Bor i en ny stad, ordnat nytt jobb.
Meningen var att vi skulle bo ihop och jag få halva bostadsrätten mot att säga upp ett hyreskontrakt i en storstad.
Det blev inte så alls.
Jag sitter i en hafsigt ordnad lägenhet, han super och sitter i lägenheten med alla möbler.
Ja sa ta allting, jag ordnar nytt för att slippa tjafset.
Han var på behandling i september men jag upplever att beteendet och fyllorna är värre nu.
Börjar bli rädd för att det har slagit slint i huvudet helt, är sjukligt självupptagen och han har blivit mer och mer aggressiv i sitt sätt.
Den människan jag en gång lärde känna är fullständigt borta, nu ärbdet bara att hoppas att han börjar ta ansvar för sin sjukdom. Jag inser att oavsett hur det blir så måste jag hålla mig långt borta.
Jag inser att det är en fara för mig att vara kvar, det går inte längre.
Jag har gjort vad jag kunnat, och jag är innerligt tacksam över att jag hann ordna en egen lgh innan mitt förra hyreskontrakt gick ut samt att jag fick ett nytt jobb.
Distans gör gott, det blir mer tid till reflektion och att sortera allt som hänt.
Det är så oändligt trist och ledsamt men samtidigt behöver jag bara acceptera för jag kan inget gör åt situationen.
Finaste Nora 🙏
Förstår om det känns jobbigt och frustrerande at det blev så.
Att han sitter kvar med allt och du måste sticka och snabbt ordna ett boende som känns halvdant.
Men ibland kan det ni bara vara värt det för att striden kan kanske kosta dig mer i känslor och det är svårare fr hantera det än att bygga upp ett nytt boende.
Du kommer att klara detta🙏Du är fin och starkare än du tror och har just börjat din resa mot ditt liv.
Låt det börja lite långsamt och bygg efterhand upp till det du vill ha.
Styrka och massvis med kramar från mig❤❤ Azalea
Jag tror du kommer ta dig igenom det här, du har insikten:
"Jag inser att jag får acceptera att hans liv är hans, att jag försökt allt jag kan och jag får ta ansvar över mitt liv."
Nu kan du ta dina första steg mot att släppa medberoendet till honom. Det är stort, det är läskigt och det är nödvändigt. Många kramar till dig!
@Åsa M
Ja, det är alltför stort och läskigt men det är den enda vägen framåt nu.
Det blir en del att bearbeta, disciplin, gräva djupare i sig själv och massa självkärlek.
Jag kan och vill inte leva som medberoende mer.
@Nora81
Åh, jag blir så glad för ditt beslut. Vet hur tufft det är. Men du skriver ord som visar att du menar allvar, med ditt liv. Jag önskar dig allt gott. Och det finns så fina kurser inom mindfulness där man tränar på medkänsla. Om du inte har upptäckt det, så googla gärna. Jag har övat i flera år och med övning så blir allt så vackert till sist. Med mina objektiva ögon idag, så ser jag hur isolerad, ledsen och arg jag var under mitt medberoende. Ibland kan jag känna mig arg, även idag, men det är övergående och jag använder det som ett slags bränsle, i mitt skrivande. Jag skriver av mig, för min egen skull. Och det är så skönt. Och jag har gått vidare i livet. Med ny kärlek. Och det var då jag förstod, att jag behövde stänga alla dörrar till mitt ex.
Han som levde på mig och jag som lät honom göra det.
Men utan honom hade jag kanske inte funnit just den mannen jag har en sund och frisk relation med idag. Då hade jag inte förstått, att den var just han som jag skulle se.
Det finns en anledning till den erfarenhet vi har. Vi har något gott att vänta. Tror jag. Och hoppet hjälpte mig att fortsätta ta hand om mig.
Det är det viktigaste vi kan göra.
Heja dig!
@Nora81
Hej fina Nora 🙏 Jag har inte läst inne här på så länge nu. Har inte riktigt orkat läsa om alkohol och hur alla mår av den. Både beroende och anhöriga. Men jag börja komma på banan igen nu ,så bättre för varje dag.
Acceptera sin maktlöshet är bland det svåraste man kan göra och ändå är det just det man måste göra. Det är nyckeln för att släppa taget.
Det är oerhört sorgligt att se hur sin man har gett upp och det finns absolut ingenting du kan göra.
Krama om dig själv och se tillbaka på vad du har gjort för honom och släpp taget.
Du kan aldrig vinna mot alkoholen och det är en djävulsk drog som man önskar aldrig blev uppfunnen.
@Nora81
Hej fina Nora 🙏 Jag har inte läst inne här på så länge nu. Har inte riktigt orkat läsa om alkohol och hur alla mår av den. Både beroende och anhöriga. Men jag börja komma på banan igen nu ,så bättre för varje dag.
Acceptera sin maktlöshet är bland det svåraste man kan göra och ändå är det just det man måste göra. Det är nyckeln för att släppa taget.
Det är oerhört sorgligt att se hur sin man har gett upp och det finns absolut ingenting du kan göra.
Krama om dig själv och se tillbaka på vad du har gjort för honom och släpp taget.
Du kan aldrig vinna mot alkoholen och det är en djävulsk drog som man önskar aldrig blev uppfunnen.
Hej fina Nora🙏
Hur går det för dig i din nya boning? Tänkt på dig och hoppas att du kommer i fas med den.
Så bra det låtermed kyrkan. Det hade jag ingen aning om att de har 12 stegsprogram och hade jag vetat det innan hade jag hoppat på det direkt.
Känner att det är bra att tro och det ger ett lugn att ställa sin tro till något .
Hej fina Azalea.
Det går fint med hemmet. Har fått hjälp av honom att ordna, så nu har jag ett hem iaf.
Faller tillbaka fort i medberoende och behöver verkligen jobba med det.
Går tillbaka och pratar om en framtid och han går på AA men jag känner att jag behöver ta hand om mitt.
Varför upprepar jag samma mönster om jag mår dåligt?
Ja, fina Azalea, att finna en tro inom sig känns nästan avgörande för mig.
Hur har du det? Tänker på dig med ibland och det du delat med dig av din historia. Hur finner du styrka?
Kram kära forumsyster 💛
Härligt att höra min sköna att du kommer till ro på din nya plats. Det är så viktigt kände jag att ha sitt eget och det gjorde mig trygg. Så fortsätt att bygga och boa kring dig själv.
Jag har ju haft en turbulent tid och faller också jättelätt tillbaka men har blivit bättre på att stanna upp och tänka till. Har ju en son med psykiska bekymmer och där är det lätt att plocka upp medberoende igen.
Att tänka på sig själv i första rummet är inte lätt efter åratal som anhörig till alkoholist och jag övar varje dag .
När det kör ihop sig använder jag all tid de klassiska frågorna:
Vill jag det här?
Behöver jag det här?
Mår jag bra av detta?
Sen beroende på svaren så agerar jag, bra ju alltid gott igång på alla cylindrar förr och gjort utryckningar men märker att det känns bättre att ta det lugnt och tänka en runda till.
Så fokus på dig själv varje dag🧡 Han måste lägga fokus på sig för det är hans uppgift att ta hand om sig och inte din.
Kram och njut av kvällen kanske med en romantisk komedi och en smula choklad🧡Azalea
Glömde skriva att jag går ju till en psykolog via sjukvården som är jättebra. Hon har arbetat på Nämdemansgården med alkohol och drogberoende i 25 år så hon vet vad jag pratar om och kan ge rätt stöd och verktyg.
Så viktigt att gå och prata och jag har kommit så långt tack vare henne.
Satt fast i ilska, bitterhet och sorg och hade tappat bort mig själv.
Kram Azalea🧡🧡
@Azalea
Fina Azalea, så fint att du funnit ett stöd som du upplever är bra och som hjälper dig att hitta tillbaka till dig själv.
Ja, det är vägen fram att lägga fokus på sig själv.
Det är svårt och jag söker själv verktyg, känns som om att jag faller tillbaka åter och återigen i samma mönster.
Vissa dagar är tunga och jag orkar knappt gå upp på morgonen när jag inte jobbar. Är så trött och dränerad på energi.
Igår var jag på mässa i kyrkan för första gången i mitt liv. Jag får sinnesro där även om vissa inslag känns främmande för mig så ger det mig styrka och trygghet.
Nu börjar en ny dag och ett nytt oskrivet blad.
Hoppas din dag blir bra fina du 🧡
Vaknar upp och livet känns så rörigt.
Är så trött på känslan av kaos.
Inser och accepterade på morgonen att ett liv med honom är aldrig någonsin möjligt. Även om han skulle bli nykter så skulle jag aldrig någonsin känna mig trygg med honom igen.
Såg en väldigt bra serie igår som handlar just om detta. Den psykiska misshandeln, alla sjuka situationer man sätts i, en egna liv som blir fråntas en själv och hur man bara försvinner från sig själv mer och mer.
Slutet gav mig kraft att se, kan varmt rekommendera serien.
Fortsätter skriva här, det betyder så mycket att ha forumet som stöd i stunder av mörker.
Känner en hopplöshet och svårt att finna mening i tillvaron.
Åkte till stan och handlade, gjorde några ärenden och lagade mat. Kände en stunds vila i själen ifrån allt det tunga.
