Jag skapar en ny tråd här nu.
För det började blåsa en storm här nu och jag tror den kommer att blåsa ett bra tag.
Och jag känner nu just att jag vill hålla mej kvar här för att själv inte blåsa bort.

Jag skall hålla en paus med spriten, det är mitt första mål. Sen hoppas jag att det skall hjälpa mej att bli måttlig. Jag tror ju att det ska gå, det lyckas ju ibland. Men nu just vill jag bara lyckas hålla mig från den ett bra tag.

Insikter gör mej illamående.
Jag har alldeles för många tankar och känslor och vet inte hur jag ska hantera dem. Sedan lördagens fylla har jag knappt kunnat äta, så full av skam och skuld är jag fortfarande 4 dagar efter fyllan. Relationen till min sambo har fått sej en ordentlig törn efter helgen.
Jag inser att vårt förhållande är något vi måste tänka igenom. Före helgen skulle jag inte haft en sådan tanke, men tror ändå det är något som legat och pyrt som man tidigare inte velat tänka på. Och jag inser att jag inte varit ärlig mot mej själv. När man förnekar något inom sig själv börjar man till sist tro på det också.
Det är förändringar på gång här, det känner jag.
Jag hoppas bara att det dåliga blåser bort och det som är bra skall lämnas kvar. Emellanåt vet jag inte vad som är bra och vad som är dåligt.
En tid utan spriten kanske får en att tänka klarare.

Fortfarande en tung svart klump i magen.
Inget sug på alkohol tack vare den så denna helg är det inga problem att hålla sig nykter. Att se vindunken varje gång jag öppnar kylskåpet ger mig bara ångest, så den får vara kvar där. Skulle helst vilja gömma den för att glömma att den gett mej problem. Som jag brukar städa undan bevisen följande dag, över hur full jag har varit.
Gömma alla tomma flaskor och burkar. Städa toaletten efter spystänk, tvätta kläderna jag haft på mej, redigera statusuppdateringar på facebook…
Dölja. Förtränga. Gå vidare och nån dag senare hoppas att nästa fylla förtränger ångesten från den föregående.

Det funkar inte så nu.
Att fly är ingen lösning.
Jag ligger här i ånger och ångest och låter den vara. Låter tankarna snurra. Låter insikterna komma. Tillät mej även att gråta en skvätt.
Det blir en lång process att reda ut alla trådar. Jag som inte har tålamod, jag som inte tror mej ha tid. Nu får jag nog tänka om och låta allt ta sin tid.

Åtminstone pratar sambon med mej igen nu. Eller han svarar åtminstone på frågor som ”är du hungrig?” ”Har du gett hunden mat?”
Ett steg mot att vi kanske kan tala mera snart.
Men vi håller fortfarande distans. Tror vi behöver distans för att båda få tänka igenom saker och ting. Det skrämmer mej. Vad kommer vi att komma fram till?

Fortfarande en tung svart klump i magen.
Inget sug på alkohol tack vare den så denna helg är det inga problem att hålla sig nykter. Att se vindunken varje gång jag öppnar kylskåpet ger mig bara ångest, så den får vara kvar där. Skulle helst vilja gömma den för att glömma att den gett mej problem. Som jag brukar städa undan bevisen följande dag, över hur full jag har varit.
Gömma alla tomma flaskor och burkar. Städa toaletten efter spystänk, tvätta kläderna jag haft på mej, redigera statusuppdateringar på facebook…
Dölja. Förtränga. Gå vidare och nån dag senare hoppas att nästa fylla förtränger ångesten från den föregående.

Det funkar inte så nu.
Att fly är ingen lösning.
Jag ligger här i ånger och ångest och låter den vara. Låter tankarna snurra. Låter insikterna komma. Tillät mej även att gråta en skvätt.
Det blir en lång process att reda ut alla trådar. Jag som inte har tålamod, jag som inte tror mej ha tid. Nu får jag nog tänka om och låta allt ta sin tid.

Åtminstone pratar sambon med mej igen nu. Eller han svarar åtminstone på frågor som ”är du hungrig?” ”Har du gett hunden mat?”
Ett steg mot att vi kanske kan tala mera snart.
Men vi håller fortfarande distans. Tror vi behöver distans för att båda få tänka igenom saker och ting. Det skrämmer mej. Vad kommer vi att komma fram till?

Du har en rätt jobbig sist när sambon vill umgås med personer som dricker och du förväntas avstå. Dricker alla för mycket?
Och då menar jag att ”normalt” eller ”måttligt” är två glas. ”Högst 3 per gång” står det i rekommendationerna - men då blir man rätt berusad om man är ovan. Och har man de tendenser som du verkar ha (inget stopp), då behöver du hålla dig under din ”tipping point” - var den nu är.

