickan😊 Jag överväger inte alls att lämna just nu, försöker bara förstå hur jag kan stötta till förändring. Och hur jag ska ta hand om mig själv så att jag inte blir knäpp på kuppen.

Det kan nog vara klokt att testa ett anhörigmöte😊
Jag har inte fortsatt på Al-Anon. Själva grejen hade för mycket högre makt i sig för att jag skulle känna mig bekväm. Det bidrog också att gruppen var så liten, bara tre personer🙈 I en större grupp kan man nog sitta med mer och bara lyssna. På stället du bor är det säkert annorlunda☺️
Kommunen har också anhöriggrupper, kan vara ett alternativ.

Förstår vad du menar med att ni inte pratar. Samtidigt tänker jag att jag kanske kan lära något av dig, och försöka göra mer så. Inte peta i det, inte lägga mig i processen😊

Hoppas ni fortsätter på i allt positivare riktning och du kan vila i det🪷🤗