Minnen av svek som kommer åter.
Sms från honom, från gårdagen får mig att inse hur oerhört lite han förstår mig, hur oerhört lite han söker att förstå.
Orkar ens inte svara längre, det är ingen idé längre. Allt blir manipulerat, förvrängt eller så lever han i sin egen värld. Allt som blir sagt är ändå som bortblåst snart igen.
En arbetskamrat bjöd hem mig på fika en dag, det kändes upplyftande.
Jag försöker känna tacksamhet över det jag har men det känns omöjligt just nu.
@Nora81
Jag känner igen mig i det du skrev att han lite förstår dig och att man som lever i olika världar. Jag når inte mitt ex, han kör på i samma bana och där kan jag om möjligt vara. Och jag har liksom du en hopplöshetskänsla.
Finns det något du inte gjort på länge som du kan göra, något nytt och bli lite glad? 🌷
Kram.
Nä du är inte ensam, söker också nån mening efter hur det blev. Drömmar och längtan som bara fick kastas bort, funderingar över varför. Men så nu har jag gett mig f.. på att hitta nåt, kollat kurser, studiecirklar, planerar lite trädgård, så just nu är det lugnt men så vet jag att dippen kommer igen, ångesten och sorgen knackar på, men nu tänker jag att den kanske lättare bit för bit. Att så hemskt som i början blir det inte mer 🤔 kram på dig och en dag i taget 🌷
@Backen123
Jag är inte ensam nej ...
Något jag tampas med ännu är på något sätt känslan att bli dissad av alkohol och att inte förstå hur man kan fortsätta sin bana som man alltid gjort då man har barn med i bilden. Kommer aldrig förstå kraften i alkohol ...
Inser ju att hellre ensam än i ett skitförhållande, men varför så svårt att släppa det förflutna? Blir så trött på mig själv. Men då jag, vi, levt i det som vi gjort är det kanske inte så konstigt.
Kram.
@Tröttiz nä jag förstår inte heller, varför man blir så här, varför det sitter i så länge. Är väl kanske som en otrohetsresa (mitt ex är också sexmissbrukare) det här med alkoholen och det gör att vi tappar vårt egenvärde på nåt vis, samtidigt när det krockar med vetskapen om att dom är sjuka så vi slår knut på oss i omvårdnad 🤔 och så lite barn, hem och jobb på det så står vi nog bara helt naturligt kvar som trasor. Vi får kämpa på tjejer ❤
@Backen123 @Tröttiz
Känner som er bägge och tack för ert fina stöd, det betyder väldigt mkt.
Ja, man tror att man är ensammast i världen när man fastnar i sitt egna huvud.
Hela ens verklighet har blivit borttryckt i förnekelse men med er, som förstår, känner jag att det är visst verklighet.
Det är visst ett levande helvete att leva med en partner i missbruk och jag har rätt att känna,tycka och säga precis vad som är sant för mig.
Vi får kämpa på och söka varandra, vi som förstår varandras historia.
Kram på er ❤
@Nora81
Så lätt att flyta med något då man är inne i det, tyvärr. Men nu vet du bättre.
Något jag försöker tänka på för egen del som jag dock själv har svårt att eftersträva är att leva i nuet, men det är också något jag önskar dig. Och sinnesro.
Ni ser saker på olika sätt.
Hans verklighet är inte din. Och sådana kast i det han sade, men hör kanske ofta till alkoholistmen.
Kram. 💕
@Nora81
Kram till dig 💗 vill jag först säga.
Det är märkligt när man ser tillbaka hur gränserna för vad man accepterat flyttats bit för bit. Tror det ingår i vår medberoende sjukdom, och det är ju det vi har. Tror att det är ett stort framsteg när vi upptäcker hur vi har tappat bort oss själva i detta.
Där börjar vägen tillbaka till dig själv.
Det verkar som du fann ett lugn när du hade avstånd till honom och dit kommer du igen💗
Att hänga med i den beroende ord och svängningar är helt omöjligt och att resonera är precis lika svårt.
Hoppas att din kväll idag blev fin och kram 🧡Azalea
@Azalea kloka du. Tack för ditt stöd.
Har haft en helt underbar dag idag.
Anhörigstödet i den nya staden visade sig vara väldigt bra.
Körde förbi en verkstad som var urtrevliga och ska hjälpa mig med bilen.
Shoppat nya kläder.
Det blev en fin dag. Hoppas detsamma fina fina du. 🧡
@Tröttiz du har så rätt. Tvära kast och två olika verkligheter.
Kram på er och ta väl hand om er och tack för att ni finns.
@Nora81
Så underbart att höra och vad glad jag blir.
Kul att du unnade dig själv ny outfit, roligt att shoppa när man kommer i stämning. Det var du så värd💗
Härligt att höra hur positiv du låter och se så lätt du fixar allt själv och det finns alltid hjälpande händer runt dig.
Så det finns ingen anledning att blanda in någon som bara ger dig dåliga känslor.
Du kan själv🧡🧡 Bamsekram Azalea
@Nora81
Läser att du funderar på att prata med en präst. Har du träffat någon som du kan prata med? Jag pratade med en präst under en period som jag hade ett behov av att prata med en människa som inte kände mig sedan tidigare. Det var hjälpsamt.
Jag hoppas att du finner flera meningar i din nya tillvaro. Det tar tid att landa, att finna ett umgänge och att sätta bra rutiner.
Du skrev om en arbetskamrat som bjöd hem dig på fika en dag. Så fint.
Du skrev "Jag försöker känna tacksamhet över det jag har men det känns omöjligt just nu." Kan du skriva en lista på vad du är tacksam för just nu? För din egen skull. Kan du skriva en sak, eller flera?
Jag själv skulle säga att jag är tacksam för att jag blivit frisk från covid och kan och orkar springa igen. Det får mig att må riktigt bra. Fysisk aktivitet är min behandling för att förebygga psykisk ohälsa. Dessutom har jag nyligen fått en ADHD diagnos och löpningen/mindfulnessträningen är min behandling för min ADHD. Det gör att jag känner mig oerhört tacksam, just i detta nu.
Jag önskar dig allt gott. Du inspirerar mig!
Genom att börja om i ny stad, nytt jobb och du verkar ta tag i saker.
@Självomhändertagande Tack för dina uppmuntrande ord ❤.
Suger åt mig allt positivt.
Fint att du fått hjälp och diagnos. Tar du medicin? Blir inspirerad av dig med som kommit igång med träning och mindfullness.
Tror nämligen jag har drag av det med.
Jo, jag är tacksam.
Jag har efter några dagars attackerade över hur vansinnigt fel allt är på mig från a, satt en för mig viktig gräns.
A bad mig om hjälp och jag var ganska tydlig med vad jag behövde i mitt liv och att a inte riktigt är där än. Jag var tydlig med att jag inte vill leva i medberoende och att vi därmed inte kan ha kontakt.
DET är jag tacksam för, att jag faktiskt satte mig själv i första rummet och tog ansvar för mig själv.
Jag är tacksam över fikat hos kollegan.
Jag är tacksam över att jag har tak över huvudet och en dörr jag kan stänga efter mig och som är mitt, bara mitt. Jag gör precis vad som känns bra för mig eller inte men det är mitt val.
Jag har ännu inte pratat med en präst.
Ha en fin kväll 🧡
@Nora81
Vad fint att höra, att du är så stark med dina gränser. Och det är bra att sätta ord för tacksamheten.
Jag klarar mig utan medicin, men jag lever också med en bipolaritet sedan 20 år, varav de senaste 9 åren utan medicin. Jag har lagt mycket tid och ekonomi på att hitta ett sätt att leva utan att medicinera. Det tog mig många år att landa i en livsstil som skiljer sig från mitt umgänge. Jag festar aldrig, lever långsamt, stressar minimalt, och jag utbildade mig inom mindfulness för att förhålla mig till omvärlden. Hur andra har sett på mig före och efter diagnoser. Och idag känner jag mig frisk på alla sätt. För att jag är det och för att jag tar hand om mig.
Så gott jag kan, just nu.
Ha en fin kväll du med! 🧡
@Nora81 @självomhändertagande, fastnade också för orden att ”leva långsamt”, det låter fantastiskt skönt😊.
Har läst din tråd @Nora81 och blir både imponerad och inspirerad utav dig. Du har verkligen insett vikten av att ta hand om dig och att se till vad som är bra för dig! Efter att dagligen brottas med tankar om vad som verkligen vore det bästa för mig, vet jag hur svårt det är och vad mycket mod det krävs, för att verkligen göra det! Önskar dig all lycka💕
@Ledsen73 Nu blev jag glad. Det stärker mig att du blir inspirerad och jag hoppas verkligen att du gör det med, sätter dig själv i första rummet.
Önskar dig all ljus och värme på din väg <3
Sjönk igår och det var en tuff dag. Kände en hopplöshet i allt.
Idag känns det tungt men bättre. Mycket drömmar, hackad sömn och oro.
Förstår att kroppen och sinnet behöver bearbeta jobbiga upplevelser.