Jag tycker att det verkar finnas en stor vilja hos dig att vända det här och jag tror att tre nyktra månader är bra att börja med. Då hinner du troligtvis uppleva fördelarna med nykterhet.
Stort lycka till!

Hej @Dagsattförändra.
Det har gått bra hittills. Tack för att du frågar! 😊
Nu e de fredag och för första gången på länge så är jag hemma ensam. Något som jag längtat efter jättelänge! I normala fall skulle jag vara uppspelt över att få vara ensam och planera att jag ska dricka vin till god mat och bara mysa framför tv. De planerade 2 vinglasen brukar i dessa fall ibland bli till en flaska och kanske en öl därpå. Jag brukar må så bra av egentiden och att få umgås med bara mej och vinet. Me myself and the wine! 😄
Ikväll har jag bestämt att ska jag ta en springtur, rå om mej själv och äta gott, men inte dricka alkohol. Fast sugen finns nog där och det känns som om jag går miste om nåt fantastiskt då jag inte får ta nåt glas. Men det kommer att gå bra, det vet jag.

I morgon kommer en av våra bästa polare på middag. Vi har inte setts på flera år då hon bor utomlands. Så i morgon ska det drickas vin och det blir nog en utmaning för mej stå över.
Faktiskt svårt! Men jag ska försöka hålla kvar beslutsamheten så gott det går.
Som tur har jag planer för söndag så jag måste vara pigg och nykter från morgonen.

Hej @Dagsattförändra.
Det har gått bra hittills. Tack för att du frågar! 😊
Nu e de fredag och för första gången på länge så är jag hemma ensam. Något som jag längtat efter jättelänge! I normala fall skulle jag vara uppspelt över att få vara ensam och planera att jag ska dricka vin till god mat och bara mysa framför tv. De planerade 2 vinglasen brukar i dessa fall ibland bli till en flaska och kanske en öl därpå. Jag brukar må så bra av egentiden och att få umgås med bara mej och vinet. Me myself and the wine! 😄
Ikväll har jag bestämt att ska jag ta en springtur, rå om mej själv och äta gott, men inte dricka alkohol. Fast sugen finns nog där och det känns som om jag går miste om nåt fantastiskt då jag inte får ta nåt glas. Men det kommer att gå bra, det vet jag.

I morgon kommer en av våra bästa polare på middag. Vi har inte setts på flera år då hon bor utomlands. Så i morgon ska det drickas vin och det blir nog en utmaning för mej stå över.
Faktiskt svårt! Men jag ska försöka hålla kvar beslutsamheten så gott det går.
Som tur har jag planer för söndag så jag måste vara pigg och nykter från morgonen.

@Sisyfos
Jo, jag har nog insett att alla i vår vänskapskrets dricker mera än måttligt. Alltid är det nån också som blir riktigt på luren. Inte alltid jag.
Min sambo är nog den som oftast tar det lugnast av oss alla, men även han dricker nog alltid mera än måttligt under våra sammankomster.

Jag vet ej var min tipping point går. Det varierar väl. Ibland kan jag bli tipsy av bara ett glas men oftast behövs det nog flera glas för att jag skall känns mej berusad. Jag brukar nog märka då det svänger och hinkar vatten en stund då men suget gör att jag vill fortsätta dricka igen sen. Och alla andra dricker ju..
Jag är rätt spinkig så min förbränning är nog rätt långsam tror jag. En till orsak till att jag borde dricka mindre och långsammare än polarna.
Det är bara så jädrans gott med vin!
Det är som godis för gottagrisen.

Jo, jag skulle gärna vilja klara mig utan så pass länge så man märker en förändring hos sig.
Det är lite spännande att tänka så, kommer man att förändras på nåt sätt? Kanske man inte bara blir piggare o klarare i huvudet, utan även lite vackrare?!😂 Det måste ju bli så om kroppen tar så skada av alkohol. Där har vi en morot till för att hålla sig nykter. 😉

Jo, det är lite jobbigt nog med dessa träffar med vännerna. Jag planerar aldrig nåt själv det är alltid nån annan eller sambon som planerar in. Det är nog alltid roligt men jag skulle må så mycket bättre om det kunde gå åtminstone några veckor emellan.

