av Dragonfly

Thompa_68
ons, 2026-01-28 - 14:54

@Dragonfly Jag har periodvis använt alkoholen även som självmedicinering vid nedstämdhet och depression. Vid sådana tillfällen har jag tagit kontakt med vården när jag kände att det var dag för en förändring, då jag tänkte att det skulle vara för tufft att ta en alkoholpaus samtidigt som jag har problem med psykisk hälsa. Det ledde alltid till insättning av antidepressiva läkemedel och även ångestdämpande så jag skulle ha lättare att somna.

Jag ska naturligtvis inte projicera mina erfarenheter för mycket på dig, men tar man bort alkoholen blottar och utsätter man ju kroppen och själen för tillvaron på ett naket och ärligt sätt. Finns det då saker som skaver kanske det till viss del motverkar de positiva effekter som det ändå bevisligen innebär att ta bort alkoholen ur bilden. Å andra sidan får du förhoppningsvis möjlighet att bearbeta dem mer rationellt och i lugn och ro och framför allt vara dig själv.

Tänker att du kanske ska stämma av ditt mående med vården och se om det är något du skulle kunna få hjälp med, allt från samtal och terapi till läkemedel. Du är värd att må bra!

Dragonfly
ons, 2026-01-28 - 18:04

@Thompa_68 tack för att du delar med dig. Jag är inte främmande för psykisk ohälsa och ser det inte som att du projicerar utan är nyfiken på hur andra löser situationen med ett liv som skaver. Antidepp och ångestdämpande har jag provat och kan tänka mig att göra det igen men upplevde det som att jag blev så avtrubbad och frånvarande att jag hade svårt att ta hand om mina barn och klara mitt jobb. Ändå tror jag att medicin är bra för att få en paus och orka ta sig vidare.
Nu är situationen annorlunda. Allt är mycket lugnare men saker händer hela tiden, som de gör. Förra året flyttade jag, inte helt frivilligt, jag låg sjuk i covid en månad, min pappa dog, som gamla människor gör, jag blev övertalig på mitt jobb, min bror blev sjuk och är nu sjukskriven på heltid, jag fick ett nytt jobb som jag älskar men att vara ny på jobbet tar också på krafterna. Så inget som egentligen skaver bara livet som händer.
Eftersom jag fortfarande är anställd på mitt tidigare jobb så har jag passat på att utnyttja min sjukförsäkring där och går hos en psykolog. Vi pratar inte om det som hänt men om sömn, skapa utrymme för återhämtning, att ta korta pauser ofta, bara göra en sak i taget, göra sånt som är kul, undvika sånt som dränerar mig, typ prata med min bror och mamma för ofta, storhandla, säga ja fastän jag egentligen inte orkar för att jag alltid ska vara så jävla duktig. Att vara alkoholfri är en bit i det här arbetet och jag tänker fortsätta med det jag gör nu och tänker att jag kommer att må bättre och bli piggare i framtiden. Men visst kan jag bli lite otålig. Jag är van att klara allt och är en person som många i min närhet går till för att få stöd.
Det här blev ett svar till dig thompa68 men också en reflektion för mig själv att det finns förklaringar till varför jag mår som jag gör, att jag gör det jag kan för att må bättre och att jag får ge mig till tåls. Såklart jag är värd att må bra och din omtanke värmer. Precis som du är värd att må bra. ❤️

Bubbelmorsan
ons, 2026-01-28 - 18:07

@Dragonfly, ja denna trötthet🤬. Känner det samma, när blir man piggare? Hade också förväntat mig piggare dagar men jag tycker att jag känner av mer klarhet i skallen iallafall. Reparation pågår tänker jag.

Man får nog vara snäll mot sig själv och vila mycket. För mig pågår mycket jobb i skallen och det tror jag påverkar också. Vi tar en dag i taget.. Kram🌸

Bubbelmorsan
ons, 2026-01-28 - 18:19

@Dragonfly, vilket år du haft🥲. Inte konstigt att du är helt slut🩷. Du har hållit igång och kämpat på med hjälp av A. Nu får kroppen vila mer och då kommer tröttheten.

Mitt senaste år har också varit 💩. Jag kan pressa mig rätt hårt och inte vila så nog samma för mig. Jag har helt klart självmedicinerat med A och nu är självmedicin vila, bra mat och träning. Man får ha tålamod. Min sämsta gren😂.