Mediterade och fick till mig 3 saker imorse:
Jag är fri
Jag är jag
Jag tänker inte längre gömma vem jag är
Ska återuppta ADHD utredning, ska påbörja ett program som heter CRAFT för anhöriga genom kommunen och tänker fortsätta sätta mig själv I första rummet.
Fick ett långt sms med kärleksförklaring från A igår där jag tidigare reagerat förlåtande och kännt med men inte längre.
Känner fortfarande att han gått över alla mina gränser och gjort mig illa om och om igen. För mig är mina känslor i första rummet, inte hans och inte någon annans . Det är mina och så kommer det att förbli.
Vet inte var ifrån kraften kommer för jag har känt mig så förtvivlat ensam, övergiven och avvisad så långt jag kan minnas men jag är oerhört tacksam för att känna så ändå.
Vill bryta hela den här medberoendesjukdomen som fråntar mig min frihet, möjlighet att leva mitt liv fullt ut och som ger andra som inte bearbetat sitt belasta mig med. Jag vill inte leva så en dag till och skyddet mot det är att sätta mina känslor först, lyssna på mina egna känslor och förmedla vad de säger.
Det är mitt ansvar och hur andra reagerar och är deras ansvar.
Är så tacksam för forumet och den fina gemenskap som finns med stöd, erfarenhet och kunskap. Det har verkligen hjälpt mig.
2/2 2022, det har tagit sin tid att förstå det och jag är tacksam att jag förstår idag.
Hoppas jag förstår detta imorgon med.
Ta vara på er dag och er själva.
1 steg tillbaka för att läka men 2 steg framåt, jag hade för egen del tänkt att bara allt är över så lättar det men livet med en beroendesjuk gör så mycket med en så det tar tid, låter klyschigt. Jag blev så besviken att jag fortfarande tänkte så mycket på exet som jag gjorde efter allt sen, jag vill ju verkligen inte ha tillbaka honom, han förändrades ju så mycket och så fort så på slutet var jag tom lite äcklad av honom. Men ändå så finns den där empatiska känslan för honom, funderingar hur han har det, hans sorg och ångest, vem hjälper honom nu och hur ska det sluta. Mystiskt.
Samtidigt är det som du skriver, att jag har också insett mitt värde, jag känner mig stolt att jag tog mig ur skiten och det har fått mig att växa. Och jag tar ingen skit mer, utan nu är det fördigjamsat på nåt vis.
Och är du inte på banan i morgon så är du det ännu nästa dag, för är det något vi vet nu, dippar kommer men dom blir kortare kortare ❤🙏
@Backen123 ❤🙏
Jag tycker inte att det låter inte klyschigt alls.
Hela havet stormar med psykisk misshandel, traumatiska upplevelser av olika sorter och sedan förnekelse på det.
Känner igen mig i dig, man känner med och sedan känner jag sånt etiskt avståndstagande till hans beteende.
Jag tänker på de anhörigas sorg och ångest och förtvivlan som aldrig blir sedda.
Läste nånstans att medberoendet är som att leva i skuggan av andra och det är en sån träffande beskrivning.
Det är smärtsamt med allt, personlighetsförändringen, uppbrott, hopplösheten. Så overkligt på något sätt.
Kram fina backen med hopp om färre och färre dippar ❤
Ja det är skönt att skriva av sig med er alla här dom här extra tankarna som dyker upp ibland. 🙏
Anhörigas sorg, jag tänker ofta på dom anhöriga som är "kvar", när vi tackat för oss, åldrande föräldrar och barn som blir "ensamma" med den missbrukande föräldern och som automatiskt tar över medberoenderollen. Ser det hos exet:s äldsta son som nu fyller 18, så sorgligt.
Ang medberoende så sa Annika Jankell att skillnaden mellan medberoende och empati är hårfin, skönt så kan åtminstone jag vila ifrån att även jag är sjuk, jag/vi är kanske bara snäll 😅❤
Nora81, så långt du har kommit på din resa!
Backen. jag reagerade också på det hon sa, att medberoende och empati är hårfin. Kändes bra på något sätt, empati vill vi ju alla visa, jag råkade bara tippa över lite åt ena hållet på något sätt... Empati utan att gå in i det, Personlig men inte privat. Professionell. Funkar ju inte i ett förhållande och det är ju där medberoende uppstår.
Tänker jag. Tror jag. :)
Kram till Er!
@Nora81 Håller med, gråzooner med många nyanser. Jag kan, idag inte förstå hur jag kunde gå med på vissa saker, ens gränser flyttas verkligen. Men ändå kan jag se mig själv med förlåtande ögon, stackars, stackars mig som levde i det där kaoset. Tacksam att jag hade kraft att förflytta mig ut från det och säga stop med stor kraft. Blir arg på mannen som gjort så mot mig och tänker ofta på att det var inte mitt fel. Jag gjorde så gott jag kunde i den situationen jag var i just då. Men den resan har tagit över ett år. Allt har sin tid. Kramar
@EsterHanna @Nora81
Ja, detta med gränser. Vad man går med på. Försöker tänka att jag var så inne i det och inte såg. Tur att man vaknar till. I allt elände är det ändå betydelsefullt att det finns människor som förstår. 🌹
Hej allihop❤
Medberoende är en så svår nöt att knäcka. Men det är väl för att vi bygger upp de under så lång tid, ofta flera år så då är det ju tyvärr inget man bara kan säga tack och hejdå till med en gång. Jag tycker och så att det var fint sagt om empati. Det är ju det vi har försökt att ge under hela tiden med hela hjärtat.
Det tråkiga är tycker jag att det finns så lite förståelse inför hur vi agerar genom hela processen. Det är så lätt för andra att " tycka " om vad vi gör eller har gjort men vårt omdöme har ju grumlats eftersom alla våra gränser har flyttats under en lång tid.
Hade önskat att Det funnits mer stöttning för alla de anhöriga av olika former som finns runt en beroende.
Läste någonstans att runt en beroende finns 5 anhöriga som påverkas och det blir ju en ofantligt massa människor som faktiskt mår dåligt.
Fram för mer öppenhet så att skammen och skulden kunde lättad lite för oss vid sidan om.
Jag är så glad för er skull att ni tagit beslut att sätta er själva i första rummet 🧡Azalea
@Azalea
Ja, det där du säger att vi borde gjort ett eller annat ... Jag har hört på omvägar att jag borde ha agerat på annat sätt i olika situationer då andra var med. Men som du säger så är det kanske så att mitt omdöme grumlats, att just då såg jag inte klart. Med facit i hand och att se allt från ovanperspektiv inser jag NU det galna i mitt agerande. Men, då gjorde jag ju så gott jag kunde men det tänker inte alla på ...
@Tröttiz Ja vi gör allt vi kan under de förutsättningar som vi är i just då.
Dåliga eller bra beslut , det vet man inte just då.
Jag brottas jättemycket med ångest över vad jag gjorde men även över det jag inte gjorde nu efteråt.
Försöker hela tiden att tänka på att just då var det rätt.
Fast som du säger, tittar man i backspegeln så var det makalöst galet en del vilket inte gick att se själv då.
@Azalea
Jag brottas också med det jag inte gjorde ... Sen kan ju andra ha åsikter om det, men då gärna att de gått "1 mil i mina skor" eller hur heter det. Andra kan ju inte till fullo veta och förstå hurdant kaos man levt i.
Tack Azalea. Fått mera att tänka på för fått corona. Det ena avlöser det andra tydligen. 🤯
Hade verkligen ställt mig in på 0 kontakt.
Gick till slut med på att hjälpa med en sak. Alla möjliga kärleksförklaringar, vilja ha barn och så vidare. Lovordade sin rehabilitering.
Herregud vad han blev avslöjad.
Han har ägnat sig åt sitt missbruk och har visst hunnit skaffa en annan.
Han satt och ljög om att denna andra var kär i honom och typ förföljde honom.
Det visade sig vara på ett helt annat sätt.
Ännu en bekräftelse på att 0 kontakt är nödvändig.
Så tacksam ändå för att jag får bekräftat känslan jag har med lögner och duperande. Det gör det lättare att ta hand om sig själv, släppa skuldkänslor och inse att jag bara tar skada av människan.
@Åsa M
Ja. Jag är glad att jag inte är han.
Jag är så innerligt tacksam för att jag ändå träffade honom och gjorde vad jag gjorde, jag fick verkligen verkligheten i ansiktet.
Har varit i en chockfas senaste dygnet men inser att det var en mening med detta.
Det var för att frigöra mig från honom.
Känner ingen skuld, inget dåligt samvete och han kan verkligen inte dupera mig längre genom skuldkänslor, offermentalitet osv.
Jag är fri. Fri från allt han lagt på mig av ansvar för sina egna problem.
Har fått höra att jag överreagerar, har tillitsproblem, är svartsjuk osv osv.
Så skönt att han blev tagen på bar gärning, han kan inte manipulera mig mer.
När jag egentligen bara reagerat helt naturligt på ett skitstövelbeteende.
Får tilliten tillbaka till mig själv igen, min magkänsla har stämt.
Det är det värsta med lögnerna att man liksom till slut blir osäker på sig själv, börjar ifrågasätta sig själv.
Smärtsamt lättad och tacksam för att få sanningen till slut. Äntligen är jag fri.
@Tröttiz ja, allt för att slippa se sig själv.