Hur går middagen med kompisen? Förstår din känsla. Har varit nykter över 40 dagar nu och det går bra, film o mat ikväll. Så skriver en kompis och vill att jag kilar över på ett glas rött. Jag gör det inte, men jäklar vad kampen pågår i mig nu. Skulle så gärna vilja. Sticka över dit, surra lite o dricka lite rödtjut. Bli sådär härligt berusad. Men jag vet att det skulle sluta i riktig fylla och tjafs med sambon. Sen tänker jag- eller det kanske skulle gå, den här gången kan jag nog dricka bara lite. Som sagt jag sitter lugnt kvar i soffan men inombords pågår så mycket på samma gång

Hoppas suget gick över @Dagsattförändra !
Starkt av dej att motstå! 👏40 dagar och några därpå är strongt! Keep it up! Har du något mål i sikte? Alltså hur länge du ska va nykter eller försöker du bli helnykterist?

Kompisen avbokade, som tur var. Det blev en till nykter helg. Min andra nyktra helg i detta försök.

Jag är idag speciellt stolt över mig själv för att jag klarade av förra fredagen -ensamheten helt nykter, tackade också då nej till en inbjudan på vin, sen lördagen (äntligen en lördag utan polare eftersom vi tackade nej till restaurangbesök med dem) och sen har jag varit på arbetsresa sen månda tills idag utan en droppe alkohol. Dessa arbetsresor med dess innehåll gör mig närvös och sen alla kollegor från hela landet som man skall snacka och umgås med över middagar. Jag brukar dricka för att inte vara så blyg och våga diskutera mera med andra över middagen men båda middagarna höll jag mig nu till alkoholfritt för första gången i mitt liv! Suget efter vinet fanns där och det brukar drickas en hel del då det bjuds, men det klarade jag av! 🤩 Tänkte nog vid flera tillfällen att jag skulle ta ett glas men är nu så stolt över att jag inte gjorde det. Jag kan knappt fatta att jag klarade det! Känslan vinner suget denna gång! Tystare än vanligt var jag men jag tänkte att det är ju sådan jag är nykter. Blygheten och nervösiteten måste jag komma över på annat sätt än med spriten. Eller så får jag vara blyg och närvös resten av mitt liv. Kanske man kan leva så också? 😅

Helg nr 3 framför + ledig fredag. Jag har bett sambon att vi skall ta det lugnt hemma men vet att alltid ringer nån och ska ha med oss på något. Men jag tänker åtminstone tacka nej så får han göra som han vill.

Vår relation har förbättrats igen. Men det finns mycket att arbeta på. Just nu är jag glad att vi talar som tidigare.
Han vet inte att jag har en nykter period, det har jag inte berättat att jag kämpar med. Jag vill att han sen märker att jag avstår och då får jag sen säga ”jag har faktiskt varit nykter x veckor”.
E jag fånig?
Jag vill bara inte diskutera mitt problem alls längre med honom. Det har varit tillräckligt många diskussioner tidigare. Dessutom om jag skulle ”ändra mig” och ta ett glas så sviker jag inte bara mig själv utan även honom.
Kanske jag inte borde tänka så.. ändra mig… som om jag tänker att målet inte är uppnåbart…
Nåja. Sådan är situationen just nu.

Jag har av någon anledning sätt 1 år som nykter. Det liksom bara kom till mig, men tänker också att känns det för stort så backar jag. Men ja, utifrån det jag jobbar nu haha. Jag kan verkligen inte säga "aldrig mer", det blir alldeles för stort.

Jag tänker gällande den personen du är som nykter att det är en person som är bra precis som den är. Man MÅSTE INTE alltid vara den som pratar mest och med flest- en del pratar när de har ngt av vikt att säga och håller tyst där emellan och det är också en styrka. Dina ord blir inte mindre värda eller intressanta bara för att du inte strösslar dem omkring dig så att säga 😊

Gällande relationen med sambon är det svårt att veta vad som är rätt och fel eller vad man bör eller inte bör göra, men det jag skulle önska för dig vore att du hade ett stöd i din sambo, att du kände att du kunde prata om detta och att sambon kunde stötta och förstå, och finnas med dig i detta. Vi kan såklart inte tvinga våra respektive att också avstå helt från alkohol men nog fasen tycker jag du borde kunna kräva att det inte är fest hemma hos er i alla fall... Lite kanske sambon måste bestämma sig också? Du upplever ju ändå att du skulle svika även honom om du skulle ta ett glas och utifrån hur du beskrivit uppfattar jag att sambon nånstans vill att en förändring ska ske- men det ska ändå inte påverka ert sociala liv eller honom. Det är en ekvation som kan vara svår att få ihop, och jag menar absolut inte att rikta kritik mot din sambo på något sätt men jag skulle önska att du hade mer stöd ❤

Planen sket sej.
Igår blev det aw med polarna och vi fortsatte långt in på natten. 7 timmar 2 öl, 2 vin och 2 drinkar.
Kändes som om jag tog det rätt lungt men blev nog berusad. De flesta var mycket mera berusade än mig. Vaknade med huvudvärk och trötthet. Kändes inte alls kul. De nyktra lördsgsmorgnarna är mycket mycket skönare!
Och ångest har jag. Alkoholens effekter. Ingen annan anledning. Jag hade full koll. Talade förstås mera än jag gör som nykter.

