Espandrill

för ett mycket tydligt och begripligt perspektiv på min fundering. Det är ett bra sätt att undersöka djupet av mitt beroende. Jag är inte alls säker på att jag skulle fixa att dela en flaska vin under en vecka. Och om det visar sig vara problematiskt, ja då hoppas jag att poletten trillar ner även hos mig.
Bra att ha dig framför mig på min vandring, läser att du för en tid sedan har beslutat och genomfört förändringen i ditt liv. Jag är kanske på väg men kommer att tillåta mig misstag och snedsteg för att jag vet att jag är en person som mår dåligt av att tänka i termerna perfektion/felfri. Tack igen för ditt inlägg! kram

Espandrill

Och några funderingar som utvecklat sig under dessa veckor är:
-Det var inte alls så svårt som jag trodde med en vit månad. Lite tråkigt men inte svårt. Jag kommer att göra det igen men har inte bestämt när.
-Känner mig som en lite bättre (läs duktigare och hälsosammare) människa.
-Tycker att mitt liv känns lite tråkigare utan alkohol, mer intryckslöst.
-Tycker synd om människor som är bakis :) Som idag, några arbetskamrater var på AW igår.

Jag har satt upp regler och mål för mig själv fr o m imorgon. Jag oroar mig lite för att jag inte ska ha så bra kontroll som jag tror att jag ska kunna ha. Mitt nya mål är att aldrig dricka ensam. Varken ensam i rummet eller vara den enda som dricker i ett sällskap. Jag har också som mål om hur mycket jag får dricka vid varje tillfälle, men mängden är inte mitt största problem, det är frekvensen. Min man dricker sparsamt, så han kommer inte att sabba för mig (och han vet om mitt mål). Det är bara jag själv som kan sabba för mig.

Hur ser ni andra på detta, ska jag formulera ett straff som faller ut om jag misslyckas med mitt nya mål?

Och sedan undrar jag om ni tycker att jag är illojal när jag håller på och drömmer om att kunna dricka normalt och skriver om det här.

...vi är ju flera här som vill förändra vårt drickande, inte sluta helt. Jätteintressant att se hur det går för andra. Jag prövar, bromsade konsumtionen i november ihop med min man, som var den som mest behövde det. Sen började vi tillåta oss lite små mängder igen, jag bokförde och höll mig under nio glas i veckan. Det funkade till en början.
Sen dog min mamma...
Och där var vi igång igen. Nu är begravning och så avklarad, och jag har tagit tag i bromsen igen.
Jag tror att mitt exempel är rätt typiskt...vi är sårbara, vi som en gång har varit högkonsumenter+. En tuff livshändelse så är det lätt att trilla dit igen.
Nu får vi se. Fortsätt skriva, så kan vi dela erfarenheterna av våra försök.

Espandrill

För din kommentar och berättelse. Jag ska läsa mer om dig. Nu biokväll!

Hej Esoadrill och grattis till din månad! Det är stort. Och skönt att höra att det ändå varit enklare än vad du trodde. Det är ju också en vinst/erfarenhet.
Jag tycker personligen inte att det är ngt problem att du skulle skriva här om sina strategier och hur det går. Dels är vi säkert många som är nyfikna och vill lära oss mer om hur det går att dricka begränsat.
Det är ju inte någon lag här på att inte dricka, vi har ju olika mål, och jag tänker attt det går att ha glädje av forumet på många sätt.
Men om nån börjar skriva smaskiga vinrecensioner skulle det väl inte vara så lämpligt.
Jag håller på dig och ditt fortsatta ”hållbara” drickande,
Jag tog också en sen bio ikväll! Kanske såg vi samma. I så fall var det vi två som gick när det var 7 spännande minuter kvar pga vi skulle hämta mat som vi beställt på en restaurang som stängde precis i tid för att inte hinna se klart filmen...
Kram, berätta hur allt går!

Espandrill

Igår drack jag en öl och fyra glas vin. En planerad plump i protokollet, även om det idag hade känts bra om det bara hade blivit fyra enheter, för att det låter mer sansat :)

Slutade dricka kl 21 så det innebär att jag mår bra idag, är hyfsat pigg. Kunde inte somna när jag la mig (sent, vid 01) men skönt att det är söndag och sovmorgon idag.

Är glad för den trevliga tillställningen igår. Glad över att ”få” dricka vin och lite sur över noteringen i min alkohollogg som förstör det snygga stapelmönstret med nollor. Men också glad över att idag se fram emot många vita dagar framåt. Har inga planer på att dricka alkohol förrän semesterresa om två veckor. Och därefter tillbaka till vita dagar.

Min februariplanering. Tror ni på mig, att den håller? Jag gör banne mig det!

Det kanske inte är en plump i protokollet om det är enligt din plan?
Tror det har ett värde att inte falla in i att klaga på sig själv, det har vi väl gjort nog av i våra liv?
När du följer dina egna beslut- så är det ju helt ok! (Jag har någon idé om att skam bidrar till vår destruktivitet.)
Håller på dig, och på planen.
Jag som inte vet hur mitt alkohol-liv ska se ut framåt, är väldigt nyfiken och letar ju efter de goda förebilderna.
Hoppas suget inte väckts av dina planerade glas, att du fortsätter att njuta av din söndag, och fortsätter skriva! Betyder mkt för mig! Kram.