Flykt,flykt,flykt.
Nu är det över med trötthet, ovisshet,osäkerhet och att vara helt frånkopplad sig själv.
Dags att åter komma till sig själv.
Det är liksom att leva i en ständig verklighetsförvrängning.
@Nora81
Den där magkänslan den stämmer alltid utan undantag. Vi har utvecklat superantenner som gör att vi vet innan vi egentligen VET. Problemet är väl att man blivit så osäker på sig själv att man inte litar på instinkten.
Skönt för dig att du kan släppa nu och bara fokusera på dig själv nu🧡Azalea
Kaoset förföljer mig. Tror jag börjar bli tokig. Folk kontaktar mig och undrar om han är helt frisk. Han beter sig nu mot andra som han betett sig mot mig.
Folk börjar ifrågasätta honom och hans lögner. De inser att det han påstår inte stämmer.
Herregud detta kaoset.
Var får man hjälp? Hur sätter man ord på galskapen?
Jag vill bara bort ifrån det.
Är tacksam för mitt hem, enkelt men mitt och tryggt. Är tacksam för att få prata ut med nån som blir utsatt för samma behandling som jag blivit under lång tid.
Det blir mer verkligt.
Skrämmande att en människa kan bli så vansinnigt sjuk utan att fatta det själv.
Puh
Att känna tacksamhet för det man har är väldigt hjälpsamt.
Jag är tacksam för att leva ensam i mitt hem.
Jag är tacksam för att jag är fri, frisk och har ett fridfullt liv.
Det är skrämmande hur en människa kan vara så sjuk.
Och det är en fruktansvärd sjukdom.
Vi kan bara ta hand om oss själva.
Tack för ditt svar häromdagen.
Jag kände att det var hjälpsamt.
Jag behövde det.
Tack.
En varm kram!
Hjälp mig. Jag vet att jag ska hålla noll kontakt men han kom och ringde på.
Jag öppnar till slut och är ledsen och upprörd.
Vill bara att han ska gå, fattar att det inte är något sant av det han säger.
Pratar om hur han älskar mig osv. Och ska börja behandling och har ingen kontakt med den kvinnan.
Jag åker till honom för något känns galet och visst har han börjat supa igen.
Jag stannar och vädjar till att det får vara bra nu med drickat. När jag hällde ut för att han sa det så blir han tokig.
Han är labil och till slut orkar jag bara inte ha tålamod.
Vi bråkar och jag förstår att det är kört, han vill dricka och han bryr sig egentligen inte mer.
Sticker hem efter att ha bråkat och säger att han inte ska blanda sig in i mitt liv mer.
Kvinnan han träffat ringer mig och berättar att han sagt att jag är galen osv.
Hon tycker själv att han är sanslös.
Hela situationen är helt i kaos och så sjukt. Han är i behov av hjälp men verkar inte så intresserad av det.
Varför blandar jag mig in igen?
Jag vet inte längre.
Kaos, bara rent kaos.
Behöver verkligen stöd att hålla mig undan honom nu.
Vill inte bli indragen i mer problem och kaos.
Rena rama vansinnet egentligen.
Nora... Ha lite medkänsla med dig själv, det är inte lätt detta. Och det kommer kanske bli ännu svårare när du klarar av att släppa, för då kommer ännu mer kaos komma för att få dig indragen.
Du får lyssna på vad han säger, han vill helt enkelt dricka i fred. Om du kan, sluta diskutera. Sluta häll ut och rodda. Om du kan.
Försök fokusera på dig nu.
Skriv här.
Låna böcker om medberoende.
Hör av dig till kommunens anhörigstödjare, det finns i varje kommun och boka tid där.
Lyssna på poddar.
Läs.
Nu måste du fokusera på dig och ditt liv, om du inte vill ha kaos så kliv av karusellen.
Inte lätt men ta ett pyttesteg. Ta hand om dig. Bara dig nu.
@EsterHanna tack för dina ord.
Han växlar hela tiden, ena stunden vill han dricka och andra inte.
Så nu svarar jag bara inte.
Det finns hjälp att söka, professionell hjälp.
Det är inte mitt ansvar, jag vet.
Det är lättare att hålla o kontakt.
@Nora81
Och karusellen fortsätter ... 😔
Visst vill man någonstans finnas till hands men då du dras med ner bör du kliva av karusellen, ta dig bott från sjunkande skeppet. Bort från kaoset.
Ta hand om dig själv nu. Ni lever i olika verkligheter, hans verklighet är inte din. Man vill göra insats, man är frustrerad, men att hälla ut är inte din uppgift eller ansvar. Kanske ett sätt att försöka kontrollera, men det funkar ju inte.
Var snäll mot dig själv och försök hålla distans.
Kram. 🌹
@Tröttiz tack, du har rätt.
Jag insåg det igen igår. Det finns inget som stoppar, han klarar inte av det längre. Det har gått för långt. Helt i en annan verklighet som du skriver.
Jag behöver skydda mig själv från detta.
Det är verkligen ett sjunkande skepp.
Ett kaotiskt vansinne bara.
Usch, det är så jobbigt när det bara fortsätter. Undvik kontakt. Blockera honom. Öppna inte om ganska ringer på dörren. Ge inga öppningar. Du mår inte bra av att ge dem och han mår inte bra av att få dem.
Bara klipp kontakten och vårda dig själv nu.
@Nora81 : Jag har varit där du är nu. Det går över. Jag klarade inte av att blocka först. Fick då frågan varför? Ja, varför?
I mitt fall var det kontroll. Jag ville ha kontroll på vad han gjorde. Vad som händer? Dör han nu? När jag tagit fram det svaret i mig själv, vilket var jobbigt-så klarade jag att blocka av. Först då fick jag börja processen att läka. När jag fysiskt stängde av kaoset.
Med all respekt nu: Försök om du kan, titta på hur dina beteenden beter sig när han rycker i trådarna. Vad händer om du inte dansar?
Vad gör du i din relation till honom? Vad göder du? Vad göder hans beteende hos dig? Vad utsätter du dig själv för? Varför reagerar du, städar, tänker och oroar dig?
Att säga att man älskar någon är ett enkelt svar på de frågor som du kan ställa till dig själv. Är den här djävulsdansen kärlek mellan två människor?
I mitt fall fick jag hjälpen här inne att börja titta på mig själv, vad hände med mig själv när alkoholisten gjorde kaos och jag (marionetten) direkt svarade...Smärtsamt, så pass att jag bara kunde göra det i små portioner åt gången...
Nu-kan jag säga att den här marionetten är jäkligt stilla...och när jag observerar tankar och beteenden hos mig själv, reagerar jag snällt mot mig själv och puttar i väg dom. Jag lyckas inte alltid - men med träning blir jag bättre.
Min alkoholist blev värre ju mer jag klarade att vända mig i från det. Nu, kan jag se bakåt och inte förstå hur jag har klarat av att åka runt och leta, fixa nya biljetter, startat upp och råddat, försvarat och rättat till för någon som säger jag älskar dig men inte gör ett skit tillbaka!!!
Vad har skapat detta beteende i mig? Du är inte jag, så jag hoppas du förstår att detta är inga råd, detta är frågor jag fick när jag var där du är nu. Jag ger bollen vidare till dig, du kommer ur detta, med honom eller inte det vet bara framtiden. Du har ett liv :) Stor kram!
Bor i en ny stad, ordnat…
Bor i en ny stad, ordnat nytt jobb.
Meningen var att vi skulle bo ihop och jag få halva bostadsrätten mot att säga upp ett hyreskontrakt i en storstad.
Det blev inte så alls.
Jag sitter i en hafsigt ordnad lägenhet, han super och sitter i lägenheten med alla möbler.
Ja sa ta allting, jag ordnar nytt för att slippa tjafset.
Han var på behandling i september men jag upplever att beteendet och fyllorna är värre nu.
Börjar bli rädd för att det har slagit slint i huvudet helt, är sjukligt självupptagen och han har blivit mer och mer aggressiv i sitt sätt.
Den människan jag en gång lärde känna är fullständigt borta, nu ärbdet bara att hoppas att han börjar ta ansvar för sin sjukdom. Jag inser att oavsett hur det blir så måste jag hålla mig långt borta.
Jag inser att det är en fara för mig att vara kvar, det går inte längre.
Jag har gjort vad jag kunnat, och jag är innerligt tacksam över att jag hann ordna en egen lgh innan mitt förra hyreskontrakt gick ut samt att jag fick ett nytt jobb.
Distans gör gott, det blir mer tid till reflektion och att sortera allt som hänt.
Det är så oändligt trist och ledsamt men samtidigt behöver jag bara acceptera för jag kan inget gör åt situationen.
Finaste Nora 🙏 Förstår om…
Finaste Nora 🙏
Förstår om det känns jobbigt och frustrerande at det blev så.
Att han sitter kvar med allt och du måste sticka och snabbt ordna ett boende som känns halvdant.
Men ibland kan det ni bara vara värt det för att striden kan kanske kosta dig mer i känslor och det är svårare fr hantera det än att bygga upp ett nytt boende.
Du kommer att klara detta🙏Du är fin och starkare än du tror och har just börjat din resa mot ditt liv.