Jag mår inte dåligt över att jag inte uppnådde en månads eller 3 månaders nykterhet. Inte just nu iallafall. Jag är glad över att jag kunde ta det lugnare än vad jag normalt skulle ha gjort och för att jag faktiskt var den mest nyktra i gänget.
Och glad att jag nu testat på några helger nykter för att veta hur jäkla skönt det är mot det här. Det blir en degig dag idag och sådana dagar gillar jag inte.

Ikväll är vi bortbjudna på middag till goda vänner. Goda vänner som dricker stora mängder. Som jag mår nu tror jag det blir rätt lugnt på vinfronten men jag vet att jag kommer att dricka vin. Jag ska ta det lugnt, det lovar jag mej själv. Jag vill inte att söndagen också blir degig.

Mera stöd från sambon har jag också önskat att jag hade @Dagsattförändra . Han har druckit mer eller mindre under mina nyktra helgar. Men tillika har jag känt mej duktigare än han då jag varit nykter.
Relationen blir dock bättre för varje dag. Vi börjar hitta varandra igen. Har talat mera med varandra. Igår hade vi jätteroligt tillsammans och det är också en anledning till varför jag inte känner mej besviken på att det blev en utekväll med alkohol. Det är sådana kvällar som igår som gör att jag vill fortsätta kunna dricka alkohol men förstås med önskan att inte bli överberusad.
Den risken vet jag finns och därför är det viktigt för mej att hålla pauser emellanåt, tror jag. Och pauserna kunde nog med fördel vara längre än 3 veckor.

Så tuff du är @Dagsattförändra, som gett dej in på ett helt år! Jag önskar dig all lycka till och hoppas du klarar av det utan att det skall vara för kämpigt! ❤️

Planen sket sej.
Igår blev det aw med polarna och vi fortsatte långt in på natten. 7 timmar 2 öl, 2 vin och 2 drinkar.
Kändes som om jag tog det rätt lungt men blev nog berusad. De flesta var mycket mera berusade än mig. Vaknade med huvudvärk och trötthet. Kändes inte alls kul. De nyktra lördsgsmorgnarna är mycket mycket skönare!
Och ångest har jag. Alkoholens effekter. Ingen annan anledning. Jag hade full koll. Talade förstås mera än jag gör som nykter.

Jag mår inte dåligt över att jag inte uppnådde en månads eller 3 månaders nykterhet. Inte just nu iallafall. Jag är glad över att jag kunde ta det lugnare än vad jag normalt skulle ha gjort och för att jag faktiskt var den mest nyktra i gänget.
Och glad att jag nu testat på några helger nykter för att veta hur jäkla skönt det är mot det här. Det blir en degig dag idag och sådana dagar gillar jag inte.

Ikväll är vi bortbjudna på middag till goda vänner. Goda vänner som dricker stora mängder. Som jag mår nu tror jag det blir rätt lugnt på vinfronten men jag vet att jag kommer att dricka vin. Jag ska ta det lugnt, det lovar jag mej själv. Jag vill inte att söndagen också blir degig.

Mera stöd från sambon har jag också önskat att jag hade @Dagsattförändra . Han har druckit mer eller mindre under mina nyktra helgar. Men tillika har jag känt mej duktigare än han då jag varit nykter.
Relationen blir dock bättre för varje dag. Vi börjar hitta varandra igen. Har talat mera med varandra. Igår hade vi jätteroligt tillsammans och det är också en anledning till varför jag inte känner mej besviken på att det blev en utekväll med alkohol. Det är sådana kvällar som igår som gör att jag vill fortsätta kunna dricka alkohol men förstås med önskan att inte bli överberusad.
Den risken vet jag finns och därför är det viktigt för mej att hålla pauser emellanåt, tror jag. Och pauserna kunde nog med fördel vara längre än 3 veckor.