Espandrill

Det är rätt som du skriver, att klanka ner på sig själv och känna skam ska man låta bli, i den mån det är möjligt. Jag har lite bekymmer med att min livsfilosofi i delar krockar med oskrivna regler, därför går jag runt med en ständig känsla av skam. Jag kommer säkert att berätta mer om vad det handlar om, om jag känner mig trygg nog.
Skönt att du supportar min strategi, det gör att jag tror ännu mer på den och på mig själv. Söndagskram!

Ja, nu hittade jag tillbaka till din tråd så jag ser hur det gick för dig igår.
Jag tror på din plan! Det blir bra!
Kram

Espandrill

Känner mig låg, ledsen, tom. jag sitter i bilen på garageuppfarten och gråter och tycker allt är mörkt och tungt. Jag tänker att vin skulle hjälpa. Jag vet inte vad det här sorgsna kommer ifrån. Vill vara ensam men vill ha någon att prata med på samma gång. Kan det här ha med beroendet att göra, att jag mår så här?

Ååh vad jag känner igen mig i dina känslor Espandrill...låg, ledsen, tom. Var kommer all den här sorgsenheten ifrån och hur ska man orka stå ut med den utan att dricka? Vill också vara helt ensam samtidigt som jag har ett behov av att prata med människor i samma sits...men har inte så många sådana att vända mig till. Har inga svar att ge dig men vill bara du ska veta att du inte lider och kämpar i ensamhet.

Jag har inte heller något bra svar.
Men kanske har vi hållit igen på ledsnaden och tryckt undan m vin?
Jag svarar mer lite senare! Bra att du skriver här. Kram.

TessMa

ut nu efter den vita månaden är slut? Är nyfiken, funderar på hur jag själv ska göra i framtiden men har inte bestämt nåt än.

Espandrill

Jag borde ha pausat och väntat in era svar Lillavideung och Se klart. ❤️

Jag ringde 1177 istället, 50 minuters väntetid, hon var vänlig och ville väl, jag kunde ladda ner en app, eller ringa vårdcentralen imorgon. Jag åkte till bolaget efter det. Jag mår inte så dåligt över vinet, ringde min närmaste vän och sa ”jag vill bara säga att det är tisdag, jag kommer dricka vin” hon sa ”så kan det bli, var inte så hård mot dig själv”.

TessMa, tack för att du skriver! Min plan var att inte dricka ensam men den har gått i stöpet 2 dagar av 4 sedan februaris start. Det känns inget vidare när jag skriver det. Inga mängder dock. Jag tror att det kan vara regelhataren i mig som vinner mot den förnuftiga sidan.

Vilken tuff kväll men jag tänker att du gör en massa bra saker.
Du skriver här
Du ringer för att få hjälp och stöd
Di pratar med en kompis
Du räknar dina dagar
Jag vet inte om regler är meningsfulla,
Jag har väldigt lite såna själv (förutom nu då.,,)
Det svåra är väl att det här är okänd mark för oss och vi får pröva oss fram.
Jag har bara en tanke som dyker upp och det är det här med att känna sig bara rakt ut ledsen, får mig att tänka att det kan vara mening att vara det en stund. Jag gråter väldigt sällan numera och ibland känns det avstängt. Jag ser både fram emot och är lite orolig över känslor som kommer att komma denna vår.
Men slutat med snuset, också?
Utan snus försmäktar jag på denna ö, finns inte på min karta, så jag är väldigt imponerad.
Sov gott och imorgon, en ny dag. Vilken tur ?

Espandrill

Jag är som du Se klart, gråter sällan. I så fall mest när djur eller barn far illa. Men idag har jag gråtit, sedan kl 16. Det är därför jag oroar mig lite.
Snuset ja, har tänkt på det idag. En snusande vän sa häromdagen ”när jag tog en prilla efter 3 års uppehåll var det som att världen fick färg igen”. Jag tror jag ska börja snusa igen (för femte gången), varför plåga sig själv i onödan.
Gråter också lite glädjetårar för att och hur du skriver till mig. Du är min vän.

och hjälp nu började jag nästan gråta.
Kanske är det inte vad en vän ska råda, men som den snusare jag är, vill jag påpeka att du är väldigt sträng mot dig själv. Regler, straff, inget snus och nya dryckesvanor. Fundera över hur du skulle råda din kompis?
Jag tror vi, många här, behöver öva på omsorg om självet. Gråta lite och bli tröstad!
Kram.

Espandrill

Inser att jag de senaste sex veckorna försökt rätta till alla mina fel och brister i ett svep. Och det blev för mycket för mig att hantera. Det tog mig två dagar efter min vita månad att misslyckas med mitt nya mål, att inte dricka ensam. Jag misslyckades två dagar i rad. Efter ett fullständigt känslomässigt sammanbrott med åtta timmars gråtande och en natt med tre timmars sömn i förrgår beslutade jag mig för att börja snusa igen. Livet har fått lite färg igen. Jag provar igen att försöka hålla mig till målet att inte dricka ensam, även om jag fattar att jag borde fortsätta att inte dricka alls. Jag kan liksom inte förlika mig med att aldrig mer få dricka alkohol, det känns bara helt omöjligt för mig. Jag läser om er andra som kan och är imponerad och avundsjuk men mest glad för er skull. T ex du Se klart (om du läser detta), jag tänker mig att du är jag fast några år längre fram i livet. Så hoppet lever kvar.