Låt det börja lite långsamt och bygg efterhand upp till det du vill ha.
Styrka och massvis med kramar från mig❤❤ Azalea
Jag tror du kommer ta dig…
Jag tror du kommer ta dig igenom det här, du har insikten:
"Jag inser att jag får acceptera att hans liv är hans, att jag försökt allt jag kan och jag får ta ansvar över mitt liv."
Nu kan du ta dina första steg mot att släppa medberoendet till honom. Det är stort, det är läskigt och det är nödvändigt. Många kramar till dig!
@Åsa M Ja, det är alltför…
@Åsa M
Ja, det är alltför stort och läskigt men det är den enda vägen framåt nu.
Det blir en del att bearbeta, disciplin, gräva djupare i sig själv och massa självkärlek.
Jag kan och vill inte leva som medberoende mer.
@Nora81 Åh, jag blir så glad…
@Nora81
Åh, jag blir så glad för ditt beslut. Vet hur tufft det är. Men du skriver ord som visar att du menar allvar, med ditt liv. Jag önskar dig allt gott. Och det finns så fina kurser inom mindfulness där man tränar på medkänsla. Om du inte har upptäckt det, så googla gärna. Jag har övat i flera år och med övning så blir allt så vackert till sist. Med mina objektiva ögon idag, så ser jag hur isolerad, ledsen och arg jag var under mitt medberoende. Ibland kan jag känna mig arg, även idag, men det är övergående och jag använder det som ett slags bränsle, i mitt skrivande. Jag skriver av mig, för min egen skull. Och det är så skönt. Och jag har gått vidare i livet. Med ny kärlek. Och det var då jag förstod, att jag behövde stänga alla dörrar till mitt ex.
Han som levde på mig och jag som lät honom göra det.
Men utan honom hade jag kanske inte funnit just den mannen jag har en sund och frisk relation med idag. Då hade jag inte förstått, att den var just han som jag skulle se.
Det finns en anledning till den erfarenhet vi har. Vi har något gott att vänta. Tror jag. Och hoppet hjälpte mig att fortsätta ta hand om mig.
Det är det viktigaste vi kan göra.
Heja dig!
@Nora81 Hej fina Nora 🙏 Jag…
@Nora81
Hej fina Nora 🙏 Jag har inte läst inne här på så länge nu. Har inte riktigt orkat läsa om alkohol och hur alla mår av den. Både beroende och anhöriga. Men jag börja komma på banan igen nu ,så bättre för varje dag.
Acceptera sin maktlöshet är bland det svåraste man kan göra och ändå är det just det man måste göra. Det är nyckeln för att släppa taget.
Det är oerhört sorgligt att se hur sin man har gett upp och det finns absolut ingenting du kan göra.
Krama om dig själv och se tillbaka på vad du har gjort för honom och släpp taget.
Du kan aldrig vinna mot alkoholen och det är en djävulsk drog som man önskar aldrig blev uppfunnen.
Kram från Azalea🧡
@Nora81 Hej fina Nora 🙏 Jag…
@Nora81
Hej fina Nora 🙏 Jag har inte läst inne här på så länge nu. Har inte riktigt orkat läsa om alkohol och hur alla mår av den. Både beroende och anhöriga. Men jag börja komma på banan igen nu ,så bättre för varje dag.
Acceptera sin maktlöshet är bland det svåraste man kan göra och ändå är det just det man måste göra. Det är nyckeln för att släppa taget.
Det är oerhört sorgligt att se hur sin man har gett upp och det finns absolut ingenting du kan göra.
Krama om dig själv och se tillbaka på vad du har gjort för honom och släpp taget.
Du kan aldrig vinna mot alkoholen och det är en djävulsk drog som man önskar aldrig blev uppfunnen.
Kram från Azalea🧡
Hej fina Nora🙏 Hur går det…
Hej fina Nora🙏
Hur går det för dig i din nya boning? Tänkt på dig och hoppas att du kommer i fas med den.
Så bra det låtermed kyrkan. Det hade jag ingen aning om att de har 12 stegsprogram och hade jag vetat det innan hade jag hoppat på det direkt.
Känner att det är bra att tro och det ger ett lugn att ställa sin tro till något .
Stor kram till dig🧡Azalea
Hej fina Azalea. Det går…
Hej fina Azalea.
Det går fint med hemmet. Har fått hjälp av honom att ordna, så nu har jag ett hem iaf.
Faller tillbaka fort i medberoende och behöver verkligen jobba med det.
Går tillbaka och pratar om en framtid och han går på AA men jag känner att jag behöver ta hand om mitt.
Varför upprepar jag samma mönster om jag mår dåligt?
Ja, fina Azalea, att finna en tro inom sig känns nästan avgörande för mig.
Hur har du det? Tänker på dig med ibland och det du delat med dig av din historia. Hur finner du styrka?
Kram kära forumsyster 💛
Härligt att höra min sköna…
Härligt att höra min sköna att du kommer till ro på din nya plats. Det är så viktigt kände jag att ha sitt eget och det gjorde mig trygg. Så fortsätt att bygga och boa kring dig själv.
Jag har ju haft en turbulent tid och faller också jättelätt tillbaka men har blivit bättre på att stanna upp och tänka till. Har ju en son med psykiska bekymmer och där är det lätt att plocka upp medberoende igen.
Att tänka på sig själv i första rummet är inte lätt efter åratal som anhörig till alkoholist och jag övar varje dag .
När det kör ihop sig använder jag all tid de klassiska frågorna:
Vill jag det här?
Behöver jag det här?
Mår jag bra av detta?
Sen beroende på svaren så agerar jag, bra ju alltid gott igång på alla cylindrar förr och gjort utryckningar men märker att det känns bättre att ta det lugnt och tänka en runda till.
Så fokus på dig själv varje dag🧡 Han måste lägga fokus på sig för det är hans uppgift att ta hand om sig och inte din.
Kram och njut av kvällen kanske med en romantisk komedi och en smula choklad🧡Azalea
Glömde skriva att jag går ju…
Glömde skriva att jag går ju till en psykolog via sjukvården som är jättebra. Hon har arbetat på Nämdemansgården med alkohol och drogberoende i 25 år så hon vet vad jag pratar om och kan ge rätt stöd och verktyg.
Så viktigt att gå och prata och jag har kommit så långt tack vare henne.
Satt fast i ilska, bitterhet och sorg och hade tappat bort mig själv.
Kram Azalea🧡🧡
@Azalea Fina Azalea, så fint…
@Azalea
Fina Azalea, så fint att du funnit ett stöd som du upplever är bra och som hjälper dig att hitta tillbaka till dig själv.
Ja, det är vägen fram att lägga fokus på sig själv.
Det är svårt och jag söker själv verktyg, känns som om att jag faller tillbaka åter och återigen i samma mönster.
Vissa dagar är tunga och jag orkar knappt gå upp på morgonen när jag inte jobbar. Är så trött och dränerad på energi.
Igår var jag på mässa i kyrkan för första gången i mitt liv. Jag får sinnesro där även om vissa inslag känns främmande för mig så ger det mig styrka och trygghet.
Nu börjar en ny dag och ett nytt oskrivet blad.
Hoppas din dag blir bra fina du 🧡
Vaknar upp och livet känns…
Vaknar upp och livet känns så rörigt.
Är så trött på känslan av kaos.
Inser och accepterade på morgonen att ett liv med honom är aldrig någonsin möjligt. Även om han skulle bli nykter så skulle jag aldrig någonsin känna mig trygg med honom igen.
Såg en väldigt bra serie igår som handlar just om detta. Den psykiska misshandeln, alla sjuka situationer man sätts i, en egna liv som blir fråntas en själv och hur man bara försvinner från sig själv mer och mer.
Slutet gav mig kraft att se, kan varmt rekommendera serien.
Fortsätter skriva här, det…
Fortsätter skriva här, det betyder så mycket att ha forumet som stöd i stunder av mörker.
Känner en hopplöshet och svårt att finna mening i tillvaron.
Åkte till stan och handlade, gjorde några ärenden och lagade mat. Kände en stunds vila i själen ifrån allt det tunga.
Minnen av svek som kommer åter.
Sms från honom, från gårdagen får mig att inse hur oerhört lite han förstår mig, hur oerhört lite han söker att förstå.
Orkar ens inte svara längre, det är ingen idé längre. Allt blir manipulerat, förvrängt eller så lever han i sin egen värld. Allt som blir sagt är ändå som bortblåst snart igen.
En arbetskamrat bjöd hem mig på fika en dag, det kändes upplyftande.
Jag försöker känna tacksamhet över det jag har men det känns omöjligt just nu.
@Nora81 Jag känner igen mig…
@Nora81
Jag känner igen mig i det du skrev att han lite förstår dig och att man som lever i olika världar. Jag når inte mitt ex, han kör på i samma bana och där kan jag om möjligt vara. Och jag har liksom du en hopplöshetskänsla.
Finns det något du inte gjort på länge som du kan göra, något nytt och bli lite glad? 🌷
Kram.