Så tuff du är @Dagsattförändra, som gett dej in på ett helt år! Jag önskar dig all lycka till och hoppas du klarar av det utan att det skall vara för kämpigt! ❤️

Nu är jag här igen. Har kunnat dricka mindre än tidigare och utan att göra bort mig totalt och utan att jag skämt ut mej. Ingen värre fylleångest ett bra tag. Men visst har jag varit full några gånger men utan dess bieffekter. Så jag har tyckt det har gått helt ok det senaste halvåret. Förrutom igår/inatt. Nu kom ett rejält bakslag. Nu har jag igen varit kalasfull. Jag kände redan efter glas två att det kommer att barka åt helvetet men stoppade inte. Varför gjorde jag inte det? Vaknar med känslan att jag gjort massor fel, kan inte fatta vad ångesten riktigt beror på. Tror mej minnas allt och skäms förstås över mitt beteende, vad jag sagt, vad jag gjort. Kalasfull. Jag kände mig riktigt full och var medveten om det men satte ej stopp. Hinkade in mer och mer. Jag hade askul. Asfull. Tappade kontrollen.
Får bekräftelse att världen är upp och ner av sambon då han vaknar. Utan att säga ett ord rusar han ut ur lägenheten. Jag har sårat honom igen. Helvete! Jag vill gräva en grop och gömma mig i den för all framtid. Skammen. Ångesten. Bakfyllan. Hatar mej själv. Nu är vi där igen.
Jag trodde jag hade blivit kvitt detta.

Nu är jag här igen. Har kunnat dricka mindre än tidigare och utan att göra bort mig totalt och utan att jag skämt ut mej. Ingen värre fylleångest ett bra tag. Men visst har jag varit full några gånger men utan dess bieffekter. Så jag har tyckt det har gått helt ok det senaste halvåret. Förrutom igår/inatt. Nu kom ett rejält bakslag. Nu har jag igen varit kalasfull. Jag kände redan efter glas två att det kommer att barka åt helvetet men stoppade inte. Varför gjorde jag inte det? Vaknar med känslan att jag gjort massor fel, kan inte fatta vad ångesten riktigt beror på. Tror mej minnas allt och skäms förstås över mitt beteende, vad jag sagt, vad jag gjort. Kalasfull. Jag kände mig riktigt full och var medveten om det men satte ej stopp. Hinkade in mer och mer. Jag hade askul. Asfull. Tappade kontrollen.
Får bekräftelse att världen är upp och ner av sambon då han vaknar. Utan att säga ett ord rusar han ut ur lägenheten. Jag har sårat honom igen. Helvete! Jag vill gräva en grop och gömma mig i den för all framtid. Skammen. Ångesten. Bakfyllan. Hatar mej själv. Nu är vi där igen.
Jag trodde jag hade blivit kvitt detta.

Hej,
Ångesten kommer gå över, den ökas ju på av att kroppen håller på och hanterar alkoholen. Så ge det lite tid... Sen får du fundera på hur du ska göra framöver. Att spåra ur och dricka alldeles för mycket är ju, som du förstås vet, en typ av alkoholproblem, även om man inte dricker i veckorna och oftast inte går över gränsen. Många mår bra av att sluta dricka, men då måste nman vilja det själv...

Tack @Kennie!

Jo, ångesten är tillfällig. Den sitter i ca en vecka i dessa fall. Morgondagen, då man helt nyktrat till i huvudet, blir den värsta. Tuff dag på jobbet blir det dessutom. Så man har ställt till det!

Jag är medveten om mitt alkoholproblem. Problemet med problemet är att jag inte vill bli helt nykter. En sån som jag borde säkert vara helnykterist eftersom jag inte verkar kunna kontrollera mängden.
Ibland går det ju så bra. Jag förstår inte vad det är som händer då det plötsligt spårar ur. Jag märkte hur full jag blev i ett tidigt skede men gjorde inget åt det! Det fanns ingen spärr igår. Mitt beteende är också riktigt skrämmande. Jag tror det håller på att bli värre för varje dyngfylla också.
Orsakerna till att lämna alkoholen är så många.
Varför är alkoholen så viktig för mej att jag inte kan lämna den? Jag måste nog rannsaka mig själv nu.

Tack Kennie också för dina tidigare tips om böcker. Jag ska nu lyssna på Annie Grace och hoppas jag får nya insikter och hjälp.
Skall nu ta en månads paus som ny målsättning. Det måste jag visa för mig att jag klarar!

Sambon talar ej med mig. Han berättade förstås kort om mitt uppförande tidigare. Alltid lika hemskt att höra. Och svårt att förstå. Jag vill ju inte såra honom men det gör jag då jag blir så full!
Vi som har haft det så bra tillsammans den senaste tiden. Och nu förstör jag det.
Ska han ge mig en chans till? Jag har fått så många chanser och förstår inte att han orkat. Nu är jag förstås också jätterädd att detta var sista gången. (Igen)