Nä du är inte ensam, söker…
Nä du är inte ensam, söker också nån mening efter hur det blev. Drömmar och längtan som bara fick kastas bort, funderingar över varför. Men så nu har jag gett mig f.. på att hitta nåt, kollat kurser, studiecirklar, planerar lite trädgård, så just nu är det lugnt men så vet jag att dippen kommer igen, ångesten och sorgen knackar på, men nu tänker jag att den kanske lättare bit för bit. Att så hemskt som i början blir det inte mer 🤔 kram på dig och en dag i taget 🌷
@Backen123 Jag är inte ensam…
@Backen123
Jag är inte ensam nej ...
Något jag tampas med ännu är på något sätt känslan att bli dissad av alkohol och att inte förstå hur man kan fortsätta sin bana som man alltid gjort då man har barn med i bilden. Kommer aldrig förstå kraften i alkohol ...
Inser ju att hellre ensam än i ett skitförhållande, men varför så svårt att släppa det förflutna? Blir så trött på mig själv. Men då jag, vi, levt i det som vi gjort är det kanske inte så konstigt.
Kram.
@Tröttiz nä jag förstår inte…
@Tröttiz nä jag förstår inte heller, varför man blir så här, varför det sitter i så länge. Är väl kanske som en otrohetsresa (mitt ex är också sexmissbrukare) det här med alkoholen och det gör att vi tappar vårt egenvärde på nåt vis, samtidigt när det krockar med vetskapen om att dom är sjuka så vi slår knut på oss i omvårdnad 🤔 och så lite barn, hem och jobb på det så står vi nog bara helt naturligt kvar som trasor. Vi får kämpa på tjejer ❤
@Backen123 @Tröttiz Känner…
@Backen123 @Tröttiz
Känner som er bägge och tack för ert fina stöd, det betyder väldigt mkt.
Ja, man tror att man är ensammast i världen när man fastnar i sitt egna huvud.
Hela ens verklighet har blivit borttryckt i förnekelse men med er, som förstår, känner jag att det är visst verklighet.
Det är visst ett levande helvete att leva med en partner i missbruk och jag har rätt att känna,tycka och säga precis vad som är sant för mig.
Vi får kämpa på och söka varandra, vi som förstår varandras historia.
Kram på er ❤
@Nora81 Så lätt att flyta…
@Nora81
Så lätt att flyta med något då man är inne i det, tyvärr. Men nu vet du bättre.
Något jag försöker tänka på för egen del som jag dock själv har svårt att eftersträva är att leva i nuet, men det är också något jag önskar dig. Och sinnesro.
Ni ser saker på olika sätt.
Hans verklighet är inte din. Och sådana kast i det han sade, men hör kanske ofta till alkoholistmen.
Kram. 💕
@Nora81 Kram till dig 💗 vill…
@Nora81
Kram till dig 💗 vill jag först säga.
Det är märkligt när man ser tillbaka hur gränserna för vad man accepterat flyttats bit för bit. Tror det ingår i vår medberoende sjukdom, och det är ju det vi har. Tror att det är ett stort framsteg när vi upptäcker hur vi har tappat bort oss själva i detta.
Där börjar vägen tillbaka till dig själv.
Det verkar som du fann ett lugn när du hade avstånd till honom och dit kommer du igen💗
Att hänga med i den beroende ord och svängningar är helt omöjligt och att resonera är precis lika svårt.
Hoppas att din kväll idag blev fin och kram 🧡Azalea
@Azalea kloka du. Tack för…
@Azalea kloka du. Tack för ditt stöd.
Har haft en helt underbar dag idag.
Anhörigstödet i den nya staden visade sig vara väldigt bra.
Körde förbi en verkstad som var urtrevliga och ska hjälpa mig med bilen.
Shoppat nya kläder.
Det blev en fin dag. Hoppas detsamma fina fina du. 🧡
@Tröttiz du har så rätt. Tvära kast och två olika verkligheter.
Kram på er och ta väl hand om er och tack för att ni finns.
@Nora81 Så underbart att…
@Nora81
Så underbart att höra och vad glad jag blir.
Kul att du unnade dig själv ny outfit, roligt att shoppa när man kommer i stämning. Det var du så värd💗
Härligt att höra hur positiv du låter och se så lätt du fixar allt själv och det finns alltid hjälpande händer runt dig.
Så det finns ingen anledning att blanda in någon som bara ger dig dåliga känslor.
Du kan själv🧡🧡 Bamsekram Azalea
@Azalea du har så rätt kloka…
@Azalea du har så rätt kloka fina du.
Bamsekram tillbaka 🧡🧡
@Nora81 Läser att du…
@Nora81
Läser att du funderar på att prata med en präst. Har du träffat någon som du kan prata med? Jag pratade med en präst under en period som jag hade ett behov av att prata med en människa som inte kände mig sedan tidigare. Det var hjälpsamt.
Jag hoppas att du finner flera meningar i din nya tillvaro. Det tar tid att landa, att finna ett umgänge och att sätta bra rutiner.
Du skrev om en arbetskamrat som bjöd hem dig på fika en dag. Så fint.
Du skrev "Jag försöker känna tacksamhet över det jag har men det känns omöjligt just nu." Kan du skriva en lista på vad du är tacksam för just nu? För din egen skull. Kan du skriva en sak, eller flera?
Jag själv skulle säga att jag är tacksam för att jag blivit frisk från covid och kan och orkar springa igen. Det får mig att må riktigt bra. Fysisk aktivitet är min behandling för att förebygga psykisk ohälsa. Dessutom har jag nyligen fått en ADHD diagnos och löpningen/mindfulnessträningen är min behandling för min ADHD. Det gör att jag känner mig oerhört tacksam, just i detta nu.
Jag önskar dig allt gott. Du inspirerar mig!
Genom att börja om i ny stad, nytt jobb och du verkar ta tag i saker.
@Självomhändertagande Tack…
@Självomhändertagande Tack för dina uppmuntrande ord ❤.
Suger åt mig allt positivt.
Fint att du fått hjälp och diagnos. Tar du medicin? Blir inspirerad av dig med som kommit igång med träning och mindfullness.
Tror nämligen jag har drag av det med.
Jo, jag är tacksam.
Jag har efter några dagars attackerade över hur vansinnigt fel allt är på mig från a, satt en för mig viktig gräns.
A bad mig om hjälp och jag var ganska tydlig med vad jag behövde i mitt liv och att a inte riktigt är där än. Jag var tydlig med att jag inte vill leva i medberoende och att vi därmed inte kan ha kontakt.
DET är jag tacksam för, att jag faktiskt satte mig själv i första rummet och tog ansvar för mig själv.
Jag är tacksam över fikat hos kollegan.
Jag är tacksam över att jag har tak över huvudet och en dörr jag kan stänga efter mig och som är mitt, bara mitt. Jag gör precis vad som känns bra för mig eller inte men det är mitt val.
Jag har ännu inte pratat med en präst.
Ha en fin kväll 🧡
@Nora81 Vad fint att höra,…
@Nora81
Vad fint att höra, att du är så stark med dina gränser. Och det är bra att sätta ord för tacksamheten.
Jag klarar mig utan medicin, men jag lever också med en bipolaritet sedan 20 år, varav de senaste 9 åren utan medicin. Jag har lagt mycket tid och ekonomi på att hitta ett sätt att leva utan att medicinera. Det tog mig många år att landa i en livsstil som skiljer sig från mitt umgänge. Jag festar aldrig, lever långsamt, stressar minimalt, och jag utbildade mig inom mindfulness för att förhålla mig till omvärlden. Hur andra har sett på mig före och efter diagnoser. Och idag känner jag mig frisk på alla sätt. För att jag är det och för att jag tar hand om mig.
Så gott jag kan, just nu.
Ha en fin kväll du med! 🧡
@Självomhändertagande så…
@Självomhändertagande så intressant.
Tanken att "leva långsamt" ger ro I själen.
Tack för inspirationen. 🧡
@Nora81 …
@Nora81 @självomhändertagande, fastnade också för orden att ”leva långsamt”, det låter fantastiskt skönt😊.
Har läst din tråd @Nora81 och blir både imponerad och inspirerad utav dig. Du har verkligen insett vikten av att ta hand om dig och att se till vad som är bra för dig! Efter att dagligen brottas med tankar om vad som verkligen vore det bästa för mig, vet jag hur svårt det är och vad mycket mod det krävs, för att verkligen göra det! Önskar dig all lycka💕
@Ledsen73 Nu blev jag glad…
@Ledsen73 Nu blev jag glad. Det stärker mig att du blir inspirerad och jag hoppas verkligen att du gör det med, sätter dig själv i första rummet.
Önskar dig all ljus och värme på din väg <3
Sjönk igår och det var en…
Sjönk igår och det var en tuff dag. Kände en hopplöshet i allt.
Idag känns det tungt men bättre. Mycket drömmar, hackad sömn och oro.
Förstår att kroppen och sinnet behöver bearbeta jobbiga upplevelser.
Mediterade och fick till mig 3 saker imorse:
Jag är fri
Jag är jag
Jag tänker inte längre gömma vem jag är
Ska återuppta ADHD utredning, ska påbörja ett program som heter CRAFT för anhöriga genom kommunen och tänker fortsätta sätta mig själv I första rummet.
Fick ett långt sms med kärleksförklaring från A igår där jag tidigare reagerat förlåtande och kännt med men inte längre.
Känner fortfarande att han gått över alla mina gränser och gjort mig illa om och om igen. För mig är mina känslor i första rummet, inte hans och inte någon annans . Det är mina och så kommer det att förbli.
Vet inte var ifrån kraften kommer för jag har känt mig så förtvivlat ensam, övergiven och avvisad så långt jag kan minnas men jag är oerhört tacksam för att känna så ändå.
Vill bryta hela den här medberoendesjukdomen som fråntar mig min frihet, möjlighet att leva mitt liv fullt ut och som ger andra som inte bearbetat sitt belasta mig med. Jag vill inte leva så en dag till och skyddet mot det är att sätta mina känslor först, lyssna på mina egna känslor och förmedla vad de säger.
Det är mitt ansvar och hur andra reagerar och är deras ansvar.
Är så tacksam för forumet och den fina gemenskap som finns med stöd, erfarenhet och kunskap. Det har verkligen hjälpt mig.
2/2 2022, det har tagit sin tid att förstå det och jag är tacksam att jag förstår idag.
Hoppas jag förstår detta imorgon med.
Ta vara på er dag och er själva.
1 steg tillbaka för att läka…
1 steg tillbaka för att läka men 2 steg framåt, jag hade för egen del tänkt att bara allt är över så lättar det men livet med en beroendesjuk gör så mycket med en så det tar tid, låter klyschigt. Jag blev så besviken att jag fortfarande tänkte så mycket på exet som jag gjorde efter allt sen, jag vill ju verkligen inte ha tillbaka honom, han förändrades ju så mycket och så fort så på slutet var jag tom lite äcklad av honom. Men ändå så finns den där empatiska känslan för honom, funderingar hur han har det, hans sorg och ångest, vem hjälper honom nu och hur ska det sluta. Mystiskt.
Samtidigt är det som du skriver, att jag har också insett mitt värde, jag känner mig stolt att jag tog mig ur skiten och det har fått mig att växa. Och jag tar ingen skit mer, utan nu är det fördigjamsat på nåt vis.
Och är du inte på banan i morgon så är du det ännu nästa dag, för är det något vi vet nu, dippar kommer men dom blir kortare kortare ❤🙏
@Backen123 ❤🙏 Jag tycker…
@Backen123 ❤🙏
Jag tycker inte att det låter inte klyschigt alls.
Hela havet stormar med psykisk misshandel, traumatiska upplevelser av olika sorter och sedan förnekelse på det.
Känner igen mig i dig, man känner med och sedan känner jag sånt etiskt avståndstagande till hans beteende.
Jag tänker på de anhörigas sorg och ångest och förtvivlan som aldrig blir sedda.
Läste nånstans att medberoendet är som att leva i skuggan av andra och det är en sån träffande beskrivning.
Det är smärtsamt med allt, personlighetsförändringen, uppbrott, hopplösheten. Så overkligt på något sätt.
Kram fina backen med hopp om färre och färre dippar ❤
Ja det är skönt att skriva…
Ja det är skönt att skriva av sig med er alla här dom här extra tankarna som dyker upp ibland. 🙏
Anhörigas sorg, jag tänker ofta på dom anhöriga som är "kvar", när vi tackat för oss, åldrande föräldrar och barn som blir "ensamma" med den missbrukande föräldern och som automatiskt tar över medberoenderollen. Ser det hos exet:s äldsta son som nu fyller 18, så sorgligt.
Ang medberoende så sa Annika Jankell att skillnaden mellan medberoende och empati är hårfin, skönt så kan åtminstone jag vila ifrån att även jag är sjuk, jag/vi är kanske bara snäll 😅❤
Nora81, så långt du har…
Nora81, så långt du har kommit på din resa!
Backen. jag reagerade också på det hon sa, att medberoende och empati är hårfin. Kändes bra på något sätt, empati vill vi ju alla visa, jag råkade bara tippa över lite åt ena hållet på något sätt... Empati utan att gå in i det, Personlig men inte privat. Professionell. Funkar ju inte i ett förhållande och det är ju där medberoende uppstår.
Tänker jag. Tror jag. :)
Kram till Er!
@EsterHanna Lite svårt…
@EsterHanna
Lite svårt ibland att verkligen definiera medberoende, finns liksom gråzoner Tycker jag.
Stor kram tillbaka
@Nora81 Håller med,…
@Nora81 Håller med, gråzooner med många nyanser. Jag kan, idag inte förstå hur jag kunde gå med på vissa saker, ens gränser flyttas verkligen. Men ändå kan jag se mig själv med förlåtande ögon, stackars, stackars mig som levde i det där kaoset. Tacksam att jag hade kraft att förflytta mig ut från det och säga stop med stor kraft. Blir arg på mannen som gjort så mot mig och tänker ofta på att det var inte mitt fel. Jag gjorde så gott jag kunde i den situationen jag var i just då. Men den resan har tagit över ett år. Allt har sin tid. Kramar
@EsterHanna @Nora81 Ja,…
@EsterHanna @Nora81
Ja, detta med gränser. Vad man går med på. Försöker tänka att jag var så inne i det och inte såg. Tur att man vaknar till. I allt elände är det ändå betydelsefullt att det finns människor som förstår. 🌹
@Tröttiz håller med dig till…
@Tröttiz håller med dig till fullo.
❤
Hej allihop❤ Medberoende är…
Hej allihop❤
Medberoende är en så svår nöt att knäcka. Men det är väl för att vi bygger upp de under så lång tid, ofta flera år så då är det ju tyvärr inget man bara kan säga tack och hejdå till med en gång. Jag tycker och så att det var fint sagt om empati. Det är ju det vi har försökt att ge under hela tiden med hela hjärtat.
Det tråkiga är tycker jag att det finns så lite förståelse inför hur vi agerar genom hela processen. Det är så lätt för andra att " tycka " om vad vi gör eller har gjort men vårt omdöme har ju grumlats eftersom alla våra gränser har flyttats under en lång tid.
Hade önskat att Det funnits mer stöttning för alla de anhöriga av olika former som finns runt en beroende.
Läste någonstans att runt en beroende finns 5 anhöriga som påverkas och det blir ju en ofantligt massa människor som faktiskt mår dåligt.
Fram för mer öppenhet så att skammen och skulden kunde lättad lite för oss vid sidan om.
Jag är så glad för er skull att ni tagit beslut att sätta er själva i första rummet 🧡Azalea
@Azalea Ja, det där du säger…
@Azalea
Ja, det där du säger att vi borde gjort ett eller annat ... Jag har hört på omvägar att jag borde ha agerat på annat sätt i olika situationer då andra var med. Men som du säger så är det kanske så att mitt omdöme grumlats, att just då såg jag inte klart. Med facit i hand och att se allt från ovanperspektiv inser jag NU det galna i mitt agerande. Men, då gjorde jag ju så gott jag kunde men det tänker inte alla på ...
@Tröttiz Ja vi gör allt vi…
@Tröttiz Ja vi gör allt vi kan under de förutsättningar som vi är i just då.
Dåliga eller bra beslut , det vet man inte just då.
Jag brottas jättemycket med ångest över vad jag gjorde men även över det jag inte gjorde nu efteråt.
Försöker hela tiden att tänka på att just då var det rätt.
Fast som du säger, tittar man i backspegeln så var det makalöst galet en del vilket inte gick att se själv då.
Hoppas din helg blir fin🧡Azalea
@Azalea Jag brottas också…
@Azalea
Jag brottas också med det jag inte gjorde ... Sen kan ju andra ha åsikter om det, men då gärna att de gått "1 mil i mina skor" eller hur heter det. Andra kan ju inte till fullo veta och förstå hurdant kaos man levt i.
Tack Azalea. Fått mera att tänka på för fått corona. Det ena avlöser det andra tydligen. 🤯
Ha en fin helg du med. 💕
Hade verkligen ställt mig in…
Hade verkligen ställt mig in på 0 kontakt.
Gick till slut med på att hjälpa med en sak. Alla möjliga kärleksförklaringar, vilja ha barn och så vidare. Lovordade sin rehabilitering.
Herregud vad han blev avslöjad.
Han har ägnat sig åt sitt missbruk och har visst hunnit skaffa en annan.
Han satt och ljög om att denna andra var kär i honom och typ förföljde honom.
Det visade sig vara på ett helt annat sätt.
Ännu en bekräftelse på att 0 kontakt är nödvändig.
Så tacksam ändå för att jag får bekräftat känslan jag har med lögner och duperande. Det gör det lättare att ta hand om sig själv, släppa skuldkänslor och inse att jag bara tar skada av människan.
Ha en fin helg ni med @Tröttiz och @Azalea!
@Nora81 Ta hand om dig. 💕
@Nora81
Ta hand om dig. 💕
@Tröttiz tack snälla ❤…
@Tröttiz tack snälla ❤
Detsamma fina du ❤
Fy, vilka lögner! Att de…
Fy, vilka lögner! Att de bara kan med att ljuga så mycket, både för sig själva och andra.
@Åsa M Ja. Jag är glad att…
@Åsa M
Ja. Jag är glad att jag inte är han.
Jag är så innerligt tacksam för att jag ändå träffade honom och gjorde vad jag gjorde, jag fick verkligen verkligheten i ansiktet.
Har varit i en chockfas senaste dygnet men inser att det var en mening med detta.
Det var för att frigöra mig från honom.
Känner ingen skuld, inget dåligt samvete och han kan verkligen inte dupera mig längre genom skuldkänslor, offermentalitet osv.
Jag är fri. Fri från allt han lagt på mig av ansvar för sina egna problem.
Har fått höra att jag överreagerar, har tillitsproblem, är svartsjuk osv osv.
Så skönt att han blev tagen på bar gärning, han kan inte manipulera mig mer.
När jag egentligen bara reagerat helt naturligt på ett skitstövelbeteende.
Får tilliten tillbaka till mig själv igen, min magkänsla har stämt.
Det är det värsta med lögnerna att man liksom till slut blir osäker på sig själv, börjar ifrågasätta sig själv.
Smärtsamt lättad och tacksam för att få sanningen till slut. Äntligen är jag fri.
@Nora81 Tack. 🌹 Ja, de gör…
@Nora81
Tack. 🌹
Ja, de gör allt för att få som de vill. Manipulation. Och att lägga över mycket på andra.
@Tröttiz ja, allt för att…
@Tröttiz ja, allt för att slippa se sig själv.
Flykt,flykt,flykt.
Nu är det över med trötthet, ovisshet,osäkerhet och att vara helt frånkopplad sig själv.
Dags att åter komma till sig själv.
Det är liksom att leva i en ständig verklighetsförvrängning.
@Nora81 Den där magkänslan…
@Nora81
Den där magkänslan den stämmer alltid utan undantag. Vi har utvecklat superantenner som gör att vi vet innan vi egentligen VET. Problemet är väl att man blivit så osäker på sig själv att man inte litar på instinkten.
Skönt för dig att du kan släppa nu och bara fokusera på dig själv nu🧡Azalea
@Azalea Skickar en stor kram…
@Azalea Skickar en stor kram till dig och hoppas att du har en fin helg <3
Så fint med allt stöd av er <3 det ger kraft. Tack!
Kaoset förföljer mig. Tror…
Kaoset förföljer mig. Tror jag börjar bli tokig. Folk kontaktar mig och undrar om han är helt frisk. Han beter sig nu mot andra som han betett sig mot mig.
Folk börjar ifrågasätta honom och hans lögner. De inser att det han påstår inte stämmer.
Herregud detta kaoset.
Var får man hjälp? Hur sätter man ord på galskapen?
Jag vill bara bort ifrån det.
Är tacksam för mitt hem, enkelt men mitt och tryggt. Är tacksam för att få prata ut med nån som blir utsatt för samma behandling som jag blivit under lång tid.
Det blir mer verkligt.
Skrämmande att en människa kan bli så vansinnigt sjuk utan att fatta det själv.
Puh
Att känna tacksamhet för det…
Att känna tacksamhet för det man har är väldigt hjälpsamt.
Jag är tacksam för att leva ensam i mitt hem.
Jag är tacksam för att jag är fri, frisk och har ett fridfullt liv.
Det är skrämmande hur en människa kan vara så sjuk.
Och det är en fruktansvärd sjukdom.
Vi kan bara ta hand om oss själva.
Tack för ditt svar häromdagen.
Jag kände att det var hjälpsamt.
Jag behövde det.
Tack.
En varm kram!
@Självomhändertagande Tack,…
@Självomhändertagande
Tack, ditt svar hjälpte mig nu.
Varm kram till dig med.
Hjälp mig. Jag vet att jag…
Hjälp mig. Jag vet att jag ska hålla noll kontakt men han kom och ringde på.
Jag öppnar till slut och är ledsen och upprörd.
Vill bara att han ska gå, fattar att det inte är något sant av det han säger.
Pratar om hur han älskar mig osv. Och ska börja behandling och har ingen kontakt med den kvinnan.
Jag åker till honom för något känns galet och visst har han börjat supa igen.
Jag stannar och vädjar till att det får vara bra nu med drickat. När jag hällde ut för att han sa det så blir han tokig.
Han är labil och till slut orkar jag bara inte ha tålamod.
Vi bråkar och jag förstår att det är kört, han vill dricka och han bryr sig egentligen inte mer.
Sticker hem efter att ha bråkat och säger att han inte ska blanda sig in i mitt liv mer.
Kvinnan han träffat ringer mig och berättar att han sagt att jag är galen osv.
Hon tycker själv att han är sanslös.
Hela situationen är helt i kaos och så sjukt. Han är i behov av hjälp men verkar inte så intresserad av det.
Varför blandar jag mig in igen?
Jag vet inte längre.
Kaos, bara rent kaos.
Behöver verkligen stöd att hålla mig undan honom nu.
Vill inte bli indragen i mer problem och kaos.
Rena rama vansinnet egentligen.
Nora... Ha lite medkänsla…
Nora... Ha lite medkänsla med dig själv, det är inte lätt detta. Och det kommer kanske bli ännu svårare när du klarar av att släppa, för då kommer ännu mer kaos komma för att få dig indragen.
Du får lyssna på vad han säger, han vill helt enkelt dricka i fred. Om du kan, sluta diskutera. Sluta häll ut och rodda. Om du kan.
Försök fokusera på dig nu.
Skriv här.
Låna böcker om medberoende.
Hör av dig till kommunens anhörigstödjare, det finns i varje kommun och boka tid där.
Lyssna på poddar.
Läs.
Nu måste du fokusera på dig och ditt liv, om du inte vill ha kaos så kliv av karusellen.
Inte lätt men ta ett pyttesteg. Ta hand om dig. Bara dig nu.
@EsterHanna tack för dina…
@EsterHanna tack för dina ord.
Han växlar hela tiden, ena stunden vill han dricka och andra inte.
Så nu svarar jag bara inte.
Det finns hjälp att söka, professionell hjälp.
Det är inte mitt ansvar, jag vet.
Det är lättare att hålla o kontakt.
Poddar är ett bra tips.
@Nora81 Och karusellen…
@Nora81
Och karusellen fortsätter ... 😔
Visst vill man någonstans finnas till hands men då du dras med ner bör du kliva av karusellen, ta dig bott från sjunkande skeppet. Bort från kaoset.
Ta hand om dig själv nu. Ni lever i olika verkligheter, hans verklighet är inte din. Man vill göra insats, man är frustrerad, men att hälla ut är inte din uppgift eller ansvar. Kanske ett sätt att försöka kontrollera, men det funkar ju inte.
Var snäll mot dig själv och försök hålla distans.
Kram. 🌹
@Tröttiz tack, du har rätt…
@Tröttiz tack, du har rätt.
Jag insåg det igen igår. Det finns inget som stoppar, han klarar inte av det längre. Det har gått för långt. Helt i en annan verklighet som du skriver.
Jag behöver skydda mig själv från detta.
Det är verkligen ett sjunkande skepp.
Ett kaotiskt vansinne bara.
Usch, det är så jobbigt när…
Usch, det är så jobbigt när det bara fortsätter. Undvik kontakt. Blockera honom. Öppna inte om ganska ringer på dörren. Ge inga öppningar. Du mår inte bra av att ge dem och han mår inte bra av att få dem.
Bara klipp kontakten och vårda dig själv nu.
@Nora81 : Jag har varit där…
@Nora81 : Jag har varit där du är nu. Det går över. Jag klarade inte av att blocka först. Fick då frågan varför? Ja, varför?
I mitt fall var det kontroll. Jag ville ha kontroll på vad han gjorde. Vad som händer? Dör han nu? När jag tagit fram det svaret i mig själv, vilket var jobbigt-så klarade jag att blocka av. Först då fick jag börja processen att läka. När jag fysiskt stängde av kaoset.
Med all respekt nu: Försök om du kan, titta på hur dina beteenden beter sig när han rycker i trådarna. Vad händer om du inte dansar?
Vad gör du i din relation till honom? Vad göder du? Vad göder hans beteende hos dig? Vad utsätter du dig själv för? Varför reagerar du, städar, tänker och oroar dig?
Att säga att man älskar någon är ett enkelt svar på de frågor som du kan ställa till dig själv. Är den här djävulsdansen kärlek mellan två människor?
I mitt fall fick jag hjälpen här inne att börja titta på mig själv, vad hände med mig själv när alkoholisten gjorde kaos och jag (marionetten) direkt svarade...Smärtsamt, så pass att jag bara kunde göra det i små portioner åt gången...
Nu-kan jag säga att den här marionetten är jäkligt stilla...och när jag observerar tankar och beteenden hos mig själv, reagerar jag snällt mot mig själv och puttar i väg dom. Jag lyckas inte alltid - men med träning blir jag bättre.
Min alkoholist blev värre ju mer jag klarade att vända mig i från det. Nu, kan jag se bakåt och inte förstå hur jag har klarat av att åka runt och leta, fixa nya biljetter, startat upp och råddat, försvarat och rättat till för någon som säger jag älskar dig men inte gör ett skit tillbaka!!!
Vad har skapat detta beteende i mig? Du är inte jag, så jag hoppas du förstår att detta är inga råd, detta är frågor jag fick när jag var där du är nu. Jag ger bollen vidare till dig, du kommer ur detta, med honom eller inte det vet bara framtiden. Du har ett liv :) Stor kram!